Eläketurvakeskus (ETK)

Faktisk pensionsålder högst i Sverige – också Finland nu i toppskiktet

24.5.2022 05:58:00 EEST | Eläketurvakeskus (ETK) | Tiedote

Jaa
Sverige, Finland och Danmark utmärker sig med en högre faktisk pensionsålder i en jämförelse mellan de nordiska länderna och Estland. Även om finländare under 2010-talet har pensionerat sig allt senare, lämnar de ändå arbetslivet tidigare än man gör i jämförelseländerna. Den längsta tiden som pensionärer upplever kvinnor i Island, Norge och Finland.

Pensionsskyddscentralen har jämfört i vilken ålder människor i de nordiska länderna och Estland gick i pension eller slutade arbeta åren 2007–2020.

I alla dessa länder gjordes det pensionsreformer under denna tidsperiod. Syftet med reformerna är att förlänga arbetslivet och trygga utbetalningen av pensionerna när befolkningsstrukturen blir äldre.

Den faktiska pensionsåldern i Sverige var högst i jämförelsen under hela 2010-talet. I snitt gick svenskarna i pension vid 64,2 års ålder (2020).

På nästa plats, ungefär ett år efter, kommer Finland och Danmark. Båda länderna har avsevärt förbättrat sin ställning under 2010-talet. På jumboplats kommer Norge, där man kan ta ut full pension redan före den egentliga pensionsåldern.

Pensionsreformer förklarar höjningen i Finland

Den goda utvecklingen i Finland förklaras av att det har gallrats bland möjligheterna till förtidspension och att pensionsåldern höjs steg för steg. Ännu år 2007 var den faktiska pensionsåldern i Finland lägst i jämförelsen. I Norden har endast Danmark klarat av en motsvarande höjning. I Danmark förklaras höjningen av en sjukpensionsreform och höjd pensionsålder.

Situationen ändras väsentligt, om man studerar den genomsnittliga åldern då människor slutar arbeta i de olika länderna. I den jämförelsen blir Finland och Danmark sist, eftersom det i båda länderna är vanligt att sluta arbeta genast när man går i pension. I de övriga länderna arbetar pensionärer ofta, t.ex. på deltid.

– I Finland och Danmark har förtidspensioner använts i högre grad än i de övriga nordiska länderna. I båda länderna syns pensionsreformernas effekter på 2010-talet i senare utträde från arbetslivet och högre faktisk pensionsålder. Visserligen behöver det ännu jobbas på det förstnämnda, konstaterar kontaktchef Mika Vidlund på Pensionsskyddscentralen.

Finländska kvinnor åtnjuter pension under en lång tid

Kvinnor lever flera år längre än män och är därför också pensionärer under en längre tid. 

Kvinnorna har den längsta pensionärstiden, ca 23 år, i Island, Norge, Finland och Estland. Kortast (20 år) är den i Danmark.

Bland männen hade norrmän den längsta tiden som pensionärer, nästan 20 år. Den kortaste tiden som pensionär hade estniska och danska män, 16 år i snitt. I Finland och Sverige är pensionärstiden för män på medelnivå, drygt 18 år.

Skillnaden mellan män och kvinnor i Finland är nästan fem år, fast de i genomsnitt går i pension vid samma ålder.

– Det går mot det bättre, men lite tillspetsat kan man säga att finländska mäns levnadsvanor fortfarande lämnar en del att önska. Det har blivit bättre, men männen kommer knappast att komma i kapp med kvinnorna i fråga om förväntad livslängd. Finländska kvinnor får alltså också i fortsättningen njuta längre av pensionärsåren, säger kontaktchef Jari Kannisto på Pensionsskyddscentralen.

Centrala begrepp i jämförelsen mellan de nordiska länderna och Estland

Faktisk pensionsålder

Förväntad pensioneringsålder i rapporten

  • beskriver den genomsnittliga pensioneringsåldern med antagandet att pensioneringsfrekvensen och dödligheten kvarstår på granskningsårets nivå
  • är oberoende av befolkningens åldersstruktur och räknas enligt samma princip som den förväntade livslängden
  • har beräknats för 30-åringar. För Finlands del ingår också folkpensionerna.

Ålder vid utträdet från arbetslivet

  • beskriver den genomsnittliga åldern då människor lämnar arbetsmarknaden
  • har beräknats utgående från andelarna personer som ingick i arbetskraften i åldersgrupper som fyllt 50 år.

Tid som pensionär

  • är en kalkylmässig storhet som beskriver den genomsnittliga tiden med pension
  • har beräknats som skillnaden mellan den förväntade pensioneringsåldern för 50-åringar och den förväntade livslängden för 50-åringar (Eurostat).

Närmare:
Utvecklingschef Jari Kannisto, tfn 029 411 2232, jari.kannisto(at)etk.fi
Kontaktchef Mika Vidlund, tfn 029 411 2614, mika.vidlund(at)etk.fi

Expected effective retirement age and exit age in the Nordic countries and Estonia. Statistics from the Finnish Centre for Pensions 02/2022.

Blogginlägg: Finland har Nordens lägsta ålder för utträde från arbetslivet (på finska)

Avainsanat

Kuvat

Lataa
Faktisk pensionålder i Norden och Estland
Faktisk pensionålder i Norden och Estland
Lataa
Beraknad tid som pensionär i Norden och Estland
Beraknad tid som pensionär i Norden och Estland
Lataa
Pensions övergångar i Norden och Estland
Pensions övergångar i Norden och Estland
Lataa

Tietoja julkaisijasta

Eläketurvakeskus (ETK)
Eläketurvakeskus (ETK)
Tukkutorinkuja 5
00065 ELÄKETURVAKESKUS

029 411 20http://www.etk.fi

Eläketurvakeskus (ETK) on lakisääteinen työeläketurvan kehittäjä, asiantuntija ja yhteisten palvelujen tuottaja.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Eläketurvakeskus (ETK)

Pensionen växer snabbast under toppåren i arbetslivet – följ din pensionstillväxt på arbetspensionsutdraget1.9.2026 08:00:00 EEST | Pressmeddelande

Arbetspensionen tillväxer i olika takt i olika åldrar, eftersom inkomsterna i allmänhet ökar med åldern. Femtioåringar tjänar i genomsnitt in dubbelt så mycket arbetspension på ett år som 25-åringar. Arbetspensionsutdraget visar hur mycket du har tjänat in och hjälper dig att få en uppfattning om hur stor din pension kommer att bli. Pensionens storlek beror på arbetsinkomsterna och tiden i arbetslivet.

Största delen av dem som tagit ut partiell ålderspension är nöjda med sitt val – ekonomin och hälsan är de vanligaste orsakerna till att söka27.8.2026 07:00:00 EEST | Pressmeddelande

Kring 90 procent av dem som tagit ut partiell ålderspension är nöjda med sitt val. De vanligaste orsakerna till att ta ut pensionen är att det är ekonomiskt lönsamt och att man är osäker på sin hälsa och sin återstående livstid. Pensionsskyddscentralen (PSC) har nu för första gången utrett erfarenheterna bland dem som tagit ut partiell ålderspension i en omfattande enkätundersökning.

Valtaosa osittaisen vanhuuseläkkeen ottaneista on tyytyväisiä valintaansa – talous ja terveys yleisimpiä syitä hakemiselle27.8.2026 07:00:00 EEST | Tiedote

Noin 90 prosenttia osittaisen vanhuuseläkkeen hakeneista on tyytyväisiä valintaansa. Yleisimmät syyt eläkkeen ottamiseen ovat taloudellinen kannattavuus sekä epävarmuus omasta terveydestä ja jäljellä olevasta elinajasta. Eläketurvakeskus (ETK) on selvittänyt ensi kertaa laajassa kyselytutkimuksessa osittaisen vanhuuseläkkeen ottaneiden kokemuksia.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye