Suomen Pankki

Eurosystemets penningpolitiska beslut

Dela

ECB:s pressmeddelande 8 september 2022

ECB-rådet beslutade idag att höja ECB:s tre styrräntor med 75 punkter. Detta stora steg tidigarelägger övergången från den nu mycket ackommoderande nivån för styrräntor till nivåer som ska stödja en läglig återgång till en inflation på ECB:s medelfristiga 2-procentsmål. Baserat på den aktuella bedömningen räknar ECB-rådet med att över ett antal kommande sammanträden höja räntorna ytterligare för att dämpa efterfrågan och skydda mot risken för en ihållande uppväxling i inflationsförväntningarna. ECB-rådet kommer regelbundet att revidera sin policyinriktning i ljuset av inkommande information och inflationsutvecklingen. ECB-rådets framtida räntebeslut kommer att fortsätta vara databeroende och följa ett tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde.

ECB-rådet fattade dagens beslut och räknar med att höja räntorna mer eftersom inflationen fortfarande är alltför hög och torde ligga kvar över målet under en utdragen tidsperiod. Enligt Eurostats snabbestimat nådde inflation 9,1 procent i augusti. De huvudsakliga faktorerna bakom inflationsuppgången är fortsatt kraftigt stigande energi- och livsmedelspriser, efterfrågetryck i vissa sektorer beroende på återöppningen av ekonomin samt flaskhalsar på utbudssidan. Pristrycket har fortsatt att stärkas och breddas i hela ekonomin och inflationen kan komma att stiga ytterligare under den närmaste tiden. När de aktuella drivkrafterna bakom inflationen med tiden avtar och normaliseringen av penningpolitiken når fram till ekonomin och prisbildningen kommer inflationen att gå ner. Vad gäller framtiden har ECB:s experter kraftigt reviderat upp sina inflationsprognoser och inflationen väntas nu i genomsnitt hamna på 8,1 procent 2022, 5,5 procent 2023 och 2,3 procent 2024.

Efter en uppgång under det första halvåret 2022 visar de senaste uppgifterna på en kraftig inbromsning i euroområdets ekonomiska tillväxt och ekonomin väntas stagnera senare i år och under första kvartalet 2023. Mycket höga energipriser dämpar köpkraften för människors inkomster och även om flaskhalsar på utbudssidan lättar hämmar de alltjämt den ekonomiska aktiviteten. Dessutom tynger den negativa geopolitiska situationen, framför allt Rysslands obefogade aggression mot Ukraina, och dämpar konsumenternas och företagens framtidstro. Denna bild återspeglas i ECB-experternas senaste prognoser för ekonomisk tillväxt, vilka markant har reviderats ner för återstoden av det innevarande året samt för hela 2023. I prognoserna förutspås nu att ekonomin kommer att växa i en takt på 3,1 procent 2022, 0,9 procent 2023 och med 1,9 procent 2024.

De sårbarheter som ännu kvarstår från pandemin utgör fortfarande en risk för en smidig transmission av penningpolitiken. ECB-rådet kommer därför att fortsätta att tillämpa flexibilitet vid återinvestering av kommande förfall i PEPP-portföljen (stödköpsprogram föranlett av pandemin) i syfte att motverka risker mot transmissionsmekanismen relaterat till pandemin.

ECB:s styrräntor

ECB-rådet beslutade att höja ECB:s tre styrräntor med 75 punkter. Följaktligen kommer räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på marginalutlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten att höjas till 1,25 procent, 1,50 % respektive 0,75 % fr.o.m. den 14 september 2022.

Efter höjningen av räntan på inlåningsfaciliteten över noll är det tvåledade systemet för reserversättning inte längre nödvändigt. Följaktligen beslutade ECB-rådet att avbryta det tvåledade systemet för reserversättning genom att sätta multiplikatorn till noll.

Programmet för köp av tillgångar (APP) och stödköpsprogram föranlett av pandemin (PEPP)

ECB-rådet avser fortsätta att fullt ut återinvestera förfall av värdepapper som förvärvats inom ramen för APP under en längre tidsperiod efter det datum när höjningar av ECB:s styrräntor inletts, och i varje fall så länge det är nödvändigt för att bibehålla tillräckliga likviditetsvillkor och en lämplig penningpolitisk inriktning.

Vad gäller PEPP-programmet avser ECB-rådet att återinvestera förfall av värdepapper förvärvade inom det programmet fram till åtminstone slutet av 2024. I varje fall kommer den framtida utfasningen av PEPP-portföljen att hanteras så att den inte inverkar på lämplig penningpolitisk inriktning.

Förfall i PEPP-programmet återinvesteras på ett flexibelt vis i syfte att motverka risker mot den penningpolitiska transmissionsmekanismen relaterat till pandemin.

Refinansieringstransaktioner

ECB-rådet kommer att fortsätta övervaka bankernas finansieringsförhållanden och säkerställa att förfall av transaktioner i den tredje serien av riktade långfristiga transaktioner (TLTRO-III) inte hindrar en smidig transmissionen av penningpolitiken. ECB-rådet kommer även regelbundet att granska hur riktade utlåningstransaktioner bidrar till den penningpolitiska inriktningen.

***

ECB-rådet står redo att, inom ramen för sitt mandat, vid behov justera alla sina instrument så att inflationen stabiliseras på 2-procentsmålet på medellång sikt. Instrumentet för transmissionsskydd (TPI) är tillgängligt för att motverka obefogade, störande marknadskrafter som utgör ett allvarligt hot mot den penningpolitiska transmissionen i samtliga länder i euroområde och på så vis möjliggöra för ECB-rådet att mer effektivt uppfylla sitt prisstabilitetsmandat.

ECB:s ordförande kommer att redogöra för de överväganden som ligger bakom dessa beslut vid en presskonferens som börjar kl. 14:45 (centraleuropeisk tid) idag.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.

Nyckelord

Bilder

Länkar

Om

Suomen Pankki
Suomen Pankki
Snellmaninaukio, PL 160
00101 HELSINKI

09 1831http://www.bof.fi

Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.

Följ Suomen Pankki

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki

Exceptionellt svag efterfrågan på bostadslån i oktober 202230.11.2022 10:00:00 EET | Tiedote

Nya bostadslån betalades ut för 1,3 miljarder euro i oktober 2022, vilket var cirka en tredjedel mindre än vid motsvarande tid för ett år sedan. Beloppet av utbetalda bostadslån har i oktober senast varit så här lågt 2004. Av de nya utbetalningarna var andelen ägarbostadslån 92,8 % och andelen investeringsbostadslån 7,2 %. Genomsnittsräntan på nya bostadslån steg klart och uppgick till 3,09 % i oktober 2022. Genomsnittsräntan på nya investeringsbostadslån (3,34 %) var högre än genomsnittsräntan på ägarbostadslån (3,07 %). Den överenskomna årliga räntan på utestående bostadslån (107,7 miljarder euro) beskriver hushållens ränteutgifter för samtliga bostadslån. Den årliga räntan steg i oktober och var 1,55 %. Föregående gång var den överenskomna årliga räntan på utestående bostadslån högre än så i februari 2013. Räntan på utestående bostadslån följer med dröjsmål räntan på nya utbetalningar, när räntorna på lånestocken uppdateras i samband med bostadslånens räntejusteringar. Också hushåll

October 2022 sees exceptionally low level of housing loan drawdowns30.11.2022 10:00:00 EET | Press release

In October 2022, drawdowns of new housing loans totalled EUR 1.3 billion, a decline of one-third year-on-year. The last time the level of housing loan drawdowns was equally low in October was in 2004. Of the new drawdowns, owner-occupied housing loans accounted for 92.8% and investment property loans for 7.2%. The average interest rate on new housing loans rose notably in October 2022, to 3.09%. The average interest rate on investment property loans (3.34%) was higher than that on owner-occupied housing loans (3.07%). The annualised agreed rate (AAR) on the stock of housing loans (EUR 107.7 billion) reflects households’ interest payments on all housing loans. In October 2022, the AAR rose to 1.55%. The last time the AAR on the housing loan stock stock exceeded this level was in February 2013. The interest rate on the housing loan stock follows the interest rate on new drawdowns with a lag, as the rate on the housing loan stock is adjusted when the rate on housing loans is reset. Intere

Asuntolainoja nostettiin poikkeuksellisen vähän lokakuussa 202230.11.2022 10:00:00 EET | Tiedote

Uusia asuntolainoja nostettiin 1,3 mrd. euron edestä lokakuussa 2022, mikä oli noin kolmannes vähemmän kuin vuosi sitten vastaavana aikana. Näin vähän asuntolainanostoja on tehty lokakuussa viimeksi vuonna 2004. Uusista nostoista omistusasuntolainojen osuus oli 92,8 % ja sijoitusasuntolainojen 7,2 %. Uusien asuntolainojen keskikorko nousi selvästi ja oli 3,09 % lokakuussa 2022. Uusien sijoitusasuntolainojen keskikorko (3,34 %) oli korkeampi kuin omistusasuntolainojen (3,07 %). Asuntolainakannan (107,7 mrd. euroa) sovittu vuosikorko kuvaa kotitalouksien maksamia korkomenoja kaikista asuntolainoista. Lokakuussa vuosikorko kasvoi ja oli 1,55 %. Edellisen kerran asuntolainakannan sovittu vuosikorko oli tätä korkeampi helmikuussa 2013. Asuntolainakannan korko seuraa viipeellä uusien nostojen korkoa, kun lainakannan korot päivittyvät asuntolainojen korontarkistuksen yhteydessä. Myös kotitalouksien hankkimat korkosuojaukset hidastavat osaltaan asuntolainakannan koron nousua. Pandemiasta, ener

En åldrande befolkning och svag produktivitet dämpar tillväxtutsikterna för Finland22.11.2022 12:30:00 EET | Tiedote

Brant stigande energi- och livsmedelspriser, flaskhalsar i utbudet och återvändande efterfrågan efter pandemin har ökat pristrycket betydligt och drivit upp inflationen i både euroområdet och Finland till en alltför hög nivå. I oktober var inflationen i euroområdet redan 10,7 %. Därför har penningpolitiken stramats åt efter flera år av penningpolitisk stimulans. ”I Europeiska centralbankens råd inledde vi en normalisering av penningpolitiken i december 2021. Vi fortsätter processen konsekvent och målmedvetet för att inflationen ska stabilisera sig i enlighet med vårt mål 2 % på medellång sikt”, förklarar Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn. Före räntehöjningarna som inleddes i juli var ECB:s viktigaste styrränta negativ och låg på –0,5 %. För närvarande är denna inlåningsränta som bankerna betalar centralbanken 1,5 %. Vi kommer sannolikt att fortsätta att höja styrräntorna ytterligare. Höjningstakten beror på inflationsutvecklingen och det ekonomiska läget. Bland de utmaningar som Fi

Population ageing and weak productivity are blunting Finland’s longer term growth outlook22.11.2022 12:30:00 EET | Press release

Steeply rising energy and food prices, supply bottlenecks and the post-pandemic recovery in demand have added considerably to price pressures, driving up inflation in the euro area and in Finland to levels that are far too high. In October, the inflation rate in the euro area was already 10.7%. This is why monetary policy is being tightened after several years of an accommodative monetary policy stance. “In the Governing Council of the European Central Bank, we began the process of normalising monetary policy back in December 2021. That process is now being taken forward consistently and purposefully to ensure that over the medium term inflation stabilises at the 2% target we have set,” explains Governor of the Bank of Finland Olli Rehn. Before starting to raise interest rates in July, the ECB’s most important policy rate was negative: ‑0.5%. This deposit facility rate is currently at 1.5%. Key ECB interest rates are likely to be raised still further. The pace at which this is done wil

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum