Finlands ekonomi alltjämt inne i en brytningsfas
17.12.2019 10:00:00 EET | Suomen Pankki | Pressmeddelande

”Ekonomin i Finland är alltjämt inne i en brytningsfas, där den måste anpassa sig till två stora strukturella förändringar. Den ena är befolkningens åldrande. Den andra är de ekonomiska bakslagen sedan 2007 som ekonomin ännu inte har återhämtat sig från helt”, sade chefdirektör Olli Rehn vid presskonferensen om webbpublikationen Euro ja talous. ”Regeringarna och arbetsmarknadens parter har under de senaste åren fattat många viktiga beslut för att avhjälpa problemen. Ytterligare målmedvetna åtgärder bör dock vidtas för att stärka de offentliga finanserna och förutsättningarna för sysselsättning”, fortsatte chefdirektör Rehn.
Enligt Finlands Banks bedömning är det långsiktiga hållbarhetsunderskottet i de offentliga finanserna nu större än vad som uppskattades för ett år sedan. Hållbarhetsunderskottet förklaras till stor del av befolkningens åldrande, och den dystrare bedömningen speglar de svagare utsikterna för de offentliga finanserna för de närmaste åren. ”Med tanke på utsikterna för de offentliga finanserna på lång sikt är målet att höja sysselsättningsgraden till 75 % under åren framöver väl motiverat. Därefter är det skäl att sikta ännu högre, till en god nordisk nivå”, kommenterade chefdirektör Rehn.
Förutsättningarna för att öka sysselsättningen bör förbättras genom flera åtgärder som verkar i samma riktning. I utformningen av åtgärderna är det viktigt att dra nytta av kunskapen från forskning och internationella erfarenheter. En viktig roll spelar strukturella reformer som ökar utbudet av arbetskraft, liksom en ökning av kostnadskonkurrenskraften och ansträngningar för att minska matchningsproblemen på arbetsmarknaden.
Arbetsproduktivitetsutvecklingen har varit svag under de senaste 10 åren. I centrum för insatserna för att stärka förutsättningarna för produktivitetstillväxt står innovationspolitiken och företagens omvärld. Framför allt på längre sikt bidrar ett välfungerande utbildningssystem till att höja potentialen för produktivitetstillväxt. ”I Finland började den genomsnittliga utbildningsnivån för unga vuxna sjunka för 10–15 år sedan. Utvecklingen är exceptionell i internationell jämförelse och oroväckande för Finland”, kommenterade chefdirektör Rehn.
- Presentation, chefdirektör Olli Rehn (på finska)
- Euro & talous-publikationen (på finska)
Nyckelord
Bilder
Länkar
Om
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
Kontaktlös betalning blev vanligare i oktober–december 2025 jämfört med motsvarande tidpunkt året innan5.3.2026 10:00:00 EET | Pressmeddelande
Med kort betalades i oktober–december mer än under motsvarande period året innan. Framför allt gjordes under det sista kvartalet fler kontaktlösa betalningar än under motsvarande period 2024.
Lähimaksaminen oli yleisempää loka-joulukuussa 2025 kuin vastaavana ajankohtana edellisvuonna5.3.2026 10:00:00 EET | Tiedote
Korteilla maksettiin loka-joulukuussa enemmän kuin viime vuonna vastaavana ajanjaksona. Erityisesti lähimaksuja tehtiin vuoden viimeisellä neljänneksellä enemmän kuin vuonna 2024 samalla ajanjaksolla.
Contactless payments increased in October–December 2025 from a year earlier5.3.2026 10:00:00 EET | Press release
Cards payments in October–December grew year-on-year. In particular, more contactless payments were made in the fourth quarter than in same period in 2024.
Hushållens utestående konsumtionskrediter över 28 miljarder euro4.3.2026 10:00:00 EET | Pressmeddelande
Hushållens totala utestående konsumtionskrediter uppgick vid utgången av 2025 till 28,2 miljarder euro och årsökningen har mattats av till 0,1 %. Av hushållens totala utestående konsumtionskrediter bestod ungefär hälften av konsumtionskrediter utan säkerhet (exkl. fordonslån) och deras årsökning var 1,5 %.
Kotitalouksien kulutusluottokanta yli 28 mrd. euroa4.3.2026 10:00:00 EET | Tiedote
Kotitalouksien kokonaiskulutusluottokanta oli vuoden 2025 lopussa 28,2 mrd. euroa ja sen vuosikasvuvauhti oli hidastunut 0,1 prosenttiin. Kotitalouksien kokonaiskulutusluottokannasta noin puolet oli vakuudettomia kulutusluottoja (pl. ajoneuvolainat), ja niiden vuosikasvuvauhti oli 1,5 %.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum

