Flyttundersökning: Nio av tio skulle rekommendera Vasa som boendeort

Servicen, sysselsättningen och fritidsmöjligheterna lockar till det havsnära Vasa

”Många möjligheter och Vasas anseende är fortsatt bra. Man orkar förnya sig och bygga där. Och därifrån kan man ändå enkelt se de vackraste platserna i Finland. Man får även bra service där.” - en utflyttare

Den viktigaste flyttorsaken för både dem som flyttar till Vasa och för dem som flyttar härifrån är att de endera själva har fått en studie- eller arbetsplats eller att deras partner har fått det. Inflyttarna värdesätter de goda trafikförbindelserna, sysselsättningsutsikterna, grönområdena samt basservicen. Beröm i undersökningen fick även högskoleutbildningen, tillgången på bostäder och den kommersiella servicen. Därtill lyftes närheten till havet, biblioteks- och idrottsservicen samt evenemangsutbudet fram som positiva saker.

Belåtenheten kommer fram i helhetsvitsordet som inflyttarna har gett på skalan 1–5. Helhetsvitsordet är 3,8, då 70 procent gav vitsordet 4 och nio procent vitsordet 5.

Enligt en sakkunnig ligger belåtenheten i Vasa på hög nivå sett till helheten.

− Imagen och det arbetet som görs för den har alltid betydelse. Dessa resultat vågar man använda inom marknadsföringen, konstaterar kommunikations- och undersökningschef Etta Partanen från Innolink som genomför undersökningen.

Vasa är en flerspråkig stad – och det är en bra sak

”Det bästa i Vasa är stadens skönhet och att allt är välplanerat där. I Vasa är tvåspråkigheten även ett trumfkort.” -en utflyttare

84 procent av den svenskspråkiga befolkningen och 70 procent av den finskspråkiga ser Vasa som en två- eller flerspråkig stad. Både de som flyttat tillbaka till Vasa och de som flyttat bort ser detta som något positivt oberoende av språk. För en del är flera språk en naturlig sak, och bara en liten grupp upplever det som någonting negativt.

Svenskspråkiga inflyttare är i genomsnitt mer nöjda med Vasa än finskspråkiga. I fråga om exempelvis äldreomsorgen, utbildningsservicen och biblioteksservicen är den svenspråkiga befolkningen nöjdare. Skillnaderna mellan språkgrupperna är dock små.

− Även om enskilda personer funderar på språkkraven ur arbetsmöjlighetsperspektiv, är det fint att se vilken viktig och positiv sak flerspråkigheten är för människorna och hur bra det fungerar i vardagen, glädjer sig stadens kommunikationschef Leena Forsén.

Man kommer gärna tillbaka till Vasa

”Jag har ett så starkt känslomässigt band till Vasa.” - en person som funderar på att flytta tillbaka

Största delen av de som svarade är beredd att rekommendera Vasa för sina vänner. På detta kan inverka att 39 % av inflyttarna är infödda Vasabor eller har bott tidigare i Vasa. När antalet utökas med dem som har flyttat till staden från de närliggande kommunerna, är Vasa bekant för cirka hälften av dem som flyttat hit.

Eftersom de som flyttar hit från andra städer känner till Vasa sämre, kan rekommendationer har en stor betydelse för dem som funderar på att flytta hit. För dem som flyttar tillbaka är beslutet ofta enklare.

− Många har antagligen Vasaidentiteten i sitt DNA, eftersom man gärna återvänder hit om möjligheten finns, tolkar Partanen.

Ett gott anseende håller kvar invånarna

”Vasa utstrålar en positiv energi mot allt, både människorna och staden. Redan ordet Vasa får mig att tänka på positivitet.” - en inflyttare

Till Vasa flyttar i synnerhet personer under 35 år. Å andra sidan är detta även den största utflyttargruppen. Största delen av både inflyttarna och utflyttarna är välutbildade personer i arbetslivet eller studerande. De äldre åldersgrupperna i undersökningen verkar komma till Vasa för att stanna.

Eftersom flyttningsrörelsen är livlig, tänker man i Vasa satsa på att få människor att stanna kvar. Även om de stora städerna lockar i synnerhet unga, är målet att få folk att stanna i Vasa efter studierna.

− Vi kommer att använda undersökningsresultaten både i innehållet för kommande marknadsföringskampanjer och vid planeringen av utvecklandet av stadens attraktionsfaktorer, säger Forsén.

Information om undersökningen

Flyttundersökningen ger informationen bakom flyttningsrörelsens siffror om orsakerna till flytten, trivseln i den nya hemkommunen och den uppskattade förankringen till regionen. Undersökningen genomfördes genom telefonintervjuer i maj-juni 2018. I dem deltog 300 utflyttare, dvs. personer som har flyttat från Vasa för mindre än fem år sedan och 300 inflyttare, dvs. personer som har flyttat till Vasa för mindre än fem år sedan. Av deltagarna var cirka 70 procent finskspråkiga och 20 procent svenskspråkiga.