Eläketurvakeskus (ETK)

Faktisk pensionsålder högst i Sverige – också Finland nu i toppskiktet

Jaa

Sverige, Finland och Danmark utmärker sig med en högre faktisk pensionsålder i en jämförelse mellan de nordiska länderna och Estland. Även om finländare under 2010-talet har pensionerat sig allt senare, lämnar de ändå arbetslivet tidigare än man gör i jämförelseländerna. Den längsta tiden som pensionärer upplever kvinnor i Island, Norge och Finland.

Pensionsskyddscentralen har jämfört i vilken ålder människor i de nordiska länderna och Estland gick i pension eller slutade arbeta åren 2007–2020.

I alla dessa länder gjordes det pensionsreformer under denna tidsperiod. Syftet med reformerna är att förlänga arbetslivet och trygga utbetalningen av pensionerna när befolkningsstrukturen blir äldre.

Den faktiska pensionsåldern i Sverige var högst i jämförelsen under hela 2010-talet. I snitt gick svenskarna i pension vid 64,2 års ålder (2020).

På nästa plats, ungefär ett år efter, kommer Finland och Danmark. Båda länderna har avsevärt förbättrat sin ställning under 2010-talet. På jumboplats kommer Norge, där man kan ta ut full pension redan före den egentliga pensionsåldern.

Pensionsreformer förklarar höjningen i Finland

Den goda utvecklingen i Finland förklaras av att det har gallrats bland möjligheterna till förtidspension och att pensionsåldern höjs steg för steg. Ännu år 2007 var den faktiska pensionsåldern i Finland lägst i jämförelsen. I Norden har endast Danmark klarat av en motsvarande höjning. I Danmark förklaras höjningen av en sjukpensionsreform och höjd pensionsålder.

Situationen ändras väsentligt, om man studerar den genomsnittliga åldern då människor slutar arbeta i de olika länderna. I den jämförelsen blir Finland och Danmark sist, eftersom det i båda länderna är vanligt att sluta arbeta genast när man går i pension. I de övriga länderna arbetar pensionärer ofta, t.ex. på deltid.

– I Finland och Danmark har förtidspensioner använts i högre grad än i de övriga nordiska länderna. I båda länderna syns pensionsreformernas effekter på 2010-talet i senare utträde från arbetslivet och högre faktisk pensionsålder. Visserligen behöver det ännu jobbas på det förstnämnda, konstaterar kontaktchef Mika Vidlund på Pensionsskyddscentralen.

Finländska kvinnor åtnjuter pension under en lång tid

Kvinnor lever flera år längre än män och är därför också pensionärer under en längre tid. 

Kvinnorna har den längsta pensionärstiden, ca 23 år, i Island, Norge, Finland och Estland. Kortast (20 år) är den i Danmark.

Bland männen hade norrmän den längsta tiden som pensionärer, nästan 20 år. Den kortaste tiden som pensionär hade estniska och danska män, 16 år i snitt. I Finland och Sverige är pensionärstiden för män på medelnivå, drygt 18 år.

Skillnaden mellan män och kvinnor i Finland är nästan fem år, fast de i genomsnitt går i pension vid samma ålder.

– Det går mot det bättre, men lite tillspetsat kan man säga att finländska mäns levnadsvanor fortfarande lämnar en del att önska. Det har blivit bättre, men männen kommer knappast att komma i kapp med kvinnorna i fråga om förväntad livslängd. Finländska kvinnor får alltså också i fortsättningen njuta längre av pensionärsåren, säger kontaktchef Jari Kannisto på Pensionsskyddscentralen.

Centrala begrepp i jämförelsen mellan de nordiska länderna och Estland

Faktisk pensionsålder

Förväntad pensioneringsålder i rapporten

  • beskriver den genomsnittliga pensioneringsåldern med antagandet att pensioneringsfrekvensen och dödligheten kvarstår på granskningsårets nivå
  • är oberoende av befolkningens åldersstruktur och räknas enligt samma princip som den förväntade livslängden
  • har beräknats för 30-åringar. För Finlands del ingår också folkpensionerna.

Ålder vid utträdet från arbetslivet

  • beskriver den genomsnittliga åldern då människor lämnar arbetsmarknaden
  • har beräknats utgående från andelarna personer som ingick i arbetskraften i åldersgrupper som fyllt 50 år.

Tid som pensionär

  • är en kalkylmässig storhet som beskriver den genomsnittliga tiden med pension
  • har beräknats som skillnaden mellan den förväntade pensioneringsåldern för 50-åringar och den förväntade livslängden för 50-åringar (Eurostat).

Närmare:
Utvecklingschef Jari Kannisto, tfn 029 411 2232, jari.kannisto(at)etk.fi
Kontaktchef Mika Vidlund, tfn 029 411 2614, mika.vidlund(at)etk.fi

Expected effective retirement age and exit age in the Nordic countries and Estonia. Statistics from the Finnish Centre for Pensions 02/2022.

Blogginlägg: Finland har Nordens lägsta ålder för utträde från arbetslivet (på finska)

Avainsanat

Kuvat

Lataa
Faktisk pensionålder i Norden och Estland
Faktisk pensionålder i Norden och Estland
Lataa
Beraknad tid som pensionär i Norden och Estland
Beraknad tid som pensionär i Norden och Estland
Lataa
Pensions övergångar i Norden och Estland
Pensions övergångar i Norden och Estland
Lataa

Tietoja julkaisijasta

Eläketurvakeskus (ETK)
Eläketurvakeskus (ETK)
Tukkutorinkuja 5
00065 ELÄKETURVAKESKUS

029 411 20http://www.etk.fi

Eläketurvakeskus (ETK) on lakisääteinen työeläketurvan kehittäjä, asiantuntija ja yhteisten palvelujen tuottaja.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Eläketurvakeskus (ETK)

Invandring är fortfarande det populäraste sättet att stärka finansieringen av pensionerna, en tredjedel vill höja pensionsavgifterna6.7.2022 06:00:00 EEST | Tiedote

Drygt 60 procent av finländarna anser att arbetsrelaterad invandring är ett bra sätt, om finansieringen av pensionerna behöver stärkas. Näst positivast förhöll man sig till en höjning av pensionsavgifterna. Det stöds av en dryg tredjedel. Endast en fjärdedel är för att öka avkastningen på pensionsmedlen genom att öka risktagningen inom placeringsverksamheten, visar Pensionsskyddscentralens (PSC) färska pensionsbarometer.

Maahanmuutto yhä suosituin keino eläkkeiden rahoituksen vahvistamiseksi, eläkemaksuja korottaisi kolmannes6.7.2022 06:00:00 EEST | Tiedote

Reilut 60 prosenttia suomalaisista pitää työperäistä maahanmuuttoa hyvänä keinona, jos eläkkeiden rahoitusta pitäisi vahvistaa. Toiseksi myönteisimmin suhtauduttiin eläkemaksujen nostoon. Sitä kannattaa reilu kolmannes.Vain neljännes kannattaa eläkevarojen tuottojen kasvattamista sijoitustoiminnan riskinottoa lisäämällä, kertoo Eläketurvakeskuksen (ETK) tuore eläkebarometri.

Européer lämnar arbetsmarknaden i allt högre ålder – utbildningsrelaterade skillnader i hur länge man fortsätter syns fortfarande7.6.2022 08:28:00 EEST | Tiedote

I alla europeiska länder stannar man längre kvar i arbetslivet än förut. Lågutbildade lämnar ändå arbetsmarknaden tidigare än högutbildade. I Finland har åldern för utträdet från arbetsmarknaden stigit rätt mycket. Det framgår av Pensionsskyddscentralens (PSC) undersökning, där man jämförde utträdesåldern efter utbildningsnivå i 16 europeiska länder under åren 2003–2020.

Eurooppalaiset poistuvat työmarkkinoilta entistä vanhempina – koulutuserot näkyvät yhä työssä jatkamisessa7.6.2022 08:28:00 EEST | Tiedote

Kaikissa Euroopan maissa työelämässä jatketaan entistä pidempään. Kuitenkin vähemmän koulutetut jättävät työmarkkinat aiemmin kuin korkeasti koulutetut. Suomessa työmarkkinoilta poistumisikä eli työnjättöikä on noussut verrattain paljon. Tämä käy ilmi Eläketurvakeskuksen (ETK) tutkimuksesta, jossa vertailtiin työnjättöikää koulutustason mukaan 16:ssa Euroopan maassa vuosina 2003–2020.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme