Experiment pågår i fängelser: Intagna delar på datorer och väktarnas arbete synliggörs

Arbetshälsoinstitutets och Brottspåföljdsmyndighetens gemensamma projekt ARTO gick ut på att utveckla klientnära arbete och de intagnas digitala kommunikation.
Datorer introducerades mer aktivt i Tavastehus fängelse. Tillgång till elektroniska tjänster bidrog till att de intagna kunde sköta sina ärenden och stanna kvar i samhället i enlighet med normalitetsprincipen. Redan tidigare kunde de intagna ringa samtal via Skype under övervakning och studera över Moodle.
– Personalen verkligen tog tag i saken och främjade de intagnas användning av digitala tjänster, och det blev till ett experiment som de samlade in bra feedback från både fångar och väktare. Att vägleda i elektronisk kommunikation är något som är nytt för väktarkåren, och de ville gärna få uppmuntran och handledning från sina närmsta chefer, säger forskningschef Laura Seppänen från Arbetshälsoinstitutet.
– För att främja digital kommunikation har man i alla enheter inom Brottspåföljdsmyndigheten utsett en ansvarig digital handledare som är där och instruerar den övriga personalen. Enligt senaste uppgifter har man dessutom på en del andra slutna fängelser redan introducerat datorer direkt på avdelningarna. Dessutom har våra samarbetspartners tillhandahållit utbildning i digitala färdigheter för de intagna på en del enheter, säger Pia Puolakka, projektledare för projektet Intelligent fängelse.
Digitalisering synliggör väktarnas insatser
Digitaliseringen gör fångvårdspersonalens arbete och kompetens synligare än tidigare på många sätt.
Som ett led i experimentet med klientnära arbete på Kylmäkoski fängelse antecknade väktarna uppgifter om de intagna mer ingående än tidigare i de digitala systemen, bland annat i fångdatasystemet och planerna för strafftiden, något som var till nytta i samarbetet och kommunikationen mellan olika aktörer, till exempel när den intagnes rehabiliteringsbehov bedömdes.
I samband med experimentet med klientnära arbete infördes dessutom nya förfaranden när det gäller att göra nyintagna förtrogna med förhållandena på anstalten. En jämn kvalitet på orienteringen säkerställdes med att man tog i bruk en ny orienteringsblankett, och väktarna antecknade sina observationer och de intagnas särbehov i det elektroniska systemet.
– Att föra saker in i register är någonting nytt i väktarnas arbete. Det som väckte diskussion var vad och hur det borde registreras för att det skulle gynna såväl den intagne som personalen och Brottspåföljdsmyndigheten på det stora hela taget. Man upplevde att det orienteringssätt som man prövade med stödde informationsgången och samarbetet mellan övervakningen och rehabiliteringen. Väktarna påpekade också vikten av att jobba ansikte mot ansikte vid sidan av registreringar, säger specialforskare Hilkka Ylisassi från Arbetshälsoinstitutet.
Metoderna var till nytta
Anställda från de två fängelserna gav uppslag till utvecklingsexperiment och genomförde dem.
Experimenten med klientnära arbete och elektronisk kommunikation var kopplade till Brottspåföljdsmyndighetens strategiska mål. Inom ramen för ARTO-projektet fick personalen bättre möjligheter att utveckla sitt arbete, vilket bidrog till förstärkt meningsfullhet med insatserna.
Utvärderingen gav vid handen att experimenten upplevdes som nyttiga, och avsikten är att med hjälp av utbildning och mentorskap sprida dem vidare till andra fängelser.
– Man får hoppas att en dylik utvecklingskultur slår rot även i hierarkiska organisationer. Genom att man engagerar personalen i utvecklingsarbetet åstadkommer man förändringar i praxis, vilket behövs för att kunna förbättra servicen och få arbetet att flyta smidigare. När det gäller fängelserna kan de ta del av varandras experiment som visat sig positiva. Inkluderande utvecklingsinsatser resulterar i en starkare upplevelse av det meningsfulla i arbetet, menar Hilkka Ylisassi.
Utvecklingsmetoderna, sådana som metoden Omställningsverkstad och utvärderingsmodellen Från experiment till praxis, är beskrivna på en pragmatisk nivå i forskningspublikationen.
Ta del av forskningspublikationen på finska
För mer information kontakta
Hilkka Ylisassi, specialforskare, Arbetshälsoinstitutet, hilkka.ylisassi(at)ttl.fi, tel. +358 43 825 2083
Laura Seppänen, forskningschef, Arbetshälsoinstitutet, laura.seppanen(at)ttl.fi, tel. +358 46 851 4752
Ilppo Alatalo, överinspektör, Brottspåföljdsmyndigheten, ilppo.alatalo(at)om.fi, tel. +358 29 56 88416
Pia Puolakka, projektchef, Brottspåföljdsmyndigheten, pia.puolakka(at)om.fi, tel. +358 50 528 9042 (elektronisk kommunikation och digitala tjänster)
Nyckelord
Bilder
Om

Opastinsilta 12 C
00520 HELSINKI
029 56 88500http://www.rikosseuraamus.fi
Brottspåföljdsmyndigheten har hand om verkställighet av samhällspåföljder och fängelsestraff. Brottspåföljdsmyndigheten lyder under justitieministeriet. Brottspåföljdsmyndigheten har till uppgift att främja säkerheten i samhället genom att förebygga återfall i brott.
Följ Rikosseuraamuslaitos (RISE) - Brottspåföljdsmyndigheten
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Rikosseuraamuslaitos (RISE) - Brottspåföljdsmyndigheten
Antalet fångar och personer som avtjänade samhällspåföljder fortsatte att öka – statistisk årsbok 2024 har publicerats1.7.2025 12:11:13 EEST | Pressmeddelande
Brottspåföljdsmyndighetens statistikpaket för 2024 innehåller uppgifter om längden på straff som avtjänats av fångar och personer som avtjänade samhällspåföljder, om de mest frekventa brottstyperna och trender som påverkat antalet personer som avtjänade påföljder. Ökningen av fångpopulationen har drivits på av faktorer som tidigare lagändringar, längre genomsnittliga fängelsestraff, brott begångna av utlänningar och en ökning av antalet häktade.
Vankien ja yhdyskuntaseuraamusta suorittavien määrä jatkoi kasvuaan – tilastollinen vuosikirja 2024 on julkaistu1.7.2025 12:11:13 EEST | Tiedote
Rikosseuraamuslaitoksen vuoden 2024 tilastopakettiin on koottu muun muassa vankien ja yhdyskuntaseuraamusta suorittavien rangaistusten pituudet, yleisimmät rikostyypit sekä seuraamuksia suorittavien määriin vaikuttaneet trendit. Vankimäärää ovat kasvattaneet muun muassa aikaisemmat lainsäädännön muutokset, keskimääräisten vankeusaikojen pidentyminen, ulkomaalaisten tekemät rikokset ja tutkintavankien määrän kasvu.
Brottspåföljdsmyndigheten har utnämnt Johanna Huusko till enhetschef vid Brottspåföljdsområdets utbildningscentral fr.o.m. den 1 juni20.5.2025 12:45:35 EEST | Pressmeddelande
Doktor i militärvetenskaper, filosofie magister och pedagogie magister Johanna Huusko har utnämnts till tjänsten för viss tid t.o.m. den 31 oktober 2025, varefter hon fortsätter som ordinarie. Brottspåföljdsområdets utbildningscentral svarar för ordnandet av utbildning som leder till yrkesexamen inom brottspåföljdssektorn samt för fortbildning för personalen vid Brottspåföljdsmyndigheten.
Rikosseuraamuslaitos on nimittänyt Rikosseuraamusalan koulutuskeskuksen yksikönpäälliköksi Johanna Huuskon 1.6. alkaen20.5.2025 12:44:50 EEST | Tiedote
Sotatieteiden tohtori, filosofian maisteri ja kasvatustieteiden maisteri Johanna Huusko on nimitetty virkaan ensin määräaikaisesti 31.10.2025 asti, jonka jälkeen tehtävä jatkuu vakituisena. Rikosseuraamusalan koulutuskeskus (RSKK) vastaa rikosseuraamusalan ammatilliseen tutkintoon johtavan koulutuksen sekä Rikosseuraamuslaitoksen henkilöstön täydennyskoulutuksen järjestämisestä.
Vanda fängelse expanderar och blir Finlands största och rekryterar mer personal19.5.2025 12:34:54 EEST | Pressmeddelande
Vanda fängelse blir före utgången av innevarande år Finlands största fängelse. Annexet som färdigställdes i slutet av fjolåret är nu i full drift. Under våren har Vanda fängelse rekryterat nya väktare, brottspåföljdschefer och anstaltsbiträden.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum