Experiment pågår i fängelser: Intagna delar på datorer och väktarnas arbete synliggörs
27.9.2021 10:00:26 EEST | Rikosseuraamuslaitos (RISE) - Brottspåföljdsmyndigheten | Pressmeddelande

Arbetshälsoinstitutets och Brottspåföljdsmyndighetens gemensamma projekt ARTO gick ut på att utveckla klientnära arbete och de intagnas digitala kommunikation.
Datorer introducerades mer aktivt i Tavastehus fängelse. Tillgång till elektroniska tjänster bidrog till att de intagna kunde sköta sina ärenden och stanna kvar i samhället i enlighet med normalitetsprincipen. Redan tidigare kunde de intagna ringa samtal via Skype under övervakning och studera över Moodle.
– Personalen verkligen tog tag i saken och främjade de intagnas användning av digitala tjänster, och det blev till ett experiment som de samlade in bra feedback från både fångar och väktare. Att vägleda i elektronisk kommunikation är något som är nytt för väktarkåren, och de ville gärna få uppmuntran och handledning från sina närmsta chefer, säger forskningschef Laura Seppänen från Arbetshälsoinstitutet.
– För att främja digital kommunikation har man i alla enheter inom Brottspåföljdsmyndigheten utsett en ansvarig digital handledare som är där och instruerar den övriga personalen. Enligt senaste uppgifter har man dessutom på en del andra slutna fängelser redan introducerat datorer direkt på avdelningarna. Dessutom har våra samarbetspartners tillhandahållit utbildning i digitala färdigheter för de intagna på en del enheter, säger Pia Puolakka, projektledare för projektet Intelligent fängelse.
Digitalisering synliggör väktarnas insatser
Digitaliseringen gör fångvårdspersonalens arbete och kompetens synligare än tidigare på många sätt.
Som ett led i experimentet med klientnära arbete på Kylmäkoski fängelse antecknade väktarna uppgifter om de intagna mer ingående än tidigare i de digitala systemen, bland annat i fångdatasystemet och planerna för strafftiden, något som var till nytta i samarbetet och kommunikationen mellan olika aktörer, till exempel när den intagnes rehabiliteringsbehov bedömdes.
I samband med experimentet med klientnära arbete infördes dessutom nya förfaranden när det gäller att göra nyintagna förtrogna med förhållandena på anstalten. En jämn kvalitet på orienteringen säkerställdes med att man tog i bruk en ny orienteringsblankett, och väktarna antecknade sina observationer och de intagnas särbehov i det elektroniska systemet.
– Att föra saker in i register är någonting nytt i väktarnas arbete. Det som väckte diskussion var vad och hur det borde registreras för att det skulle gynna såväl den intagne som personalen och Brottspåföljdsmyndigheten på det stora hela taget. Man upplevde att det orienteringssätt som man prövade med stödde informationsgången och samarbetet mellan övervakningen och rehabiliteringen. Väktarna påpekade också vikten av att jobba ansikte mot ansikte vid sidan av registreringar, säger specialforskare Hilkka Ylisassi från Arbetshälsoinstitutet.
Metoderna var till nytta
Anställda från de två fängelserna gav uppslag till utvecklingsexperiment och genomförde dem.
Experimenten med klientnära arbete och elektronisk kommunikation var kopplade till Brottspåföljdsmyndighetens strategiska mål. Inom ramen för ARTO-projektet fick personalen bättre möjligheter att utveckla sitt arbete, vilket bidrog till förstärkt meningsfullhet med insatserna.
Utvärderingen gav vid handen att experimenten upplevdes som nyttiga, och avsikten är att med hjälp av utbildning och mentorskap sprida dem vidare till andra fängelser.
– Man får hoppas att en dylik utvecklingskultur slår rot även i hierarkiska organisationer. Genom att man engagerar personalen i utvecklingsarbetet åstadkommer man förändringar i praxis, vilket behövs för att kunna förbättra servicen och få arbetet att flyta smidigare. När det gäller fängelserna kan de ta del av varandras experiment som visat sig positiva. Inkluderande utvecklingsinsatser resulterar i en starkare upplevelse av det meningsfulla i arbetet, menar Hilkka Ylisassi.
Utvecklingsmetoderna, sådana som metoden Omställningsverkstad och utvärderingsmodellen Från experiment till praxis, är beskrivna på en pragmatisk nivå i forskningspublikationen.
Ta del av forskningspublikationen på finska
För mer information kontakta
Hilkka Ylisassi, specialforskare, Arbetshälsoinstitutet, hilkka.ylisassi(at)ttl.fi, tel. +358 43 825 2083
Laura Seppänen, forskningschef, Arbetshälsoinstitutet, laura.seppanen(at)ttl.fi, tel. +358 46 851 4752
Ilppo Alatalo, överinspektör, Brottspåföljdsmyndigheten, ilppo.alatalo(at)om.fi, tel. +358 29 56 88416
Pia Puolakka, projektchef, Brottspåföljdsmyndigheten, pia.puolakka(at)om.fi, tel. +358 50 528 9042 (elektronisk kommunikation och digitala tjänster)
Nyckelord
Bilder
Om
Rikosseuraamuslaitos (RISE) - BrottspåföljdsmyndighetenOpastinsilta 12 C
00520 HELSINKI
029 56 88500http://www.rikosseuraamus.fi
Brottspåföljdsmyndigheten har hand om verkställighet av samhällspåföljder och fängelsestraff. Brottspåföljdsmyndigheten lyder under justitieministeriet. Brottspåföljdsmyndigheten har till uppgift att främja säkerheten i samhället genom att förebygga återfall i brott.
Följ Rikosseuraamuslaitos (RISE) - Brottspåföljdsmyndigheten
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Rikosseuraamuslaitos (RISE) - Brottspåföljdsmyndigheten
Angeläget med stöd från personalen under fängelsetiden10.3.2026 09:19:29 EET | Pressmeddelande
Fångar och personer dömda till samhällspåföljder betonar betydelsen av bemötandet från personalens håll för att vardagen ska fungera. Det ger Brottspåföljdsmyndighetens senaste kvalitetsundersökning vid handen.
Vankeudessa on tärkeää henkilökunnan tarjoama tuki10.3.2026 09:19:29 EET | Tiedote
Vangit ja yhdyskuntaseuraamukseen tuomitut korostavat henkilöstön kohtaamisen merkitystä oman arjen sujumiselle, kertoo Rikosseuraamuslaitoksen uusin laatukysely.
Risen tulostavoitteet toteutuivat vuonna 2025 melko hyvin -vankimäärän kasvu haastoi toimintaa6.3.2026 09:34:56 EET | Tiedote
Rikosseuraamuslaitoksen vuoden 2025 tulostavoitteet toteutuivat haastavissa olosuhteissa melko hyvin. Vankimäärän merkittävä kasvu ja henkilöstöresurssien niukkuus kuitenkin kuormittivat toimintaa. Turvallisuustilanne pysyi kohtuullisena, vaikka vankiloiden yliasutus oli huomattavaa.
Årets Riseläinen 2025 är väktare Jussi Vauhkonen från Naarajärvi fängelse15.1.2026 14:08:58 EET | Pressmeddelande
Till Brottspåföljdsmyndighetens genom tiderna första ”Årets Riseläinen” utkorades väktare Jussi Vauhkonen från Naarajärvi fängelse. Utöver föredömligt uppförande och goda samarbetsfärdigheter valdes Vauhkonen för sitt mångskiftande arbetssätt som väktare, då han handleder bland annat aggressionshanteringsprogrammet och programmet för egenmotivationsbaserad förändring för intagna.
Vuoden riseläinen 2025 on vartija Jussi Vauhkonen Naarajärven vankilasta15.1.2026 14:08:58 EET | Tiedote
Rikosseuraamuslaitoksen ensimmäinen Vuoden riseläinen on vartija Jussi Vauhkonen Naarajärven vankilasta. Valintaperusteena on esimerkillisen käyttäytymisen ja hyvien yhteistyötaitojen lisäksi Vauhkosen monipuolinen tapa työskennellä vartijana: hän ohjaa vangeille muun muassa Suuttumuksen hallinta -kurssia ja Omaehtoisen muutoksen ohjelmaa.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
