Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Finlands Kommunförbund och de sex största städernas stadsdirektörer: Sysselsättningsförsöken i kommunerna bör vara pilotprojekt före införandet av en bestående modell

9.12.2020 11:07:51 EET | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Tiedote

Jaa
Reformen av servicestrukturerna inom sysselsättningen måste fortsätta målmedvetet. Kommunförsöken som inleds i början av mars är en första åtgärd med vilken kommunernas roll som tillhandahållare av sysselsättningstjänster ska stärkas. Starten har skjutits upp flera gånger och tiden som reserverats för genomförandet av försöken håller på att rinna ut. Därför borde de redan nu ses som pilotprojekt för införandet av en bestående modell. Kommunförbundet samt städerna Esbo, Helsingfors, Tammerfors, Uleåborg, Vanda och Åbo väntar sig att regeringen slår fast att kommunerna får bestående organiseringsansvar för sysselsättningen innan försöken inleds.

- Att stärka kommunernas roll som tillhandahållare av sysselsättningstjänster är regeringens och städernas gemensamma, tydliga mål. Uppskjutandet av de kommunala sysselsättningsförsöken försvårar uppfyllelsen av målet, och därför är det av största vikt att regeringen snarast ger sitt politiska stöd för en bestående lösning. Kommunernas insats inom sysselsättningen framträdde tydligt under coronakrisen. Också i framtiden är den bästa modellen den att tjänsterna samlas under aktör med helhetsansvar, det vill säga städerna. På så sätt kan vi skapa fungerande lösningar som möter både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov, säger Jan Vapaavuori, borgmästare i Helsingfors.

 Servicestrukturreformen inom sysselsättningen är en av regeringen Marins mest betydande reformer. Arbetskraft och kompetens är en kritisk helhet, i synnerhet då en kraftig ökning i arbetslösheten på ett avgörande sätt påverkar städernas och kommunernas förutsättningar för en hållbar tillväxt under de kommande åren. Uppskjutandet av kommunförsöken fördröjer i sin tur återhämtningen från coronakrisen.

- Långtidsarbetslösheten förutspås öka kraftigt eftersom arbetslöshetsperioderna blivit längre under pandemin. Många av dem som under coronavåren förlorat sina jobb kommer att räknas till de långtidsarbetslösa redan nästa vår. Satsningar på sysselsättningen är långsiktiga satsningar på kommunernas livskraft och välfärd. Satsningarna minskar de kostnader som arbetslöshet orsakar samtidigt som de möter arbetsgivarnas behov av kompetent arbetskraft, säger Timo Reina, vice vd vid Kommunförbundet.

 Uppskjutandet av sysselsättningsförsöken en besvikelse för städerna

Kommunförbundet och städerna är besvikna på Arbets- och näringsministeriets beslut förra veckan att flytta fram inledningen av sysselsättningsförsöken i kommunerna.

- Det är av flera skäl beklagligt att starten flyttats fram. Personalen i kommunerna var redo liksom övriga resurser. Uppskjutningen orsakar kommunerna onödiga kostnader och de arbetslösa måste vänta på tjänsterna. Städerna har till Arbets- och näringsministeriet redan i ett tidigt skede fört fram de problem som uppskjutandet av försöket innebär. Det är uppenbart att statens och städernas samarbete måste intensifieras avsevärt för att kommunförsöken ska ge de bästa förutsättningarna för en bestående överföring av ansvaret till kommunerna, säger Lauri Lyly, borgmästare i Tammerfors.

I de försök som inleds år 2021 deltar 125 kommuner, som bildar 26 försöksområden. I kommunerna har man redan länge förberett försöken och investerat i personal och lokaler. Alla kommuner som deltar i försöken har bidragit med en finansieringsandel och de har inte fått någon separat statlig finansiering.

Det kommande kommunförsöket ska föra sysselsättningstjänsterna närmare lokalnivån och den nordiska modellen för främjandet av sysselsättningen. I försöket ansvarar kommunen för serviceprocessen för arbetssökande och för utbudet av sysselsättningsfrämjande tjänster. Målet är att förbättra tillträdet till arbetsmarknaden, i synnerhet för personer som är långtidsarbetslösa eller har en svag ställning på arbetsmarknaden. Sysselsättningsförsöken ska fortsätta till 30.6.2023. 

- Med tanke på försökens omfattning och den kommande strukturreformen inom arbetskraftservicen är det viktigt att försöken redan nu ses som pilotprojekt för reformen, säger Erja Lindberg, utvecklingschef vid Kommunförbundet.

 

Närmare upplysningar:

Jan Vapaavuori, borgmästare, Helsingfors

Jukka Mäkelä, stadsdirektör, Esbo

Lauri Lyly, borgmästare, Tammerfors

Ritva Viljanen, stadsdirektör, Vanda

Päivi Laajala, stadsdirektör, Uleåborg

Minna Arve, stadsdirektör, Åbo

Timo Reina, vice verkställande direktör, Finlands Kommunförbund

Tietoja julkaisijasta

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.

Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommunförbundet: En kommunreform kräver flera djärva lösningar15.9.2026 15:15:40 EEST | Pressmeddelande

Finland måste på ett kontrollerat sätt förändra kommunerna genom djärva och snabba åtgärder, annars kommer befolkningsförändringen att tvinga fram en okontrollerad förändringsprocess med en kommun och en tjänst i taget. Kommunförbundet har publicerat ett nytt diskussionsunderlag där tre alternativa lösningar bedöms: ökat samarbete, differentiering av uppgifter och ändringar i kommunstrukturen. Slutsatsen är klar: den nuvarande situationen är inte hållbar, men ingen enskild lösning är heller tillräcklig.

Kuntaliitto: Kuntien uudistamiseen tarvitaan nippu rohkeita ratkaisuja15.9.2026 15:02:26 EEST | Tiedote

Suomen on uudistettava kuntia hallitusti, rohkeasti ja nopeasti, sillä muuten väestönmurros pakottaa muutokseen hallitsemattomasti kunta ja palvelu kerrallaan. Kuntaliitto julkaisi uuden keskustelualoitteen, jossa arvioidaan kolmea ratkaisusuuntaa, yhteistyön lisäämistä, tehtävien eriyttämistä ja kuntarakenteen muutoksia. Johtopäätös on selvä: nykytila ei ole kestävä, mutta myöskään mikään yksittäinen ratkaisu ei yksin riitä.

Kommunförbundets ekonomibarometer: Det samhällsekonomiska uppsvinget syns ännu inte i uppskattningarna för kommunekonomin15.9.2026 08:30:00 EEST | Pressmeddelande

Kommunernas ekonomiska nuläge ter sig rätt stabilt, enligt ekonomidirektörernas senaste bedömningar. På 12 månaders sikt ser utsikterna dock en aning sämre ut. Hela 40 procent av kommunernas ekonomidirektörer anser att det finns ett tryck på att höja skattesatsen. Dessutom anser de flesta att det finns ett måttligt eller stort behov av anpassningsåtgärder även i framtiden. Enligt ekonomidirektörerna kommer det ekonomiska spelrummet att minska i kommuner av alla storlekar under de kommande 10 åren. Det framgår av enkäten Ekonomibarometern, som Kommunförbundet genomfört i höst.

Kuntaliiton Talousbarometri: Kansantalouden piristyminen ei näy vielä kuntien talousjohdon odotuksissa15.9.2026 08:30:00 EEST | Tiedote

Kuntien talouden nykytila näyttäytyy talousjohtajien tuoreiden arvioiden mukaan melko vakaalta. Näkymät kuitenkin heikkenevät hieman arvioitaessa talouden tilaa 12 kuukauden kuluttua. Veroprosentin korotuspaineen tunnisti jopa 40 % vastanneista. Lisäksi valtaosa talousjohtajista näkee kohtalaista tai huomattavaa tarvetta sopeutustoimille myös tulevaisuudessa. Talousjohtajien näkemysten mukaan taloudellinen liikkumavara pienenee seuraavien kymmenen vuoden aikana kaikenkokoisissa kunnissa. Tiedot selviävät Kuntaliiton syksyn Talousbarometristä.

Färska siffror: Färre elever, men ändå ökade kostnader inom den grundläggande utbildningen – stora skillnader mellan kommunerna10.9.2026 00:01:00 EEST | Pressmeddelande

Antalet elever inom den grundläggande utbildningen har börjat minska, men kostnaderna har inte minskat. De krympande årskullarna innebär inte automatiska besparingar. Befolkningsförändringen innebär därför att kommunerna behöver se över hur tjänsterna ska tillhandahållas under de kommande åren. Enligt de kommunvisa uppgifter som Kommunförbundet sammanställt finns det stora skillnader mellan kommunerna i hur mycket det kostar per barn att ordna småbarnspedagogik och grundläggande utbildning. En hög eller låg kostnad per elev är dock ingen direkt indikation på den grundläggande utbildningens tillgänglighet och kvalitet, såsom inlärningsresultat. ”För att grundläggande utbildning ska kunna ordnas måste skolorna ha undervisningspersonal, lokaler och andra grundläggande resurser, även om antalet elever är mindre än tidigare. När elevantalet minskar kan kostnaderna per elev till och med öka, åtminstone i början, om antalet skolor hålls oförändrat”, säger Mari Sjöström, specialsakkunnig vid K

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye