Suomen Pankki

Eurosystemets penningpolitiska beslut

Dela

ECB:s pressmeddelande 8 september 2022

ECB-rådet beslutade idag att höja ECB:s tre styrräntor med 75 punkter. Detta stora steg tidigarelägger övergången från den nu mycket ackommoderande nivån för styrräntor till nivåer som ska stödja en läglig återgång till en inflation på ECB:s medelfristiga 2-procentsmål. Baserat på den aktuella bedömningen räknar ECB-rådet med att över ett antal kommande sammanträden höja räntorna ytterligare för att dämpa efterfrågan och skydda mot risken för en ihållande uppväxling i inflationsförväntningarna. ECB-rådet kommer regelbundet att revidera sin policyinriktning i ljuset av inkommande information och inflationsutvecklingen. ECB-rådets framtida räntebeslut kommer att fortsätta vara databeroende och följa ett tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde.

ECB-rådet fattade dagens beslut och räknar med att höja räntorna mer eftersom inflationen fortfarande är alltför hög och torde ligga kvar över målet under en utdragen tidsperiod. Enligt Eurostats snabbestimat nådde inflation 9,1 procent i augusti. De huvudsakliga faktorerna bakom inflationsuppgången är fortsatt kraftigt stigande energi- och livsmedelspriser, efterfrågetryck i vissa sektorer beroende på återöppningen av ekonomin samt flaskhalsar på utbudssidan. Pristrycket har fortsatt att stärkas och breddas i hela ekonomin och inflationen kan komma att stiga ytterligare under den närmaste tiden. När de aktuella drivkrafterna bakom inflationen med tiden avtar och normaliseringen av penningpolitiken når fram till ekonomin och prisbildningen kommer inflationen att gå ner. Vad gäller framtiden har ECB:s experter kraftigt reviderat upp sina inflationsprognoser och inflationen väntas nu i genomsnitt hamna på 8,1 procent 2022, 5,5 procent 2023 och 2,3 procent 2024.

Efter en uppgång under det första halvåret 2022 visar de senaste uppgifterna på en kraftig inbromsning i euroområdets ekonomiska tillväxt och ekonomin väntas stagnera senare i år och under första kvartalet 2023. Mycket höga energipriser dämpar köpkraften för människors inkomster och även om flaskhalsar på utbudssidan lättar hämmar de alltjämt den ekonomiska aktiviteten. Dessutom tynger den negativa geopolitiska situationen, framför allt Rysslands obefogade aggression mot Ukraina, och dämpar konsumenternas och företagens framtidstro. Denna bild återspeglas i ECB-experternas senaste prognoser för ekonomisk tillväxt, vilka markant har reviderats ner för återstoden av det innevarande året samt för hela 2023. I prognoserna förutspås nu att ekonomin kommer att växa i en takt på 3,1 procent 2022, 0,9 procent 2023 och med 1,9 procent 2024.

De sårbarheter som ännu kvarstår från pandemin utgör fortfarande en risk för en smidig transmission av penningpolitiken. ECB-rådet kommer därför att fortsätta att tillämpa flexibilitet vid återinvestering av kommande förfall i PEPP-portföljen (stödköpsprogram föranlett av pandemin) i syfte att motverka risker mot transmissionsmekanismen relaterat till pandemin.

ECB:s styrräntor

ECB-rådet beslutade att höja ECB:s tre styrräntor med 75 punkter. Följaktligen kommer räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på marginalutlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten att höjas till 1,25 procent, 1,50 % respektive 0,75 % fr.o.m. den 14 september 2022.

Efter höjningen av räntan på inlåningsfaciliteten över noll är det tvåledade systemet för reserversättning inte längre nödvändigt. Följaktligen beslutade ECB-rådet att avbryta det tvåledade systemet för reserversättning genom att sätta multiplikatorn till noll.

Programmet för köp av tillgångar (APP) och stödköpsprogram föranlett av pandemin (PEPP)

ECB-rådet avser fortsätta att fullt ut återinvestera förfall av värdepapper som förvärvats inom ramen för APP under en längre tidsperiod efter det datum när höjningar av ECB:s styrräntor inletts, och i varje fall så länge det är nödvändigt för att bibehålla tillräckliga likviditetsvillkor och en lämplig penningpolitisk inriktning.

Vad gäller PEPP-programmet avser ECB-rådet att återinvestera förfall av värdepapper förvärvade inom det programmet fram till åtminstone slutet av 2024. I varje fall kommer den framtida utfasningen av PEPP-portföljen att hanteras så att den inte inverkar på lämplig penningpolitisk inriktning.

Förfall i PEPP-programmet återinvesteras på ett flexibelt vis i syfte att motverka risker mot den penningpolitiska transmissionsmekanismen relaterat till pandemin.

Refinansieringstransaktioner

ECB-rådet kommer att fortsätta övervaka bankernas finansieringsförhållanden och säkerställa att förfall av transaktioner i den tredje serien av riktade långfristiga transaktioner (TLTRO-III) inte hindrar en smidig transmissionen av penningpolitiken. ECB-rådet kommer även regelbundet att granska hur riktade utlåningstransaktioner bidrar till den penningpolitiska inriktningen.

***

ECB-rådet står redo att, inom ramen för sitt mandat, vid behov justera alla sina instrument så att inflationen stabiliseras på 2-procentsmålet på medellång sikt. Instrumentet för transmissionsskydd (TPI) är tillgängligt för att motverka obefogade, störande marknadskrafter som utgör ett allvarligt hot mot den penningpolitiska transmissionen i samtliga länder i euroområde och på så vis möjliggöra för ECB-rådet att mer effektivt uppfylla sitt prisstabilitetsmandat.

ECB:s ordförande kommer att redogöra för de överväganden som ligger bakom dessa beslut vid en presskonferens som börjar kl. 14:45 (centraleuropeisk tid) idag.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.

Nyckelord

Bilder

Länkar

Om

Suomen Pankki
Suomen Pankki
Snellmaninaukio, PL 160
00101 HELSINKI

09 1831http://www.bof.fi

Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.

Följ Suomen Pankki

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki

Exceptionellt livlig efterfrågan på företagslån30.9.2022 10:00:00 EEST | Tiedote

I augusti 2022 utbetalades rikligt med nya företagslån[1] (3,3 md euro) från kreditinstitut med verksamhet i Finland. Genomsnittsräntan på nya utbetalda lån sjönk från juli och var i augusti 1,59 %, vilket berodde på nedgången i räntan på stora lån, dvs. lån på över en miljon euro. I augusti utbetalades stora lån för 2,9 miljarder euro, vilket är 87 % av samtliga utbetalda företagslån. Genomsnittsräntan på nya stora lån var 1,26 % i augusti. De nya utbetalningarna hänförde sig i augusti huvudsakligen till näringsgrenen industri. Under de senaste 12 månaderna har efterfrågan på företagslån varit exceptionellt stor (28 md euro). De nya utbetalningarna ökade framför allt på grund av energi- och industriföretagens behov av finansiering. Den glidande summan för 12 månader ökade med sammanlagt 12,9 miljarder euro jämfört med ett år tidigare. Av detta var energiföretagens låneandel 5,3 miljarder euro och industriföretagens 5,1 miljarder euro. Det utestående beloppet av lån till företag[2] bev

Exceptionally large volume of corporate loans drawn down30.9.2022 10:00:00 EEST | Press release

In August 2022, there was a large volume (EUR 3.3 bn) of new loans drawn to non-financial corporations[1] from credit institutions operating in Finland. The average interest rate on new drawdowns decreased from June, to stand at 1.59% in August, due to the decline of interest rates on large loans, that is, over a million euro. The volume of large loans drawn down in August was EUR 2.9 bn, accounting for 87% of all corporate loan drawdowns. The average interest rate on new large loans was 1.26% in August. The companies that took out new loans in August mainly operated in the manufacturing sectors. The volume of corporate drawdowns in the last 12 months is exceptionally high (EUR 28 bn). The growth of new drawndowns was driven in particular by the funding need of energy and manufacturing companies. The moving 12-month sum grew by a total of EUR 12.9 bn from a year ago, energy companies accounting for EUR 5.3 bn and manufacturing companies for for EUR 5.1 bn. At the end August 2022, the s

Yrityslainoja on nostettu poikkeuksellisen paljon30.9.2022 10:00:00 EEST | Tiedote

Elokuussa 2022 uusia yrityslainoja[1] nostettiin runsaasti (3,3 mrd. euroa) Suomessa toimivista luottolaitoksista. Uusien nostettujen lainojen keskikorko laski heinäkuusta ja oli elokuussa 1,59 %, mikä johtui suurien eli yli miljoonan euron lainojen korkojen laskusta. Elokuussa suuria lainoja nostettiin 2,9 mrd. euron edestä, mikä on 87 % kaikista yrityslainanostoista. Uusien suurien lainojen keskikorko oli 1,26 % elokuussa. Uusia lainoja nostivat elokuussa pääasiassa teollisuustoimialat. Yrityslainoja on nostettu poikkeuksellisen paljon (28 mrd. euroa) edellisten 12 kuukauden aikana. Uudet nostot kasvoivat erityisesti energia- ja teollisuusyritysten rahoitustarpeen vuoksi. Kahdentoista kuukauden liukuva summa kasvoi yhteensä 12,9 mrd. euroa vuodentakaisesta. Tästä energiayritysten lainojen osuus oli 5,3 mrd. euroa ja teollisuusyritysten 5,1 mrd. euroa. Suomessa toimivien pankkien yrityksille[2] myöntämien lainojen kanta oli yhteensä 64,5 mrd. euroa elokuun 2022 lopussa. Lainakanta kas

Penningpolitiken stramas åt för att stabilisera inflationen kring sitt mål – hantering av energikrisen spelar en nyckelroll29.9.2022 11:00:00 EEST | Tiedote

Hösten 2021 var ekonomin i euroområdet på väg att återhämta sig och också coronapandemin höll på att ge vika. Rysslands grymma anfall mot Ukraina i februari 2022 framtvingade omprioriteringar inom den internationella politiken. De ekonomiska utsikterna överskuggas av kriget och den energikris som har följt i dess spår. ”Energikrisen och fluktuationerna i ekonomin påverkar nu allas vår vardag. Ryssland använder gasvapnet som redskap för energikriget. Europeiska unionen måste på nytt få ordning på sina led för att lösa energikrisen”, säger Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn. Energikrisens negativa konsekvenser för den ekonomiska tillväxten ligger ännu huvudsakligen framför oss. Ekonomin i euroområdet får inte stöd av världshandeln. Den ekonomiska tillväxten har bromsat in i USA och Kina, vilket försvagar exportutsikterna för euroområdet. Möjligheterna för en recession i euroområdet har ökat. Inflationstrycket har ökat under sommaren 2022 i takt med att energikrisen i Europa har förvär

Monetary policy tightening to bring inflation down to target – Managing energy crisis takes key role29.9.2022 11:00:00 EEST | Press release

In autumn 2021 the euro area economy was picking up as the COVID-19 pandemic began to ease. Russia’s brutal attack on Ukraine in February 2022 necessitated a reordering of priorities in international politics. The Ukraine war and the energy crisis arising from it have darkened the economic outlook. “The energy crisis and swings in the economy are now affecting everyday life for all of us. Gas supplies have clearly been weaponised by Russia in an energy war. So the European Union must bring order to its ranks once again and resolve this energy crisis,” says Governor of the Bank of Finland Olli Rehn. The adverse growth impact of the energy crisis is largely still to come.The euro area economy will be unable to rely on world trade to bolster it. Economic growth has slowed in both the United States and China, and this adversely affects the export outlook for the euro area. The prospect of a recession in the euro area has grown more likely. Inflationary pressures gathered momentum over the

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum