Finlands Banks interimsprognos: Energikrisen får den ekonomiska tillväxten att stagnera
Rysslands anfallskrig har lett till en energikris i Europa. Enligt Finlands Banks interimsprognos, som ges ut i dag, försvagar krisen konjunkturutsikterna för Finland. Den exceptionellt snabba inflationen tär på hushållens köpkraft och konsumenternas förtroende ligger på en mycket låg nivå, vilket minskar den privata konsumtionen.
Tack vare den starka utvecklingen under första halvåret 2022 blir den ekonomiska tillväxten 2,2 % för hela det innevarande året. Tillväxtutsikterna för Finland har försämrats under sommaren. Energikrisen och den accelererande inflationen ökar risken för recession. Till följd av den vikande konjunkturen krymper ekonomin med 0,3 % under 2023, men växer igen under 2024 med 1,1 %.
Inflationen är fortsatt snabb. Uppåttrycket på konsumentpriserna kommer att lätta först under nästa år i takt med att energiprisökningen saktar in och efterfrågan dämpas. Inflationen stiger till 7 % i år och ligger ännu nästa år på drygt 4 %. Inflationsprognoserna präglas av stor osäkerhet på grund av energikrisen i Europa.
Medvinden för arbetsmarknaden avtar. Den vikande konjunkturen varslar om ett slut på den gynnsamma sysselsättningsutvecklingen. Mot bakgrund av företagens svårigheter att hitta yrkeskunnig arbetskraft kan sysselsättningen dock reagera något svagare på det försämrade konjunkturläget om företagen försöker hålla kvar sina arbetstagare trots det svåra läget. Totalt sett blir sysselsättningsgraden något sämre nästa år.
De största riskerna med prognosen är förenade med energikrisen och hur den utvecklar sig. Om energipriserna stiger kraftigare än beräknat och perioden med hög inflation blir längre än vad som förutspås, försvagas hushållens köpkraft och den ekonomiska tillväxten ytterligare.
- Interimsprognos för den finländska ekonomin (på finska)
Ytterligare upplysningar:
Prognoschef Meri Obstbaum
+35891832363
Nyckelord
Bilder
Länkar
Om
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
Marja Nykänen utnämnd till medordförande i Finansiella stabilitetsrådets regionala konsultativa grupp för Europa1.7.2025 17:00:00 EEST | Pressmeddelande
Utnämningen stärker Finlands aktiva roll som främjare av global finansiell stabilitet.
Marja Nykänen nimitetty kansainvälisen rahoitusvakausneuvoston Euroopan alueellisen ryhmän toiseksi puheenjohtajaksi1.7.2025 17:00:00 EEST | Tiedote
Nimitys vahvistaa Suomen aktiivista roolia kansainvälisen rahoitusvakauden edistäjänä.
Marja Nykänen appointed as Co-Chair of Financial Stability Board’s Regional Consultative Group for Europe1.7.2025 17:00:00 EEST | Press release
This appointment reinforces Finland’s active role in fostering international financial stability.
Hushållen har mycket konsumtionskrediter – tillväxttakten har mattats av1.7.2025 10:00:00 EEST | Pressmeddelande
I maj 2025 uppgick det utestående beloppet av konsumtionskrediter som banker med verksamhet i Finland beviljat hushåll till 17,6 miljarder euro och utlåningen minskade med −0,7 % från året innan. Minskningen i det utestående beloppet av konsumtionskrediter är en följd av att utnyttjandet av konto- och kortkrediter och utbetalningarna av konsumtionskrediter utan säkerhet har minskat. Konsumtionskrediter beviljade av banker står för 63 % av hushållens totala utestående konsumtionskrediter. I maj 2025 minskade hushållens utestående kortkrediter[1] (3,6 miljarder euro) med −1,0[2] jämfört med ett år tidigare, då de utestående kortkrediterna vid motsvarande tidpunkt året innan ökade med nästan 6 %. Vid utgången av maj var 19 % av kortkrediterna räntefri betaltidskredit och 81 % äkta kortkrediter, dvs. kortkredit med ränta. I januari–maj 2025 utbetalades från bankerna 9 % mindre sedvanliga konsumtionskrediter utan säkerhet[3] jämfört med motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Också det utestå
Kotitalouksilla runsaasti kulutusluottoja –kasvuvauhti hidastunut1.7.2025 10:00:00 EEST | Tiedote
Toukokuussa 2025 Suomessa toimivien pankkien kotitalouksille myöntämien kulutusluottojen kanta oli 17,6 mrd. euroa ja se supistui vuodentakaisesta −0,7 %. Kulutusluottokannan supistumiseen vaikuttavat tili- ja korttiluottojen vähentynyt käyttö ja vähäisemmät vakuudettomien kulutusluottojen nostomäärät. Pankkien myöntämät kulutusluotot kattavat 63 % kotitalouksien kokonaiskulutusluottokannasta. Toukokuussa 2025 kotitalouksien korttiluottokanta[1] (3,6 mrd. euroa) supistui −1,0 %[2] vuodentakaiseen verrattuna, kun vuosi sitten vastaavana aikana korttiluottokanta kasvoi lähes 6 prosentin vauhdilla. Toukokuun lopussa korttiluotoista 19 % oli korotonta maksuaikaluottoa ja 81 % pidennettyjä korttiluottoja eli korollista korttiluottoa. Tavanomaisia vakuudettomia kulutusluottoja[3] nostettiin pankeista tammi-toukokuun 2025 aikana 9 % vähemmän kuin vuosi sitten vastaavana aikana. Myös vakuudettomien kulutusluottojen kanta supistui toukokuussa. Suomessa toimivien pankkien myöntämistä kulutusluot
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum