Finlands Kommunförbund och de sex största städernas stadsdirektörer: Sysselsättningsförsöken i kommunerna bör vara pilotprojekt före införandet av en bestående modell
9.12.2020 11:07:51 EET | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Tiedote
- Att stärka kommunernas roll som tillhandahållare av sysselsättningstjänster är regeringens och städernas gemensamma, tydliga mål. Uppskjutandet av de kommunala sysselsättningsförsöken försvårar uppfyllelsen av målet, och därför är det av största vikt att regeringen snarast ger sitt politiska stöd för en bestående lösning. Kommunernas insats inom sysselsättningen framträdde tydligt under coronakrisen. Också i framtiden är den bästa modellen den att tjänsterna samlas under aktör med helhetsansvar, det vill säga städerna. På så sätt kan vi skapa fungerande lösningar som möter både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov, säger Jan Vapaavuori, borgmästare i Helsingfors.
Servicestrukturreformen inom sysselsättningen är en av regeringen Marins mest betydande reformer. Arbetskraft och kompetens är en kritisk helhet, i synnerhet då en kraftig ökning i arbetslösheten på ett avgörande sätt påverkar städernas och kommunernas förutsättningar för en hållbar tillväxt under de kommande åren. Uppskjutandet av kommunförsöken fördröjer i sin tur återhämtningen från coronakrisen.
- Långtidsarbetslösheten förutspås öka kraftigt eftersom arbetslöshetsperioderna blivit längre under pandemin. Många av dem som under coronavåren förlorat sina jobb kommer att räknas till de långtidsarbetslösa redan nästa vår. Satsningar på sysselsättningen är långsiktiga satsningar på kommunernas livskraft och välfärd. Satsningarna minskar de kostnader som arbetslöshet orsakar samtidigt som de möter arbetsgivarnas behov av kompetent arbetskraft, säger Timo Reina, vice vd vid Kommunförbundet.
Uppskjutandet av sysselsättningsförsöken en besvikelse för städerna
Kommunförbundet och städerna är besvikna på Arbets- och näringsministeriets beslut förra veckan att flytta fram inledningen av sysselsättningsförsöken i kommunerna.
- Det är av flera skäl beklagligt att starten flyttats fram. Personalen i kommunerna var redo liksom övriga resurser. Uppskjutningen orsakar kommunerna onödiga kostnader och de arbetslösa måste vänta på tjänsterna. Städerna har till Arbets- och näringsministeriet redan i ett tidigt skede fört fram de problem som uppskjutandet av försöket innebär. Det är uppenbart att statens och städernas samarbete måste intensifieras avsevärt för att kommunförsöken ska ge de bästa förutsättningarna för en bestående överföring av ansvaret till kommunerna, säger Lauri Lyly, borgmästare i Tammerfors.
I de försök som inleds år 2021 deltar 125 kommuner, som bildar 26 försöksområden. I kommunerna har man redan länge förberett försöken och investerat i personal och lokaler. Alla kommuner som deltar i försöken har bidragit med en finansieringsandel och de har inte fått någon separat statlig finansiering.
Det kommande kommunförsöket ska föra sysselsättningstjänsterna närmare lokalnivån och den nordiska modellen för främjandet av sysselsättningen. I försöket ansvarar kommunen för serviceprocessen för arbetssökande och för utbudet av sysselsättningsfrämjande tjänster. Målet är att förbättra tillträdet till arbetsmarknaden, i synnerhet för personer som är långtidsarbetslösa eller har en svag ställning på arbetsmarknaden. Sysselsättningsförsöken ska fortsätta till 30.6.2023.
- Med tanke på försökens omfattning och den kommande strukturreformen inom arbetskraftservicen är det viktigt att försöken redan nu ses som pilotprojekt för reformen, säger Erja Lindberg, utvecklingschef vid Kommunförbundet.
Närmare upplysningar:
Jan Vapaavuori, borgmästare, Helsingfors
Jukka Mäkelä, stadsdirektör, Esbo
Lauri Lyly, borgmästare, Tammerfors
Ritva Viljanen, stadsdirektör, Vanda
Päivi Laajala, stadsdirektör, Uleåborg
Minna Arve, stadsdirektör, Åbo
Timo Reina, vice verkställande direktör, Finlands Kommunförbund
Tietoja julkaisijasta
Suomen Kuntaliitto / Finlands KommunförbundKuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Efterlyses: Finlands aktivaste kommun – nu söker vi kreativa lösningar för motion i vardagen17.8.2026 13:27:07 EEST | Pressmeddelande
Hur kan vi göra det till en naturlig del av vardagen att röra på sig? I tävlingen Finlands aktivaste kommun 2026 söker vi i år kreativa lösningar för motion i vardagen: nya verksamhetsmodeller, samarbete och även små insikter som har gjort att kommunerna lyckats öka vardagsmotionen.
Suomen liikkuvinta kuntaa etsitään – nyt haussa ovat rohkeat arjen liikuntainnovaatiot17.8.2026 12:00:00 EEST | Tiedote
Miten liikkumisesta tehdään luonteva osa arkea? Suomen liikkuvin kunta 2026-kilpailussa etsitään tänä vuonna rohkeita arjen liikuntainnovaatioita: uusia toimintatapoja, yhteistyötä ja pieniäkin oivalluksia, joilla kunnat ovat onnistuneet lisäämään liikkumista.
Kysely: Kuntajohtajien työtyytyväisyys ennätyskorkealla, mutta päätöksentekoilmapiiri huolestuttaa13.8.2026 09:35:53 EEST | Tiedote
Kuntajohtajien työtyytyväisyys on noussut ennätyksellisen korkealle tasolle. Samalla aiempaa suurempi osuus kuntajohtajista arvioi kuntansa päätöksentekoilmapiirin heikentyneen kuluvan valtuustokauden aikana. Tiedot ilmenevät Kuntaliiton ja Kuntajohtajat ry:n toteuttamasta Kuntajohtajien työ 2026-kyselytutkimuksesta.
Så har den finländska grundskolan förändrats på tio år – enhetsskolorna blir fler och skolorna större13.8.2026 01:00:00 EEST | Pressmeddelande
I år börjar cirka 49 000 barn i första klass i grundskolor av olika storlek och på olika avstånd. Enligt en översikt som Kommunförbundet sammanställt utifrån Statistikcentralens skolstatistik har antalet kommunala grundskolor minskat med 471 under åren 2015-2025, men trots många förändringar har kommunerna fortfarande ett omfattande nätverk av närskolor. Samtidigt har det blivit vanligare med enhetsskolor, och skolornas genomsnittliga storlek har ökat. Varje kommun på fastlandet har fortfarande minst en grundskola. ”Många skolbänkar har blivit tomma på kort tid, då årskullen har krympt till mindre än 50 000 elever”, konstaterar Mari Sjöström, specialsakkunnig vid Kommunförbundet
Näin suomalainen peruskoulu on muuttunut kymmenessä vuodessa – yhtenäiskoulut yleistyvät ja koulujen koko kasvaa13.8.2026 01:00:00 EEST | Tiedote
Noin 49 000 lasta aloittaa tänä vuonna koulutiensä hyvin erilaisissa peruskouluissa. Suomessa on 268 alle 50 oppilaan koulua ja 20 yli tuhannen oppilaan koulua. Kuntaliiton katsauksen mukaan kunnallisten peruskoulujen määrä on vähentynyt kymmenessä vuodessa noin 470 koululla, samalla kun yhtenäiskoulut ovat yleistyneet ja koulujen keskikoko on kasvanut. ”Moni pulpetti on tyhjentynyt lyhyessä ajassa, kun ikäluokka on tippunut alle 50000 oppilaaseen. Kunnat ovat uudistaneet kouluverkkoaan niin, että laadukas lähikoulu voidaan turvata myös pieneneville ikäluokille”, toteaa Kuntaliiton erityisasiantuntija Mari Sjöström.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme