Finlands Kommunförbund och de sex största städernas stadsdirektörer: Sysselsättningsförsöken i kommunerna bör vara pilotprojekt före införandet av en bestående modell
9.12.2020 11:07:51 EET | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Tiedote
- Att stärka kommunernas roll som tillhandahållare av sysselsättningstjänster är regeringens och städernas gemensamma, tydliga mål. Uppskjutandet av de kommunala sysselsättningsförsöken försvårar uppfyllelsen av målet, och därför är det av största vikt att regeringen snarast ger sitt politiska stöd för en bestående lösning. Kommunernas insats inom sysselsättningen framträdde tydligt under coronakrisen. Också i framtiden är den bästa modellen den att tjänsterna samlas under aktör med helhetsansvar, det vill säga städerna. På så sätt kan vi skapa fungerande lösningar som möter både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov, säger Jan Vapaavuori, borgmästare i Helsingfors.
Servicestrukturreformen inom sysselsättningen är en av regeringen Marins mest betydande reformer. Arbetskraft och kompetens är en kritisk helhet, i synnerhet då en kraftig ökning i arbetslösheten på ett avgörande sätt påverkar städernas och kommunernas förutsättningar för en hållbar tillväxt under de kommande åren. Uppskjutandet av kommunförsöken fördröjer i sin tur återhämtningen från coronakrisen.
- Långtidsarbetslösheten förutspås öka kraftigt eftersom arbetslöshetsperioderna blivit längre under pandemin. Många av dem som under coronavåren förlorat sina jobb kommer att räknas till de långtidsarbetslösa redan nästa vår. Satsningar på sysselsättningen är långsiktiga satsningar på kommunernas livskraft och välfärd. Satsningarna minskar de kostnader som arbetslöshet orsakar samtidigt som de möter arbetsgivarnas behov av kompetent arbetskraft, säger Timo Reina, vice vd vid Kommunförbundet.
Uppskjutandet av sysselsättningsförsöken en besvikelse för städerna
Kommunförbundet och städerna är besvikna på Arbets- och näringsministeriets beslut förra veckan att flytta fram inledningen av sysselsättningsförsöken i kommunerna.
- Det är av flera skäl beklagligt att starten flyttats fram. Personalen i kommunerna var redo liksom övriga resurser. Uppskjutningen orsakar kommunerna onödiga kostnader och de arbetslösa måste vänta på tjänsterna. Städerna har till Arbets- och näringsministeriet redan i ett tidigt skede fört fram de problem som uppskjutandet av försöket innebär. Det är uppenbart att statens och städernas samarbete måste intensifieras avsevärt för att kommunförsöken ska ge de bästa förutsättningarna för en bestående överföring av ansvaret till kommunerna, säger Lauri Lyly, borgmästare i Tammerfors.
I de försök som inleds år 2021 deltar 125 kommuner, som bildar 26 försöksområden. I kommunerna har man redan länge förberett försöken och investerat i personal och lokaler. Alla kommuner som deltar i försöken har bidragit med en finansieringsandel och de har inte fått någon separat statlig finansiering.
Det kommande kommunförsöket ska föra sysselsättningstjänsterna närmare lokalnivån och den nordiska modellen för främjandet av sysselsättningen. I försöket ansvarar kommunen för serviceprocessen för arbetssökande och för utbudet av sysselsättningsfrämjande tjänster. Målet är att förbättra tillträdet till arbetsmarknaden, i synnerhet för personer som är långtidsarbetslösa eller har en svag ställning på arbetsmarknaden. Sysselsättningsförsöken ska fortsätta till 30.6.2023.
- Med tanke på försökens omfattning och den kommande strukturreformen inom arbetskraftservicen är det viktigt att försöken redan nu ses som pilotprojekt för reformen, säger Erja Lindberg, utvecklingschef vid Kommunförbundet.
Närmare upplysningar:
Jan Vapaavuori, borgmästare, Helsingfors
Jukka Mäkelä, stadsdirektör, Esbo
Lauri Lyly, borgmästare, Tammerfors
Ritva Viljanen, stadsdirektör, Vanda
Päivi Laajala, stadsdirektör, Uleåborg
Minna Arve, stadsdirektör, Åbo
Timo Reina, vice verkställande direktör, Finlands Kommunförbund
Tietoja julkaisijasta
Suomen Kuntaliitto / Finlands KommunförbundKuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntaliitto: Peruskoulun visio tarvitsee rinnalleen konkreettiset uudistusaskeleet11.2.2026 14:29:18 EET | Tiedote
Kuntaliitto pitää opetus- ja kulttuuriministeriön Peruskoulu 2045 -vision tärkeänä pitkän aikavälin suuntana suomalaiselle peruskoululle ja koko yhteiskunnalle. Kuntaliitto korostaa, että vision käytännön toteutus tapahtuu kunnissa: teknologian hyödyntäminen, kuntien välinen yhteistyö ja lainsäädännön kokonaisvaltainen tarkastelu ovat keskeisiä keinoja varmistaa laadukas ja yhdenvertainen perusopetus kaikille. “On tärkeää tunnistaa perusopetuksen vahvuudet. Suomalainen, vahvasti kuntapohjainen perusopetus on osoittanut toimivuutensa, vaikka maailma ympärillä muuttuu”, erityisasiaintuntija Minna Lindberg Kuntaliitosta nostaa esille.
Kommunförbundet: Kommunerna motsätter sig inte konkurrensutsättning, men varnar för en okontrollerad upphandlingsreform5.2.2026 15:10:53 EET | Pressmeddelande
Regeringen överlämnade 5.2.2026 en proposition till riksdagen om en ändring av upphandlingslagen. Om förslaget går igenom skulle det ha stora konsekvenser för kommunernas servicestrukturer, organiseringen av tjänster och kommunernas gemensamma in house-bolag. Lagändringen skulle innebära omfattande strukturella arrangemang för många kommuner, bland annat inom måltids- och IKT-tjänster samt inom ekonomiförvaltningens och utvecklingsbolagens tjänster. Enligt Kommunförbundets bedömning ökar inte en mekanisk gräns på 10 procents ägande konkurrensen, utan hotar att splittra effektiva samarbetsstrukturer. "Kommunförbundet ställer sig positivt till målet att öka konkurrensen vid offentliga upphandlingar. Ur kommunernas perspektiv är den centrala frågan ändå hur konkurrensen kan ökas i områden där det i praktiken inte finns någon fungerande marknad”, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.
Kuntaliitto: Kunnat eivät vastusta kilpailutusta, mutta varoittavat hallitsemattomasta hankintauudistuksesta5.2.2026 15:10:53 EET | Tiedote
Hallitus antoi 5.2.2026 eduskunnalle esityksen hankintalain uudistamisesta. Toteutuessaan esitys vaikuttaisi merkittävästi kuntien palvelurakenteisiin, palveluiden järjestämiseen sekä kuntien yhteisiin in house -yhtiöihin. Lakimuutos merkitsisi monille kunnille laajoja rakennejärjestelyjä muun muassa ateria- ja ICT-palveluissa sekä taloushallinnon ja kehitysyhtiöiden palveluissa. Kuntaliiton arvion mukaan mekaaninen 10 prosentin omistusraja ei lisää kilpailua, vaan uhkaa hajottaa tehokkaita yhteistyörakenteita. ”Kuntaliitto jakaa tavoitteen kilpailun lisäämisestä julkisissa hankinnoissa. Kuntien näkökulmasta keskeinen kysymys on kuitenkin se, miten kilpailua voidaan lisätä alueilla, joilla toimivia markkinoita ei käytännössä ole”, Kuntaliiton toimitusjohtaja Minna Karhunen sanoo.
Kuntapalvelujen tuottavuuden mittaaminen aidosti monimutkaista - uusia mittareita tarvitaan4.2.2026 14:15:00 EET | Tiedote
Kuntaliiton Elinkeinoelämän tutkimuslaitos ETLA:lta tilaama tuore Toimintalähtöinen tuottavuusmittaus kunnissa -tutkimus tarkastelee kuntapalveluiden tuottavuustutkimuksen tilaa ja julkisten palvelujen tuottavuuden mittaamista. Kuntapalvelut muodostavat suomalaisen hyvinvointivaltion arjen ytimen. Viime aikojen julkisessa keskustelussa tuottavuuden parantaminen on nostettu keskeiseksi tekijäksi Suomen kasvulle.
Arbetslösheten tärde på kommunekonomin 20253.2.2026 11:07:56 EET | Pressmeddelande
Den kommunala ekonomin försvagades som väntat ifjol jämfört med år 2024. Mätt med verksamhetens och investeringarnas kassaflöde hade kommunekonomin ett underskott på över 800 miljoner euro år 2025, eftersom kommunernas kostnader ökade rejält bland annat på grund av AN-reformen. Det försämrade ekonomiska läget förklaras också av minskade skatteintäkter och nedskärningar i statsandelarna. Uppgifterna framgår av Kommunförbundets bokslutsanalys, som bedömer kommunekonomins tillstånd år 2025.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme