Fler än tre av fyra tänker rösta i vårens kommunalval
Intresset för kommunalpolitiken i den egna kommunen delar kommuninvånarnas åsikter. Av de som besvarade enkäten var en tredjedel intresserade av kommunalpolitiken, en tredjedel förhöll sig neutralt till den och en tredjedel var inte intresserade.
– Det är inte fråga om något nytt fenomen, utan motsvarande resultat har också fåtts från tidigare undersökningar. Även om kommunalpolitiken inte upplevs som intressant följer kommuninvånarna ändå kommunens ärenden via olika kommunikationskanaler, i synnerhet lokala medier, berättar forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.
– I höst måste vi på en allt konkretare nivå kunna tala om de frågor som man fattar beslut om i kommunerna. Om vad det egentligen betyder att ha ett kommunalt förtroendeuppdrag och hur man uttryckligen i kommunalpolitiken kan lyfta fram sin egen passion inom t.ex. miljö- och klimatfrågor eller frågor som gäller boende, hobbyer, trafik eller likabehandling, säger verkställande direktör Minna Karhunen.
Förtroendeuppdrag intresserar mer än kandidatur
Största delen av enkätdeltagarna var inte villiga att ställa upp som kandidater i valet. Minst intresserade var 18–29-åringarna. Mest så kallad dold potential kan observeras i gruppen 50–59-åringar.
– Särskilt det låga antalet unga kandidater väcker oro från år till år. Det är dock positivt att så många som 30 procent av dem som inte fyllt 30 enligt enkäten åtminstone är beredda att överväga ett kommunalt förtroendeuppdrag, om ett sådant erbjuds, säger Pekola-Sjöblom.
Var femte enkätdeltagare skulle vara beredd eller åtminstone villig att överväga ett kommunalt förtroendeuppdrag. I åldersgrupperna 30–39 och 40–49 år kan till och med var tredje enkätdeltagare överväga ett förtroendeuppdrag.
– Viljan att ta sig an ett kommunalt förtroendeuppdrag är klart större än att ställa upp som kandidat i kommunalvalet. Detta innebär både en utmaning och en möjlighet för lokala politiska aktörer när det gäller att nå denna klara dolda potential bland kommuninvånarna, påpekar Pekola-Sjöblom.
Att rösta upplevs som det viktigaste sättet att påverka
Kommuninvånarna anser att det viktigaste sättet att påverka frågor i den egna kommunen är att rösta. Upplevelsen av att röstningen är betydelsefull har ökat en aning under hela 2000-talet. År 2000 upplevde 60 procent av enkätdeltagarna att röstningen var det viktigaste sättet att delta. I år är resultatet 72 procent.
– Liksom vid tidigare kommunalval driver Kommunförbundet också denna gång kampanjer för att höja valdeltagandet, få täckande och mångsidiga kandidatlistor samt främja valdebatter som är relevanta för kommunernas verksamhet.
Enkäten genomfördes som en del av Kommunförbundets forskningsprogram Förändringarnas KommunFinland 2025. Över 10 000 kommuninvånare från 43 kommuner deltog i enkäten.
Närmare upplysningar:
Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, tfn 09 771 2504, marianne.pekola-sjoblom(a)kommunforbundet.fi
Minna Karhunen, verkställande direktör, tfn 09 771 2000, minna.karhunen(a)kommunforbundet.fi
Yhteyshenkilöt
Riina SiirtolaViestinnän asiantuntija
Puh:050 577 1021riina.siirtola@kuntaliitto.fiTietoja julkaisijasta
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Tarvitaan uusi kuntouttavan opetuksen malli opiskelijoiden tuen tarpeisiin vastaamiseksi23.4.2024 09:15:12 EEST | Uutinen
Ammatillisen koulutuksen Areena -verkosto ja Kuntaliitto esittävät, että opetus- ja kulttuuriministeriö yhteistyössä sosiaali- ja terveysministeriön kanssa aloittavat valmistelun, miten väliaikaisesti opiskelukuntoa vailla olevia opiskelijoita pystyttäisiin tukemaan koulutusta ja sote-palveluja uudella tavalla yhdistämällä.
Kuntaliiton viestit EU-vaaleihin: Työperäisen maahanmuuton edistäminen ja vihreässä siirtymässä onnistuminen ovat kohtalonkysymyksiä kuntien elinvoimaisuudelle18.4.2024 15:29:19 EEST | Tiedote
EU-vaaleissa ei määritellä pelkästään Euroopan suuntaa seuraavaksi viideksi vuodeksi vaan myös kuntien tulevaisuuskysymyksiä - siksi EU-vaalit ovat myös kuntavaalit! Kuntaliiton tavoitteena on, että kunnilla on kaikki mahdollisuudet toteuttaa vihreää ja digitaalista siirtymää, houkutella investointeja sekä vahvistaa EU:n tukemana elinvoimaa alueellaan. Tavoittelemme myös työperäisen maahanmuuton ja kotouttamisen voimakasta edistämistä, sillä työvoimapula rajoittaa yritystoiminnan kasvua ja vaikeuttaa julkisten palveluiden tuotantoa.
Ramförhandlingarna hörsammade kommunerna delvis – normerna måste luckras upp snabbt16.4.2024 18:38:49 EEST | Tiedote
Kommunförbundet och kommunerna är lättade över att regeringen vid ramförhandlingarna lovade kompensera åtminstone en del av den statsandelsnedskärning som staten stått i beråd att genomföra till följd av slutnotan för social- och hälsovårdsreformen. Om nedskärningen hade genomförts fullt ut, hade det inneburit att kommunernas statsandelar minskat permanent med 400 miljoner euro. En förbättring av kommunalskattens effektivitet ger på lång sikt också större spelrum i kommunernas ekonomi.
Kehysriihi vastasi kuntien huoliin osittain – normien keventämisessä edettävä ripeästi16.4.2024 16:52:45 EEST | Tiedote
Kuntaliitto ja kunnat ovat helpottuneita, että hallitus lupasi kehysriihessä kompensoida edes osan sote-uudistuksen loppulaskuun liittyvästä valtionrahoituksen leikkauksesta. Jos leikkaus olisi toteutunut täysimääräisesti, se olisi merkinnyt 400 miljoonan euron pysyvää vähenemistä kuntien valtionosuuksiin. Myös kunnallisverotuksen efektiivisyyden parannus tuo pitkällä aikavälillä kuntien taloudenhoitoon lisää liikkumavaraa.
Finalen i FM i kommunal kommunikation: känslor, ankor och lättläst språk16.4.2024 06:00:00 EEST | Tiedote
I FM i kommunal kommunikation har sex finalister utsetts. Tävlingen är indelad i två kategorier: kommunikationskampanjer och kommunikationsåtgärder. I båda kategorierna valdes tre tävlingsbidrag ut till finalen.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme