Fortsatt livlig efterfrågan på studielån trots högre räntor
28.2.2023 10:00:00 EET | Suomen Pankki | Pressmeddelande

I januari 2023[1] utbetalades studielån för 335 miljoner euro, vilket är 4 % mindre än vid motsvarande tid för ett år sedan. Genomsnittsräntan på studielån som betalades ut i januari 2023 var 2,24 %. Räntorna på nya utbetalningar av studielån har stigit sedan januari 2022, varvid genomsnittsräntan var 0,09 %. De euriborbundna lånens andel var 88 % av samtliga utbetalda studielån och genomsnittsräntan på dem var 2,26 %. Av de nya utbetalningarna av euriborbundna studielån var 75 % bundna till sex eller tolv månaders euriborränta.
Det utestående beloppet av studielån har ökat i rask takt de senaste åren, även om årsökningen har mattats av stadigt. Vid utgången av januari 2023 uppgick det utestående beloppet av studielån till 6,0 miljarder euro och årsökningen var 9,0 %. Senast var årstillväxten långsammare i november 2014. Det utestående beloppet av studielån har mer än fördubblats efter studiestödsreformen som trädde i kraft 2017.
Utöver de större låneposterna som följde på studiestödsreformen beror ökningen i beloppet av utestående studielån också på att låntagarna har ökat i antal. Det totala antalet studerande med studielån har ökat snabbt under de senaste åren. Enligt Folkpensionsanstaltens statistik var antalet personer med studielån 515 000 läsåret 2021–2022, när antalet studielåntagare tre år tidigare var 80 000 färre.
Utlåning
De finländska hushållen lyfte i januari 2023 nya bostadslån för 0,8 miljarder euro, vilket är 570 miljoner euro mindre än vid motsvarande tid för ett år sedan. Av de nya utbetalda bostadslånen stod investeringsbostadslånen för 80 miljoner euro. Genomsnittsräntan på nya bostadslån steg från december och var 3,58 % i januari. Det utestående beloppet av bostadslån uppgick vid slutet av januari 2023 till 108,1 miljarder euro och årsökningen var 0,0 %. Investeringsbostadslånens andel av de utestående bostadslånen var 8,7 miljarder euro. Av utlåningen till de finländska hushållen bestod 17,0 miljarder euro av konsumtionskrediter och 18,2 miljarder euro av övriga lån vid utgången av januari.
De finländska företagen lyfte i januari nya lån[2] för 1,9 miljarder euro, varav bostadsbolagslånen utgjorde 420 miljoner euro. Genomsnittsräntan på nya företagslån steg från december till 4,26 %. Det utestående beloppet av lån som beviljats finländska företag uppgick vid slutet av januari till 104,9 miljarder euro, varav andelen lån till bostadsbolag utgjorde 42,5 miljarder euro.
Inlåning
Inlåningen från hushållen i Finland uppgick totalt till 110,9 miljarder euro vid slutet av januari 2023 och genomsnittsräntan var 0,29 %. I beloppet ingick inlåning över natten för 100,6 miljarder euro och tidsbunden inlåning för 4,4 miljarder euro. De finländska hushållen tecknade i januari nya tidsbundna inlåningsavtal för 860 miljoner euro. Genomsnittsräntan på ny tidsbunden inlåning var i januari 1,98 %.
Närmare upplysningar lämnas av
Usva Topo, telefon 09 183 2056, e-post: usva.topo(at)bof.fi,
Markus Aaltonen, telefon 09 183 2395, e-post: markus.aaltonen(at)bof.fi.
Nästa månadspublicering 30.3.2023 kl. 10.
Statistiksiffror och grafik som utgör underlag för meddelandet kan läsas på https://www.suomenpankki.fi/sv/statistik/monetara-finansinstituts-balansrakning-och-rantor/.
[1]Den andel av studielånet som är avsedd för vårterminen kunde lyftas i januari.
[2] Exkl. konto- och kortkrediter.
Bilder
Länkar
Om
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
Obalanserna i Kinas tillväxt fördjupas2.11.2026 07:00:00 EET | Pressmeddelande
Den ekonomiska tillväxten i Kina har bromsat in 2026, samtidigt som tillväxtens struktur har blivit alltmer obalanserad. Ökningen i den inhemska efterfrågan har varit dämpad och läget inom fastighetssektorn är fortsatt svårt. Däremot har exporten, produktionen av högteknologiska produkter och statsstödda investeringar burit upp den ekonomiska tillväxten. Samtidigt har obalansen mellan produktionen och efterfrågan bidragit till att de handelspolitiska spänningarna har ökat.
Kiinan kasvun epätasapainot syvenevät2.11.2026 07:00:00 EET | Tiedote
Kiinan talouskasvu on hidastunut vuonna 2026, ja kasvun rakenne on muuttunut entistä epätasapainoisemmaksi. Kotimaisen kysynnän kasvu on ollut heikkoa ja kiinteistösektorin tilanne on pysynyt vaikeana. Sen sijaan vienti, korkean teknologian tuotanto ja valtion tukemat investoinnit ovat kannatelleet talouskasvua. Tuotannon ja kysynnän välinen epätasapaino kasvattaa samalla kauppapoliittisia jännitteitä.
China’s growth imbalances deepen2.11.2026 07:00:00 EET | Press release
As China’s economy has slowed this year, its growth structure has become increasingly unbalanced. Domestic demand remains weak, and the situation in the real estate sector remains challenging. At the same time, high-tech manufacturing and state-supported investment underpin economic growth. The imbalance between production capacity and demand within China has become a driver of international trade tensions.
Eurosystemets penningpolitiska beslut29.10.2026 15:18:01 EET | Pressmeddelande
ECB-rådet beslutar om penningpolitiken i euroområdet. ECB-rådet beslutade i dag att hålla de tre styrräntorna oförändrade.
EKP:n rahapoliittisia päätöksiä29.10.2026 15:18:01 EET | Tiedote
EKP:n neuvosto päättää euroalueen rahapolitiikasta. EKP:n neuvosto päätti tänään pitää EKP:n kolme ohjauskorkoa ennallaan.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum

