Finlands Kommunförbund och de sex största städernas stadsdirektörer: Sysselsättningsförsöken i kommunerna bör vara pilotprojekt före införandet av en bestående modell
- Att stärka kommunernas roll som tillhandahållare av sysselsättningstjänster är regeringens och städernas gemensamma, tydliga mål. Uppskjutandet av de kommunala sysselsättningsförsöken försvårar uppfyllelsen av målet, och därför är det av största vikt att regeringen snarast ger sitt politiska stöd för en bestående lösning. Kommunernas insats inom sysselsättningen framträdde tydligt under coronakrisen. Också i framtiden är den bästa modellen den att tjänsterna samlas under aktör med helhetsansvar, det vill säga städerna. På så sätt kan vi skapa fungerande lösningar som möter både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov, säger Jan Vapaavuori, borgmästare i Helsingfors.
Servicestrukturreformen inom sysselsättningen är en av regeringen Marins mest betydande reformer. Arbetskraft och kompetens är en kritisk helhet, i synnerhet då en kraftig ökning i arbetslösheten på ett avgörande sätt påverkar städernas och kommunernas förutsättningar för en hållbar tillväxt under de kommande åren. Uppskjutandet av kommunförsöken fördröjer i sin tur återhämtningen från coronakrisen.
- Långtidsarbetslösheten förutspås öka kraftigt eftersom arbetslöshetsperioderna blivit längre under pandemin. Många av dem som under coronavåren förlorat sina jobb kommer att räknas till de långtidsarbetslösa redan nästa vår. Satsningar på sysselsättningen är långsiktiga satsningar på kommunernas livskraft och välfärd. Satsningarna minskar de kostnader som arbetslöshet orsakar samtidigt som de möter arbetsgivarnas behov av kompetent arbetskraft, säger Timo Reina, vice vd vid Kommunförbundet.
Uppskjutandet av sysselsättningsförsöken en besvikelse för städerna
Kommunförbundet och städerna är besvikna på Arbets- och näringsministeriets beslut förra veckan att flytta fram inledningen av sysselsättningsförsöken i kommunerna.
- Det är av flera skäl beklagligt att starten flyttats fram. Personalen i kommunerna var redo liksom övriga resurser. Uppskjutningen orsakar kommunerna onödiga kostnader och de arbetslösa måste vänta på tjänsterna. Städerna har till Arbets- och näringsministeriet redan i ett tidigt skede fört fram de problem som uppskjutandet av försöket innebär. Det är uppenbart att statens och städernas samarbete måste intensifieras avsevärt för att kommunförsöken ska ge de bästa förutsättningarna för en bestående överföring av ansvaret till kommunerna, säger Lauri Lyly, borgmästare i Tammerfors.
I de försök som inleds år 2021 deltar 125 kommuner, som bildar 26 försöksområden. I kommunerna har man redan länge förberett försöken och investerat i personal och lokaler. Alla kommuner som deltar i försöken har bidragit med en finansieringsandel och de har inte fått någon separat statlig finansiering.
Det kommande kommunförsöket ska föra sysselsättningstjänsterna närmare lokalnivån och den nordiska modellen för främjandet av sysselsättningen. I försöket ansvarar kommunen för serviceprocessen för arbetssökande och för utbudet av sysselsättningsfrämjande tjänster. Målet är att förbättra tillträdet till arbetsmarknaden, i synnerhet för personer som är långtidsarbetslösa eller har en svag ställning på arbetsmarknaden. Sysselsättningsförsöken ska fortsätta till 30.6.2023.
- Med tanke på försökens omfattning och den kommande strukturreformen inom arbetskraftservicen är det viktigt att försöken redan nu ses som pilotprojekt för reformen, säger Erja Lindberg, utvecklingschef vid Kommunförbundet.
Närmare upplysningar:
Jan Vapaavuori, borgmästare, Helsingfors
Jukka Mäkelä, stadsdirektör, Esbo
Lauri Lyly, borgmästare, Tammerfors
Ritva Viljanen, stadsdirektör, Vanda
Päivi Laajala, stadsdirektör, Uleåborg
Minna Arve, stadsdirektör, Åbo
Timo Reina, vice verkställande direktör, Finlands Kommunförbund
Tietoja julkaisijasta
Suomen Kuntaliitto / Finlands KommunförbundKuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Saija Niemelä-Pentti, direktör för Rovaniemi utbildningssamkommun, blir ordförande för Kommunförbundets nätverk för yrkesutbildning20.11.2025 14:00:00 EET | Pressmeddelande
Yrkesutbildningen är nu viktigare än någonsin. Finland behöver experter både för att lösa arbetsmarknadens matchningsproblem och för att höja utbildningsnivån. Nästan hälften av dem som inleder yrkeshögskolestudier kommer från yrkesutbildningen. Därför är det viktigt att stärka studiestigarna, konstaterar Arenans nya ordförande Saija Niemelä-Pentti. Arenan för yrkesutbildning är Kommunförbundets nätverk för sakkunniga inom yrkesutbildningen. Under ledning av sin ordförande deltar nätverket i den nationella utbildningspolitiska diskussionen och lyfter fram synpunkter från kommunalt anknutna yrkesutbildningsanordnare inom en bred skala yrkesutbildningar.
Rovaniemen koulutuskuntayhtymä REDUn johtaja Saija Niemelä-Pentti puheenjohtajaksi Kuntaliiton ammatillisen koulutuksen verkostoon20.11.2025 14:00:00 EET | Tiedote
”Ammatillisen koulutuksen merkitys on nyt suurempi kuin koskaan. Suomi tarvitsee osaajia niin työmarkkinoiden kohtaanto-ongelmien ratkaisemiseksi kuin koulutustason nostamiseksi. Lähes puolet ammattikorkeakouluopintonsa aloittavista tulee ammatillisesta koulutuksesta, joten väylien vahvistaminen on tärkeää”, toteaa Areenan tuore puheenjohtaja Saija Niemelä-Pentti Rovaniemen koulutuskuntayhtymä REDUsta. Myös väestökehitys haastaa järjestäjiä monella tapaa. Oppivelvollisuusikäisten määrä vähenee, mutta samanaikaisesti opiskelijoiden tuen tarve kasvaa. Kaikkiin tuen tarpeisiin ei voida vastata pelkällä koulutuksella. ”Tarvitsemme uudenlaisia ratkaisuja opiskelijoiden kokonaisvaltaisen hyvinvoinnin vahvistamiseksi. Kuntaliiton ja Areena-verkoston esittämä kuntouttavan opetuksen malli on yksi lupaava suunta. Siinä yhdistetään hyvinvointialueiden palvelut, työpajatoiminnan sisältöjä ja ammatillisen koulutuksen vahvuudet”, Niemelä-Pentti sanoo.
Kuntaveroprosentti nousee ensi vuonna 560 000 suomalaisella - korotukset keskittyvät samoihin kuntiin hyvinvointialueuudistuksen jälkeen18.11.2025 12:20:49 EET | Tiedote
Kunnat ovat päättäneet tulo- ja kiinteistöveroprosenteistaan seuraavalle vuodelle. Koko Suomessa tuloveroprosenttia nostaa 38 kuntaa ja laskee 5 kuntaa. Tuloveroprosenttiaan korottavissa kunnissa asuu noin 560 000 suomalaista, mikä on selvästi pienempi määrä kuin tavallisesti. Tuloveroprosentti säilyy ennallaan 265 kunnassa.
Invandringens fördelar små för regionstädernas befolkningsutveckling: attraktionskraften behöver stärkas7.11.2025 11:03:08 EET | Pressmeddelande
Befolkningsutvecklingen i regionstäderna gagnas av invandring, men en betydande del av inflyttningsöverskottet från utlandet förloras vid fortsatt migration inom landet. Detta framgår av en utredning beställd av Kommunförbundet, som granskade invandringen till regionstäder och den interna migrationen bland personer med främmande språk som modersmål under åren 2010–2024.
Maahanmuuton hyödyt seutukaupunkien väestökehitykselle jäävät vähäisiksi: veto- ja pitovoimaa vahvistettava7.11.2025 10:53:30 EET | Tiedote
Seutukaupunkien väestökehitys hyötyy maahanmuutosta, mutta huomattava osa ulkomailta saadusta muuttovoitosta menetetään jatkomuutoissa Suomen sisällä. Tämä selviää Kuntaliiton tilaamasta selvityksestä, joka tarkasteli seutukaupunkien maahanmuuttoa ja vieraskielisten maan sisäistä muuttoa vuosina 2010–2024.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme