Finlands ekonomi återhämtar sig efter pandemin, men förutsättningarna för tillväxt är svaga

Den ekonomiska recessionen 2020 verkar drabba Finland lindrigare än euroområdet i övrigt, men på grund av coronavirusets andra våg kommer vintern att bli svår. ”Vaccinerna inger hopp om ett slut på krisen både i Finland och på annat håll i världen. Även om ekonomin återhämtar sig efter pandemin och konjunkturen stärks, är förutsättningarna för ekonomisk tillväxt i Finland på längre sikt svaga”, säger prognoschef Meri Obstbaum vid Finlands Bank.

Finlands Bank har publicerat sin prognos för åren 2020–2023. Ekonomin i Finland krymper betydligt 2020, men mindre än vad som tidigare prognostiserats, 3,8 procent. Coronaviruspandemin väntas ge med sig i och med vaccinationerna 2021, varvid den privata konsumtionen vänder ekonomin i Finland till en tillväxt på 2,2 procent. Tillväxten stärks till 2,5 procent under 2022 och återgår 2023 till en långsam tillväxt på 1,5 procent, vilket återspeglar de svaga tillväxtförutsättningarna på lång sikt.

Även om recessionen verkar bli mindre än befarat, försämrar den de ekonomiska tillväxtförutsättningarna. ”I och med den andra pandemivågen minskar investeringarna ytterligare och återhämtningen på arbetsmarknaden drar ut på tiden. De offentliga finanserna är efter krisen allt svagare och hållbarhetsunderskottet allt större”, framhåller Meri Obstbaum. Sysselsättningsgraden beräknas stanna på 73 procent 2023. Tillväxtförutsättningarna tyngs även av befolkningens åldrande och en dämpad produktivitet.

I prognosen ingår risker för både ett bättre och ett sämre utvecklingsscenario. I bästa fall får vi en medicinsk lösning redan i början av 2021 och den ekonomiska tillväxten tar fart klart kraftigare än prognostiserat. Det är fortfarande inte heller uteslutet att epidemin utvidgas under vintern och man blir tvungen att vidta omfattande nedstängningar av ekonomin för att skydda befolkningen. Om epidemin inte fås under kontroll, kan ekonomin fortsätta att krympa även 2021. I värsta fall kan coronakrisen efterlämna stora bestående spår i Finlands ekonomi.

Återhämtningen i omvärlden utanför Finland tar i vilket fall som helst tid och investeringarna på Finlands exportmarknad ligger klart under uppskattningarna före pandemin. Finlands export repar sig efter hand med draghjälp av exportmarknaden. Nettoexporten, dvs. skillnaden mellan export och import, bidrar inte nämnvärt till att backa upp tillväxten.

Osäkerheten beträffande den ekonomiska utvecklingen har fått företagen att minska på investeringarna. Investeringarna tyngs också av den svaga utvecklingen inom byggnadsbranschen. Den ekonomiska tillväxten är de facto till stor del beroende av den privata konsumtionen. Hushållens köpkraft ökar under prognosåren och också konsumenternas förtroende stärks vart efter som pandemihotet lättar. Hushållens ökade försiktighet, risken för arbetslöshet och de snävare konsumtionsmöjligheterna på grund av begränsningsåtgärderna hann höja hushållens sparkvot till rekordnivåer. De oanvända inkomsterna ger i fortsättningen spelrum för hushållens konsumtion.

Konsekvenserna av recessionen har dämpats med hjälp av den ekonomiska politiken. De offentliga finanserna försvagas 2020 nästan lika markant som under finanskrisen 2009. Underskottet ökar i och med minskade skatteintäkter samt ekonomiska stödåtgärder, ökade arbetslöshetskostnader och utgiftsökningar. Underskottet för 2020 är cirka 7 procent i förhållande till BNP, varifrån det minskar stegvis till drygt 2 procent under 2023. År 2023 ökar den offentliga skulden i förhållande till BNP till 74 procent.

Närmare upplysningar lämnas av prognoschef Meri Obstbaum, telefon 09 183 2363.

• Presentation 15.12.2020, prognoschef Meri Obstbaum (på finska)
• Euro & talous-publikationen (på finska)