Flykting- och miljöattityder går hand i hand i flera europeiska länder
Det har uppstått ett samband mellan människors attityder i klimat- och flyktingfrågor. Ny forskning bekräftar fenomenet som många observerat och påvisar att fenomenet förekommer i flera europeiska länder.
Forskningen som bygger på ett omfattande kvantitativt datamaterial bestyrker uppfattningen om att attityderna i klimat- och flyktingfrågor allt mer börjat hänga ihop. Det är en av de första omfattande undersökningarna som bestyrker den här kopplingen.
– Ju mer man motsatte sig klimatåtgärder, desto mer var man också emot att flyktingar tas emot. Och ju mer man var för klimatåtgärder, desto mer var man också för att flyktingar tas emot, säger Ville Ilmarinen, forskardoktor vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.
På samma sätt som till exempel synen på privatisering och beskattning ofta anses ”hänga ihop”, har synen på klimat- och flyktingfrågor börjat bilda ett par, även om kopplingen ännu inte är lika stark eller etablerad.
Ilmarinen ingår i en forskargrupp som leds av professor Jan-Erik Lönnqvist och som i en tidigare forskning påvisat att kommunalpolitikernas attityder i miljö- och flyktingfrågor polariserats.
Nu utredde forskarna om samma korrelation går att hitta även på befolkningsnivå. Tidigare forskning har visat att den politiska eliten är väl insatt i vilka åsikter som hör ihop, men ”vanligt folk” gör inte nödvändigtvis likadana kopplingar mellan olika frågor.
Forskningsmaterialet omfattade över 36.000 deltagare från 20 europeiska länder. Uppgifterna om deltagarnas attityder och partisympatier togs från den tvärnationella enkätundersökningen European Social Survey som kartlägger européernas värderingar och attityder. Forskningsmaterialet samlades in år 2016.
Oberoende av partisympatier
Forskningen visade att det fanns ett samband mellan attityderna i klimat- och flyktingfrågori stora delar av Europa. Däremot varierade kopplingen en aning länderna emellan: attityderna hängde tydligast ihop i de nordiska länderna, Tyskland och Österrike, medan sambandet var svagare i Estland. Polen var det enda landet i forskningen där ett statistiskt samband mellan attityderna inte gick att urskilja.
Då man analyserar resultatet utgående från partisympatier framgår det att väljarna placerar sig mycket systematiskt i förhållande till varandra i alla länder som undersöktes. De som röstade på invandringskritiska partier var mest kritiska till flyktingar medan miljöpartiernas anhängare var mest positiva, och övriga partiers väljare placerade sig mellan dem. På samma vis var det med synen på klimatåtgärder: de invandringskritiska partiernas väljare var mest kritiska medan miljöpartiernas anhängare var mest positiva, och övriga partiers väljare placerade sig mellan dem.
Det kom inte som en överraskning för forskarna att åsikterna i de här frågorna polariserats mellan dem som röstar på miljö- eller invandringspartier. Det som däremot överraskade forskarna var att sambandets statistiska variation inte var beroende av partisympatier i någon högre grad. Med andra ord gick synen på miljö- och flyktingfrågor i viss mån hand i hand oberoende av partisympatier. Det enda tydliga undantaget var de väljare som röstade på invandringspartier och som var mer extrema i sina åsikter. I deras fall var sambandet mellan attityderna i klimat- och flyktingfrågor exceptionellt starkt.
Bland unga och högt utbildade var det också fler än snittet som uppvisade ett tydligt samband mellan sina attityder i klimat- och flyktingfrågor.
Det är ändå på sin plats att notera att det också finns en stor grupp européer som stöder invandringskritiska partier men som inte motsätter sig klimatåtgärder.
– Det kan hända att de fattat sitt beslut om hur de röstar enbart utgående från invandringsfrågan eller så är det någon annan politisk fråga, till exempel EU-medlemskapet, som inverkat på hur de röstat. Men vi saknar säkra uppgifter om det här, säger Ilmarinen.
Läs mer:
Nyckelord
Kontakter
Forskardoktor Ville Ilmarinen, ville-juhani.ilmarinen@helsinki.fi, tfn +358 50 556 0838
Länkar
Om

PB 3
00014 Helsingfors universitet
+358 2941 911 (växel)http://www.helsinki.fi/
Helsingfors universitet är Finlands äldsta och största universitet, en internationell akademisk gemenskap med 40 000 studerande och forskare. På de internationella rankinglistorna placerar sig Helsingfors universitet i regel bland de 100 bästa universiteten. Universitetet grundades 1640.
Följ Helsingfors universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Helsingfors universitet
Helsingfors universitets internationella magisterprogram lockade rekordartade 7 400 ansökningar15.1.2021 19:41:50 EET | Tiedote
Antalet ansökningar har femdubblats på fem år. De populäraste programmen var Master’s Programme in Data Science och Master’s Programme in Environmental Change and Global Sustainability.
Den nordiska migrationskonferensen påminner om rasismens långa historia – ”Rasismen har på många sätt inkorporerats som en del av det finländska samhället och dess strukturer”8.1.2021 10:39:19 EET | Tiedote
Den virtuella konferensen Colonial/Racial Histories, National Narratives and Transnational Migration som ordnas vid Helsingfors universitet den 11–14.1.2021 samlar dryga femhundra migrations- och rasismforskare från de nordiska länderna och övriga världen för att diskutera centrala frågeställningar på området.
Östersjölaxens gener flödar mellan Kalixälven och Torne älv21.12.2020 09:24:43 EET | Tiedote
En färsk studie visar att Östersjölaxarna i Torne älv och Kalixälven är överraskande lika varandra ur ett genetiskt perspektiv. I båda älvarna kan man däremot se att de laxar som är födda högre upp i älvarna skiljer sig från laxar närmare älvarnas mynning. Till exempel inleder laxarna högre upp sin vandring vid annan tidpunkt och ålder än de laxar som lever närmare mynningarna.
Studie: Barn i låginkomstfamiljer kan oftare drabbas av psykiska störningar senare i livet20.11.2020 09:00:00 EET | Tiedote
En uppföljning av en miljon danska barn visar att en fjärdedel av barnen som föddes i den lägsta inkomstklassen utvecklade en psykisk störning senare i livet. Studien ökar förståelsen för hur de socioekonomiska skillnaderna i barndomen påverkar den mentala hälsan i de nordiska länderna.
Hackathon-tävlingen Venture with Air lockade bidrag från fyra kontinenter – vinnarlagets lösning optimerar inomhusmiljön och uppvärmningskostnaderna19.11.2020 11:19:58 EET | Tiedote
I september–november efterlyste Helsingfors universitet och startup-eventet Slush lösningar på städernas problem med luftföroreningar genom tävlingen Venture with Air. Första platsen och 20 000 euro gick till Airfloow, vars program optimerar inomhusmiljön och uppvärmningskostnaderna.
Överraskande resultat: Fler medelålders kvinnor dör i en hjärnblödning som ansetts sällsynt än i andra slaganfall6.11.2020 08:00:00 EET | Tiedote
Subaraknoidalblödning har ansetts vara en förhållandevis sällsynt typ av slaganfall, men enligt en nyligen publicerad finländsk utredning orsakar den en betydande andel av alla dödsfall bland personer i medelåldern. Särskilt medelålders kvinnor dör i subaraknoidalblödning i större utsträckning än i hjärninfarkt, en sjukdom som till antalet är betydligt vanligare.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum