Flykting- och miljöattityder går hand i hand i flera europeiska länder

Forskningen som bygger på ett omfattande kvantitativt datamaterial bestyrker uppfattningen om att attityderna i klimat- och flyktingfrågor allt mer börjat hänga ihop. Det är en av de första omfattande undersökningarna som bestyrker den här kopplingen.

– ­Ju mer man motsatte sig klimatåtgärder, desto mer var man också emot att flyktingar tas emot. Och ju mer man var för klimatåtgärder, desto mer var man också för att flyktingar tas emot, säger Ville Ilmarinen, forskardoktor vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.

På samma sätt som till exempel synen på privatisering och beskattning ofta anses ”hänga ihop”, har synen på klimat- och flyktingfrågor börjat bilda ett par, även om kopplingen ännu inte är lika stark eller etablerad.

Ilmarinen ingår i en forskargrupp som leds av professor Jan-Erik Lönnqvist och som i en tidigare forskning påvisat att kommunalpolitikernas attityder i miljö- och flyktingfrågor polariserats.

Nu utredde forskarna om samma korrelation går att hitta även på befolkningsnivå. Tidigare forskning har visat att den politiska eliten är väl insatt i vilka åsikter som hör ihop, men ”vanligt folk” gör inte nödvändigtvis likadana kopplingar mellan olika frågor.

Forskningsmaterialet omfattade över 36.000 deltagare från 20 europeiska länder. Uppgifterna om deltagarnas attityder och partisympatier togs från den tvärnationella enkätundersökningen European Social Survey som kartlägger européernas värderingar och attityder. Forskningsmaterialet samlades in år 2016.

Oberoende av partisympatier

Forskningen visade att det fanns ett samband mellan attityderna i klimat- och flyktingfrågori stora delar av Europa. Däremot varierade kopplingen en aning länderna emellan: attityderna hängde tydligast ihop i de nordiska länderna, Tyskland och Österrike, medan sambandet var svagare i Estland. Polen var det enda landet i forskningen där ett statistiskt samband mellan attityderna inte gick att urskilja.

Då man analyserar resultatet utgående från partisympatier framgår det att väljarna placerar sig mycket systematiskt i förhållande till varandra i alla länder som undersöktes. De som röstade på invandringskritiska partier var mest kritiska till flyktingar medan miljöpartiernas anhängare var mest positiva, och övriga partiers väljare placerade sig mellan dem. På samma vis var det med synen på klimatåtgärder: de invandringskritiska partiernas väljare var mest kritiska medan miljöpartiernas anhängare var mest positiva, och övriga partiers väljare placerade sig mellan dem.

Det kom inte som en överraskning för forskarna att åsikterna i de här frågorna polariserats mellan dem som röstar på miljö- eller invandringspartier. Det som däremot överraskade forskarna var att sambandets statistiska variation inte var beroende av partisympatier i någon högre grad. Med andra ord gick synen på miljö- och flyktingfrågor i viss mån hand i hand oberoende av partisympatier. Det enda tydliga undantaget var de väljare som röstade på invandringspartier och som var mer extrema i sina åsikter. I deras fall var sambandet mellan attityderna i klimat- och flyktingfrågor exceptionellt starkt.

Bland unga och högt utbildade var det också fler än snittet som uppvisade ett tydligt samband mellan sina attityder i klimat- och flyktingfrågor.

Det är ändå på sin plats att notera att det också finns en stor grupp européer som stöder invandringskritiska partier men som inte motsätter sig klimatåtgärder.

– Det kan hända att de fattat sitt beslut om hur de röstar enbart utgående från invandringsfrågan eller så är det någon annan politisk fråga, till exempel EU-medlemskapet, som inverkat på hur de röstat. Men vi saknar säkra uppgifter om det här, säger Ilmarinen.

Läs mer:

Consistency and Variation in the Associations between Refugee and Environmental Attitudes in European Mass Publics