Fler än tre av fyra tänker rösta i vårens kommunalval
Intresset för kommunalpolitiken i den egna kommunen delar kommuninvånarnas åsikter. Av de som besvarade enkäten var en tredjedel intresserade av kommunalpolitiken, en tredjedel förhöll sig neutralt till den och en tredjedel var inte intresserade.
– Det är inte fråga om något nytt fenomen, utan motsvarande resultat har också fåtts från tidigare undersökningar. Även om kommunalpolitiken inte upplevs som intressant följer kommuninvånarna ändå kommunens ärenden via olika kommunikationskanaler, i synnerhet lokala medier, berättar forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.
– I höst måste vi på en allt konkretare nivå kunna tala om de frågor som man fattar beslut om i kommunerna. Om vad det egentligen betyder att ha ett kommunalt förtroendeuppdrag och hur man uttryckligen i kommunalpolitiken kan lyfta fram sin egen passion inom t.ex. miljö- och klimatfrågor eller frågor som gäller boende, hobbyer, trafik eller likabehandling, säger verkställande direktör Minna Karhunen.
Förtroendeuppdrag intresserar mer än kandidatur
Största delen av enkätdeltagarna var inte villiga att ställa upp som kandidater i valet. Minst intresserade var 18–29-åringarna. Mest så kallad dold potential kan observeras i gruppen 50–59-åringar.
– Särskilt det låga antalet unga kandidater väcker oro från år till år. Det är dock positivt att så många som 30 procent av dem som inte fyllt 30 enligt enkäten åtminstone är beredda att överväga ett kommunalt förtroendeuppdrag, om ett sådant erbjuds, säger Pekola-Sjöblom.
Var femte enkätdeltagare skulle vara beredd eller åtminstone villig att överväga ett kommunalt förtroendeuppdrag. I åldersgrupperna 30–39 och 40–49 år kan till och med var tredje enkätdeltagare överväga ett förtroendeuppdrag.
– Viljan att ta sig an ett kommunalt förtroendeuppdrag är klart större än att ställa upp som kandidat i kommunalvalet. Detta innebär både en utmaning och en möjlighet för lokala politiska aktörer när det gäller att nå denna klara dolda potential bland kommuninvånarna, påpekar Pekola-Sjöblom.
Att rösta upplevs som det viktigaste sättet att påverka
Kommuninvånarna anser att det viktigaste sättet att påverka frågor i den egna kommunen är att rösta. Upplevelsen av att röstningen är betydelsefull har ökat en aning under hela 2000-talet. År 2000 upplevde 60 procent av enkätdeltagarna att röstningen var det viktigaste sättet att delta. I år är resultatet 72 procent.
– Liksom vid tidigare kommunalval driver Kommunförbundet också denna gång kampanjer för att höja valdeltagandet, få täckande och mångsidiga kandidatlistor samt främja valdebatter som är relevanta för kommunernas verksamhet.
Enkäten genomfördes som en del av Kommunförbundets forskningsprogram Förändringarnas KommunFinland 2025. Över 10 000 kommuninvånare från 43 kommuner deltog i enkäten.
Närmare upplysningar:
Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, tfn 09 771 2504, marianne.pekola-sjoblom(a)kommunforbundet.fi
Minna Karhunen, verkställande direktör, tfn 09 771 2000, minna.karhunen(a)kommunforbundet.fi
Yhteyshenkilöt
Riina SiirtolaViestinnän asiantuntija
Puh:050 577 1021riina.siirtola@kuntaliitto.fiTietoja julkaisijasta

Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntaliitto vetoaa valtioneuvostoon ja ministeriöihin: lakihankkeiden lausuntoaikoja pidennettävä kesälomakaudella26.6.2025 12:10:12 EEST | Tiedote
Kuntaliitto vetoaa valtioneuvostoon ja ministeriöihin, jotta lakihankkeiden lausuntokierroksia ei ajoitettaisi kesälomien ajaksi. Kunnille ei jää kesäkaudella aikaa valmistella ja jättää lausuntoja niitä koskeviin lakeihin ja asetuksiin.
Kuntaliitto selvitti: Suomalaiset samaistuvat vahvasti kotikuntaansa - kiinnostavia kuntakohtaisia eroja18.6.2025 01:00:00 EEST | Tiedote
Mihin kuntiin tai alueisiin samaistut? Kuntaliiton tuore Kuntalaistutkimus osoittaa, että suomalaiset samaistuvat yhä vahvasti kotikuntaansa, erityisesti pienissä kunnissa ja iäkkäämmissä ikäryhmissä. Paikallisuus elää vahvana arjessa, vaikka samaan aikaan Eurooppa ja maakunta kasvattavat merkitystään. Kärkikolmikkona samaistumisessa ovat Suomi, Pohjoismaat ja kotikunta. Kotikuntaansa samaistuvien määrä kuitenkin vaihtelee merkittävästi eri puolilla Suomea. Tutkimuksesta selviää myös, että mitä vahvemmin suomalaiset kokevat kuuluvansa kotikuntaansa, sitä enemmän he luottavat päätöksentekoon ja ovat tyytyväisempiä kunnan palveluihin. Samaan aikaan uudet hallinnolliset rakenteet etsivät vielä paikkaansa ihmisten arjessa: hyvinvointialueet eivät vielä tunnu omilta. Kuntalaistutkimukseen vastasi 10 500 suomalaista 46 kunnasta ja kaupungista. Liitedioista pääsee tutustumaan kuntakohtaisiin tuloksiin. Esimerkiksi Naantalissa ja Inarissa samaistuminen kotikuntaan on poikkeuksellisen vahvaa. S
Joka kolmas kuntapäättäjä on kohdannut häirintää tai uhkailua6.6.2025 07:20:00 EEST | Tiedote
Kolme kymmenestä kuntapäättäjästä on kokenut häirintää tai uhkailua kuluvalla valtuustokaudella, ilmenee Kuntaliiton tuoreesta Kuntapäättäjätutkimuksesta. Häirintää kokevat erityisesti naiset ja näkyvissä luottamustehtävissä toimivat. Häirinnän muodoista yleisimpiä ovat asiaton palaute mediassa (57 %), sanalliset uhkaukset tai aggressio kasvokkain (43 %) sekä maalittaminen (35 %). Sosiaalisessa mediassa tapahtuneet uhkaukset ovat hieman vähentyneet vuodesta 2020. Samalla tutkimus osoittaa myös valonpilkahduksia: keskusteluilmapiiri kunnissa on monin paikoin parantunut.
Vauvarahaa maksavien kuntien määrä kasvussa2.6.2025 09:24:01 EEST | Tiedote
Vauvaraha on yleistynyt erityisesti pienissä kunnissa, joissa etsitään tapoja tukea perheitä ja houkutella uusia asukkaita, selviää Kuntaliiton tuoreesta selvityksestä. Vastasyntyneitä muistetaan jollain tavalla lähes 120 kunnassa, ja vauvarahaa maksetaan 64 kunnassa. Suurimmillaan vauvaraha on 10 000 euroa. – Vaikka vauvaraha ei ratkaise väestörakenteen muutoksia, monessa kunnassa sen avulla halutaan viestiä, että lapset ja lapsiperheet ovat arvokkaita sekä tukea perheiden arkea, sanoo kehittämispäällikkö Jarkko Lahtinen Kuntaliitosta.
Vasa är Årets klimatkommun 202522.5.2025 14:40:00 EEST | Pressmeddelande
Kommunförbundet premierade Vasa stad med titeln Årets klimatkommun vid Kommunernas klimatkonferens i Åbo 22.5.2025. Kommunförbundet delar ut priset vartannat år. Urvalskriterierna baserar sig på resultaten av kommunernas arbete för att uppnå koldioxidneutralitet. Den premierade kommunen ska kommunicera på ett effektfullt och ansvarsfullt sätt, vara engagerad i förändringen och få konkreta resultat.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme