Fåglarna i Finland häckar tidigare och under en kortare tid

Forskare vid Helsingfors universitet visar i en ny studie att klimatförändringen kan påverka både tidpunkten för fågelhäckning och häckningssäsongens längd. För första gången användes ringmärkningsdata av fågelungar av tiotals fågelarter för att undersöka möjliga förändringar i häckningstiden. Varje år ringmärks ungefär 100 000 fågelungar i sina bon i Finland, och ungarnas kläckningstid korrelerar i stort med ringmärkningsdagen.

– Vår studie, som omfattade 73 fågelarter, avslöjade att ett stort antal fågelarter har tidigarelagt sin häckning. Slutet av häckningssäsongen har ändå i många fall blivit ännu tidigare än början av häckningen, vilket har lett till en förkortning av häckningsperioden, säger forskardoktor Maria Hällfors vid Helsingfors universitets bio- och miljövetenskapliga fakultets forskningsgrupp Research Centre for Ecological Change.

Den kraftigaste förkortningen av häckningstiden skönjas hos de arter som också vanligtvis börjar häcka tidigare på våren. Det är känt från tidigare studier att klimatförändringen medfört en tidigare ankomst av flyttfåglar på våren, medan förändringarna i höstflytten varierar mer: arter flyttar både tidigare och senare på hösten. Tillsammans kan detta leda till förändringar i den tid som tillbringas i häckningsområdet.

Den relativa häckningstiden har inte förändrats

Trots att våren anländer och häckningen startar tidigare verkar fåglar inte spendera proportionellt mer tid på att häcka.

– Vuxna fåglar kan använda tilläggstiden för andra stadier i sin livscykel, t.ex. för att förbereda sig för ruggning efter häcksäsongen eller för höstens migration, säger intendent Aleksi Lehikoinen vid Helsingfors universitets Naturhistoriska centralmuseum.

En längre tid att förbereda sig för höstflytten förbättrar individernas chanser att överleva en tung migrationsresa.

– Vilka effekter dessa förändringar har på lång sikt måste studeras mer i detalj, eftersom de också kan leda till förändringar i artbeståndet, påpekar Lehikoinen.




Frivilliga är en stor hjälp i fågelforskning

I studien ingår totalt 800 000 observationer av fågelungar. Analyser av ringmärkningsdata för en så stor grupp av arter är sällsynta. 


– Långtidsdata från naturen är av största vikt när vi vill förstå hur klimatförändringen och andra miljöförändringar påverkar artbestånd, påminner biträdande professor Marjo Saastamoinen vid Helsingfors universitets HiLIFE Helsinki Institute of Life Sciences.

Forskarna tackar alla entusiaster som samlat in data via ringmärkningarna och uppmuntrar volontärerna att delta i naturövervakning både nu och i framtiden.

Undersökningen genomfördes i samarbete med forskare från Helsingfors universitets forskningsgrupp Research Centre of Ecological Change och Naturhistoriska centralmuseet Luomus.

Artikel:

Maria H. Hällfors, Laura H. Antão, Malcolm Itter, Aleksi Lehikoinen, Tanja Lindholm, Tomas Roslin, Marjo Saastamoinen: Shifts in the timing and duration of breeding for 73 boreal bird species over four decades. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America www.pnas.org/cgi/doi/10.1073/pnas.1913579117 (2020)