Europeiska badvattenrapporten: Vattnet vid Finlands allmänna badstränder är rent
3.6.2022 14:14:34 EEST | Institutet för hälsa och välfärd THL | Pressmeddelande
Det är säkert att bada i vattnen vid de allmänna badstränderna i Finland. Detta framgår av Europeiska miljöbyråns nyligen publicerade rapport om badvattenkvaliteten. Största delen av badvattnen i Finland, 95 procent, klassificerades vara av hög eller god kvalitet, vilket motsvarar situationen under den föregående uppföljningsperioden.
Rapporten innehåller uppgifter om badvattnets kvalitet från alla allmänna badstränder. Sommaren 2021 fanns det sammanlagt 302 allmänna badstränder i Finland, varav 224 fanns vid inlandsvatten och 78 vid kusten.
Sex stränder hörde till kategorin tillfredsställande eller den lägsta godtagbara badvattenklassen, vilket är två procent av badstränderna. Dessutom klassificerades badvattnets kvalitet på fyra badstränder (1,3 %) som dålig.
Av badvattnen i inlandet klassificerades över 97 procent vara av hög kvalitet. Vid kusten klassificerades över 88 procent av alla badvatten vara utmärkta eller bra. Av de fyra badvattnen som klassificerades som dåliga fanns tre vid badstränder i inlandet och ett vid en badstrand vid kusten.
Av badvattnen i Finland var endast fem utan kvalitetsklass, eftersom vattenkvaliteten ännu inte hade följts upp tillräckligt länge. På en av stränderna hade man vidtagit åtgärder för att förbättra badvattnets kvalitet, och resten var nya badstränder.
I den europeiska badvattenrapporten klassificeras badvattnets kvalitet på de stränder där man regelbundet under fyra badsäsonger har följt upp mängden bakterier som indikerar förorening med avföring i badvattnet. Utifrån mängden bakterier kan man uppskatta till exempel avloppsvattnets inverkan på badvattnet.
”Materialet innehåller också badvatten som klassificerats som dåligt. Vid en del stränder har badvattnet klassificerats som dåligt flera år i rad. Jag hoppas att man kan få reda på orsaken till vattenföroreningen och att åtgärder för att förbättra badvattnets kvalitet är möjliga. Om badvattnet klassificeras som dåligt under fem på varandra följande badsäsonger och man inte kan få ordning på badvattnets kvalitet, utfärdar den kommunala hälsoskyddsmyndigheten ett badförbud och badvattnet i fråga kan inte längre anses vara lämpligt för bad”, berättar THL:s specialplanerare Outi Zacheus.
Basuppgifter om enskilda badstränder och badvattenklasserna som används i uppföljningen finns i Europeiska miljöbyråns webbtjänst. Enligt uppgifterna i tjänsten fanns det proportionellt sett flest badvatten i utmärkt klass i Österrike och på Malta.
På sommaren under badsäsongen informeras om badvattnets kvalitet på badstränderna och till exempel på kommunernas webbplatser. Under badsäsongen uppdateras uppgifterna inte i Europeiska miljöbyråns webbtjänst.
Förekomsten av blågrönalger beaktas inte i klassificeringen av badvattnets kvalitet
Även om de kommunala hälsoskyddsmyndigheterna i Finland också följer upp förekomsten av blågrönalger i badvattnen, beaktar man i klassificeringen av badvattnen enligt badvattendirektivet inte hur vanligt förekommande blågrönalger är eller hur mycket alger som finns. Information om situationen gällande blågrönalger ges på badstranden och på kommunernas webbplatser.
”Eftersom förekomsten av blågrönalger i badvattnet kan variera till och med under en och samma dag, finns det inte alltid aktuell information att tillgå. Det är bra om badaren själv visuellt bedömer badvattnets status innan han eller hon går i vattnet, eftersom man bör undvika att simma i badvatten med blågrönalger. Att utnyttja fotografier som beskriver blågrönalger i informationsmaterialet kunde vara ett sätt att öka badarnas medvetenhet”, reflekterar Zacheus.
Institutet för hälsa och välfärd rapporterar årligen resultaten av de kommunala hälsoskyddsmyndigheternas badvattenövervakning till Europeiska kommissionen. Den nyligen publicerade rapporten baseras på övervakningarna från badsäsongerna 2018–2021. Rapporten innehåller landspecifika sammanfattningar om badvattnens kvalitet och sammanlagt finns det resultat från ca 22 000 europeiska badstränder.
Mer information:
Europeiska badvattenrapporten 2021 – European bathing water quality in 2021
Europeiska miljöbyrån
Finlands badvattenrapport 2021 – Finnish bathing water quality in 2021
Europeiska miljöbyrån
Badvatten
THL
Outi Zacheus
specialplanerare
THL
tel. 029 524 6374
fornamn.efternamn@thl.fi
Bilder
Om
Institutet för hälsa och välfärd THLMannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
THL och Hjärtförbundet: Mindre salt i vardagen – en hälsobaserad beskattning av livsmedel skulle främja befolkningens hälsa och sänka blodtrycksnivåerna24.9.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Saltintaget bland personer i arbetsför ålder i Finland har förblivit högt. Samtidigt har den tidigare nedgången i blodtrycksnivåerna stannat av. För att vända utvecklingen behövs nya åtgärder på befolkningsnivå. En hälsobaserad beskattning av livsmedel skulle vara ett sätt att uppmuntra till hälsosammare alternativ och göra det lättare för konsumenterna att fatta hälsosamma val i vardagen.
Undersökning: Ungas matval är fortfarande långt från målen för en hälsosam och hållbar kost – nya samhälleliga åtgärder behövs26.8.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Samma utmaningar som syns i vuxnas kostvanor syns i stor utsträckning också i ungas nutrition, enligt Kostundersökningen för unga som genomförts av Institutet för hälsa och välfärd (THL). Unga äter för lite grönsaker, bär och frukt och för mycket rött kött och köttprodukter. Vår nuvarande matmiljö stöder inte i tillräcklig grad hälsosamma matval bland unga, vilket innebär att det framför allt behövs nya samhälleliga åtgärder.
Unga konsumerar mycket energidrycker och många upplever redan att de är beroende – enligt THL bör försäljningen till personer under 18 år förbjudas4.6.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Enligt Kostundersökningen bland unga, som genomförts av THL, uppgav 67 procent av unga i åldern 12–20 år att de dricker energidrycker åtminstone ibland, 42 procent minst en gång i veckan, 15 procent 3–5 gånger i veckan och 6 procent dagligen eller nästan dagligen. Användningen var likartad bland flickor och pojkar. Många av de unga som använder energidrycker upplever sig vara beroende eller anser annars att de dricker för mycket.
Rusmedels- och beroendetjänsterna i omställning – kontakterna överförs till basservicen, där strukturer och kompetens behöver stärkas6.5.2026 00:01:00 EEST | Pressmeddelande
Rusmedels- och beroendetjänsterna befinner sig i ett övergångsskede där kontakterna i allt högre grad sker inom basservicen. Förändringen ger möjligheter till tidigare stöd och effektivare hänvisning till vård, men förutsätter en målmedveten utveckling av servicestrukturerna, samarbetet och kompetensen inom basservicen. Annars finns det risk för att tjänsterna inte motsvarar människornas allt mer varierande behov, konstateras det i Institutet för hälsa och välfärds (THL) färska rapport om tillståndet för rusmedels- och beroendetjänsterna (Päihde- ja riippuvuuspalvelujen tila). Till exempel hade rusmedels- och beroendetjänsterna inom den primära hälso- och sjukvården som avsåg alkoholanvändning 56 procent fler klienter 2024 än 2019. På motsvarande sätt har antalet kontakter inom den specialiserade sjukvården minskat. – Ärenden som gäller rusmedel och beroenden verkar i allt högre grad övergå till den primära hälso- och sjukvården och annan basservice. Detta förutsätter att servicehelhet
Antalet skyddshemsklienter ökade i fjol – även fler samtal ringdes till Nollinjen27.1.2026 08:00:00 EET | Pressmeddelande
År 2025 ökade antalet kunder vid skyddshemmen jämfört med året innan. Sammanlagt hade skyddshemmen 5 979 kunder, vilket är cirka 180 fler än år 2024. Uppgifterna framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) preliminära statistik för 2025. Ökning även i antalet boendedygn Enligt Skyddshemstjänsternas förhandsuppgifter uppgick det totala antalet boendedygn i fjol till cirka 113 000, vilket är nästan åtta procent fler än 2024. Den genomsnittliga vistelsetiden per kund förlängdes med en dag jämfört med året innan. I fjol var den genomsnittliga vistelsen 19 dagar, men i vissa regioner var förändringen betydligt större. De längsta vistelserna i fjol registrerades vid Lapplands skyddshem i Rovaniemi, där den genomsnittliga vistelsetiden var 28 dygn. ”I Rovaniemi har bostadsbristen förlängt skyddshemvistelserna. Om en kund har ekonomiska svårigheter eller en betalningsanmärkning är det mycket svårt att få en bostad”, säger Mari Kaltemaa Uurtamo, ansvarig socialarbetare vid Lapplands skyd
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum