Eurosystemets penningpolitiska beslut

ECB:s pressmeddelande 16 mars 2023
Inflationen ser ut att förbli alltför hög under alltför lång tid. Följaktligen beslutade ECB-rådet idag att höja de tre styrräntorna med 50 punkter i linje med sin beslutsamhet att säkerställa att inflationen i rimlig tid återgår till det medelfristiga 2-procentsmålet. Den ökade osäkerheten förstärker vikten av ett databeroende tillvägagångssätt för ECB-rådets framtida räntebeslut. Dessa beslut kommer att avgöras av bedömningen av inkommande ekonomiska och finansiella data för inflationsutvecklingen, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen.
ECB-rådet följer noga de rådande spänningarna på finansmarknaderna och står redo att agera vid behov för att bevara prisstabilitet och finansstabilitet i euroområdet. Euroområdets banksektor är motståndskraftig, med starka kapital- och likviditetspositioner. Under alla omständigheter innehåller ECB-rådets penningpolitiska verktygslåda allt för att tillhandahålla likviditetsstöd till euroområdets finanssystem om så behövs och bevara en smidig transmission av penningpolitiken.
ECB:s experters nya makroekonomiska prognoser färdigställdes i början av mars innan den senaste tidens spänningar på finansmarknaden uppstod. Dessa spänningar innebär i sig en ytterligare osäkerhet runt grundscenarierna för inflation och tillväxt. Före den senaste utveckling hade grundscenariot för den totala inflationen redan reviderats ned, främst beroende på ett lägre bidrag från energipriserna än tidigare väntat. ECB:s experter ser nu inflationen på i genomsnitt 5,3 procent 2023, 2,9 procent 2024 och 2,1 procent 2025. Samtidigt är underliggande pristryck fortfarande starkt. Inflationen, inbegripet energi- och livsmedelspriser, fortsatte upp i februari och ECB:s experter räknar med att den i genomsnitt hamnar på 4,6 procent 2023, vilket är högre än i decemberprognoserna. Därefter bedöms den komma ner till 2,5 procent 2024 och 2,2 procent 2025 när uppåttrycket från tidigare utbudschocker och återöppningen av ekonomin avtar och när stramare penningpolitik mer och mer dämpar efterfrågan.
Grundprognoserna för tillväxt 2023 har reviderats upp till i genomsnitt 1,0 procent som resultat av både nedgången i energipriserna och av ekonomins större motståndskraft mot utmaningarna i omvärlden. ECB-s experter förväntar sig därefter att tillväxten ytterligare stärks till 1,6 procent under både 2024 och 2025 uppbackat av en robust arbetsmarknad, ökad tillförsikt och stärkta realinkomster. Samtidigt är tillväxtuppgången 2024 och 2025 lägre än prognosticerat i december på grund av den penningpolitiska åtstramningen.
ECB:s styrräntor
ECB-rådet beslutade att höja ECB:s tre styrräntor med 50 punkter. Följaktligen kommer räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på marginalutlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten att höjas till 3,50 procent, 3,75 % respektive 3,00 % fr.o.m. den 22 mars 2023.
Programmet för köp av tillgångar (APP) och stödköpsprogrammet föranlett av pandemin (PEPP)
APP-portföljen minskar i en måttlig och förutsägbar takt då Eurosystemet inte längre återinvesterar alla värdepapper som förfaller. Minskningen kommer i genomsnitt att uppgå till 15 miljarder euro per månad fram till och med slutet av juni 2023 och takten därefter fastställs efter hand.
Vad gäller PEPP-programmet avser ECB-rådet att återinvestera förfall av värdepapper förvärvade inom det programmet fram till åtminstone slutet av 2024. I varje fall kommer den framtida utfasningen av PEPP-portföljen att hanteras så att den inte inverkar på lämplig penningpolitisk inriktning.
ECB-rådet kommer att fortsätta tillämpa flexibilitet vid återinvestering av kommande förfall i PEPP-portföljen i syfte att motverka risker mot transmissionsmekanismen relaterat till pandemin.
Refinansieringstransaktioner
Allt eftersom bankerna återbetalar belopp som upplånats under riktade långfristiga refinansieringstransaktioner, kommer ECB-rådet regelbundet att granska hur riktade utlåningstransaktioner bidrar till den penningpolitiska inriktningen.
***
ECB-rådet står redo att, inom ramen för sitt mandat, vid behov justera alla sina instrument så att inflationen återgår till 2-procentsmålet på medellång sikt och bevara en smidig transmission av penningpolitiken. ECB:s penningpolitiska verktygslåda innehåller allt för att tillhandahålla likviditetsstöd till euroområdets finanssystem om så behövs. Instrumentet för transmissionsskydd finns också tillgängligt för att motverka obefogade, störande marknadskrafter som utgör ett allvarligt hot mot den penningpolitiska transmissionen i samtliga länder i euroområde och möjliggör för ECB-rådet att mer effektivt uppfylla sitt prisstabilitetsmandat.
ECB:s ordförande kommer att redogöra för de överväganden som ligger bakom dessa beslut vid en presskonferens som börjar kl. 14:45 (centraleuropeisk tid) idag.
Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.
Nyckelord
Bilder
Länkar
Om
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
Marja Nykänen utnämnd till medordförande i Finansiella stabilitetsrådets regionala konsultativa grupp för Europa1.7.2025 17:00:00 EEST | Pressmeddelande
Utnämningen stärker Finlands aktiva roll som främjare av global finansiell stabilitet.
Marja Nykänen nimitetty kansainvälisen rahoitusvakausneuvoston Euroopan alueellisen ryhmän toiseksi puheenjohtajaksi1.7.2025 17:00:00 EEST | Tiedote
Nimitys vahvistaa Suomen aktiivista roolia kansainvälisen rahoitusvakauden edistäjänä.
Marja Nykänen appointed as Co-Chair of Financial Stability Board’s Regional Consultative Group for Europe1.7.2025 17:00:00 EEST | Press release
This appointment reinforces Finland’s active role in fostering international financial stability.
Hushållen har mycket konsumtionskrediter – tillväxttakten har mattats av1.7.2025 10:00:00 EEST | Pressmeddelande
I maj 2025 uppgick det utestående beloppet av konsumtionskrediter som banker med verksamhet i Finland beviljat hushåll till 17,6 miljarder euro och utlåningen minskade med −0,7 % från året innan. Minskningen i det utestående beloppet av konsumtionskrediter är en följd av att utnyttjandet av konto- och kortkrediter och utbetalningarna av konsumtionskrediter utan säkerhet har minskat. Konsumtionskrediter beviljade av banker står för 63 % av hushållens totala utestående konsumtionskrediter. I maj 2025 minskade hushållens utestående kortkrediter[1] (3,6 miljarder euro) med −1,0[2] jämfört med ett år tidigare, då de utestående kortkrediterna vid motsvarande tidpunkt året innan ökade med nästan 6 %. Vid utgången av maj var 19 % av kortkrediterna räntefri betaltidskredit och 81 % äkta kortkrediter, dvs. kortkredit med ränta. I januari–maj 2025 utbetalades från bankerna 9 % mindre sedvanliga konsumtionskrediter utan säkerhet[3] jämfört med motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Också det utestå
Kotitalouksilla runsaasti kulutusluottoja –kasvuvauhti hidastunut1.7.2025 10:00:00 EEST | Tiedote
Toukokuussa 2025 Suomessa toimivien pankkien kotitalouksille myöntämien kulutusluottojen kanta oli 17,6 mrd. euroa ja se supistui vuodentakaisesta −0,7 %. Kulutusluottokannan supistumiseen vaikuttavat tili- ja korttiluottojen vähentynyt käyttö ja vähäisemmät vakuudettomien kulutusluottojen nostomäärät. Pankkien myöntämät kulutusluotot kattavat 63 % kotitalouksien kokonaiskulutusluottokannasta. Toukokuussa 2025 kotitalouksien korttiluottokanta[1] (3,6 mrd. euroa) supistui −1,0 %[2] vuodentakaiseen verrattuna, kun vuosi sitten vastaavana aikana korttiluottokanta kasvoi lähes 6 prosentin vauhdilla. Toukokuun lopussa korttiluotoista 19 % oli korotonta maksuaikaluottoa ja 81 % pidennettyjä korttiluottoja eli korollista korttiluottoa. Tavanomaisia vakuudettomia kulutusluottoja[3] nostettiin pankeista tammi-toukokuun 2025 aikana 9 % vähemmän kuin vuosi sitten vastaavana aikana. Myös vakuudettomien kulutusluottojen kanta supistui toukokuussa. Suomessa toimivien pankkien myöntämistä kulutusluot
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum