Fortsatt livlig efterfrågan på studielån trots högre räntor
I januari 2023[1] utbetalades studielån för 335 miljoner euro, vilket är 4 % mindre än vid motsvarande tid för ett år sedan. Genomsnittsräntan på studielån som betalades ut i januari 2023 var 2,24 %. Räntorna på nya utbetalningar av studielån har stigit sedan januari 2022, varvid genomsnittsräntan var 0,09 %. De euriborbundna lånens andel var 88 % av samtliga utbetalda studielån och genomsnittsräntan på dem var 2,26 %. Av de nya utbetalningarna av euriborbundna studielån var 75 % bundna till sex eller tolv månaders euriborränta.
Det utestående beloppet av studielån har ökat i rask takt de senaste åren, även om årsökningen har mattats av stadigt. Vid utgången av januari 2023 uppgick det utestående beloppet av studielån till 6,0 miljarder euro och årsökningen var 9,0 %. Senast var årstillväxten långsammare i november 2014. Det utestående beloppet av studielån har mer än fördubblats efter studiestödsreformen som trädde i kraft 2017.
Utöver de större låneposterna som följde på studiestödsreformen beror ökningen i beloppet av utestående studielån också på att låntagarna har ökat i antal. Det totala antalet studerande med studielån har ökat snabbt under de senaste åren. Enligt Folkpensionsanstaltens statistik var antalet personer med studielån 515 000 läsåret 2021–2022, när antalet studielåntagare tre år tidigare var 80 000 färre.
Utlåning
De finländska hushållen lyfte i januari 2023 nya bostadslån för 0,8 miljarder euro, vilket är 570 miljoner euro mindre än vid motsvarande tid för ett år sedan. Av de nya utbetalda bostadslånen stod investeringsbostadslånen för 80 miljoner euro. Genomsnittsräntan på nya bostadslån steg från december och var 3,58 % i januari. Det utestående beloppet av bostadslån uppgick vid slutet av januari 2023 till 108,1 miljarder euro och årsökningen var 0,0 %. Investeringsbostadslånens andel av de utestående bostadslånen var 8,7 miljarder euro. Av utlåningen till de finländska hushållen bestod 17,0 miljarder euro av konsumtionskrediter och 18,2 miljarder euro av övriga lån vid utgången av januari.
De finländska företagen lyfte i januari nya lån[2] för 1,9 miljarder euro, varav bostadsbolagslånen utgjorde 420 miljoner euro. Genomsnittsräntan på nya företagslån steg från december till 4,26 %. Det utestående beloppet av lån som beviljats finländska företag uppgick vid slutet av januari till 104,9 miljarder euro, varav andelen lån till bostadsbolag utgjorde 42,5 miljarder euro.
Inlåning
Inlåningen från hushållen i Finland uppgick totalt till 110,9 miljarder euro vid slutet av januari 2023 och genomsnittsräntan var 0,29 %. I beloppet ingick inlåning över natten för 100,6 miljarder euro och tidsbunden inlåning för 4,4 miljarder euro. De finländska hushållen tecknade i januari nya tidsbundna inlåningsavtal för 860 miljoner euro. Genomsnittsräntan på ny tidsbunden inlåning var i januari 1,98 %.
Närmare upplysningar lämnas av
Usva Topo, telefon 09 183 2056, e-post: usva.topo(at)bof.fi,
Markus Aaltonen, telefon 09 183 2395, e-post: markus.aaltonen(at)bof.fi.
Nästa månadspublicering 30.3.2023 kl. 10.
Statistiksiffror och grafik som utgör underlag för meddelandet kan läsas på https://www.suomenpankki.fi/sv/statistik/monetara-finansinstituts-balansrakning-och-rantor/.
[1]Den andel av studielånet som är avsedd för vårterminen kunde lyftas i januari.
[2] Exkl. konto- och kortkrediter.
Bilder
Länkar
Om
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
Bank of Finland’s interim forecast: Finnish economy in hibernation17.3.2023 11:00:00 EET | Press release
The Finnish economy slipped into recession last autumn as a result of the energy crisis brought on by Russia’s war in Ukraine. The economy’s performance will continue to be very weak in 2023, according to the Bank of Finland’s interim forecast published today. It takes time for the full effects of uncommonly high inflation and the substantial rise in interest rates to be felt in the economy. The recession is expected to be short-lived and shallow, however. Turbulence in international financial markets is adding to economic uncertainty and could lead to weaker than expected growth in the Finnish economy. “Finland’s economy has held up so far, despite the difficulties, but the full effects of high inflation and elevated interest rates have not been seen yet. Risks in the global economy have also grown again in just the past few days,” says Bank of Finland Head of Forecasting Meri Obstbaum. The Finnish economy grew by 2.1% in 2022, thanks to a strong start to the year, but the war and the
Finlands Banks interimsprognos: ekonomin i vinterdvala17.3.2023 11:00:00 EET | Tiedote
Finland drabbades hösten 2022 av en recession på grund av den energikris som Rysslands anfallskrig orsakade. Enligt Finlands Banks interimsprognos, som ges ut i dag, är den ekonomiska tillväxten alltjämt mycket svag 2023. Konsekvenserna av den exceptionellt höga inflationen och de kraftigt stigande räntorna får genomslag i ekonomin med eftersläpning. Recessionen väntas dock bli kortvarig och mild. Turbulensen på den globala finansmarknaden ökar osäkerheten i ekonomin och kan leda till svagare ekonomisk tillväxt i Finland än väntat. "Finlands ekonomi har tills vidare hållit ut trots svårigheterna, men vi har ännu inte sett alla effekter av den snabba inflationen och ränteuppgången. Dessutom har riskerna i den globala ekonomin åter ökat under den allra senaste tiden, säger Finlands Banks prognoschef Meri Obstbaum. Under 2022 växte Finlands ekonomi med 2,1 % tack vare den starka utvecklingen under början av året, men kriget och energikrisen fick konjunkturen att vända nedåt. Enligt progno
Suomen Pankin väliennuste: talous talvihorroksessa17.3.2023 11:00:00 EET | Tiedote
Suomi ajautui syksyllä 2022 taantumaan Venäjän hyökkäyssodan aiheuttaman energiakriisin vuoksi. Suomen Pankin tänään julkaiseman väliennusteen mukaan talouskasvu jatkuu hyvin heikkona vuonna 2023. Poikkeuksellisen nopean inflaation ja voimakkaasti nousseiden korkojen vaikutukset välittyvät talouteen viipeellä. Taantuman odotetaan kuitenkin jäävän lyhyeksi ja lieväksi. Kansainvälisten rahoitusmarkkinoiden turbulenssi lisää taloudellista epävarmuutta ja voi johtaa ennustettua heikompaan talouskasvuun Suomessa. "Suomen talous on toistaiseksi pitänyt pintansa vaikeuksista huolimatta, mutta kaikkia nopean inflaation ja korkojen nousun vaikutuksia ei ole vielä nähty. Lisäksi kansainvälisen talouden riskit ovat aivan viime aikoina jälleen kasvaneet", sanoo Suomen Pankin ennustepäällikkö Meri Obstbaum. Vuonna 2022 Suomen talous kasvoi 2,1 % vahvan alkuvuoden ansiosta, mutta sota ja energiakriisi käänsivät suhdanteen suunnan. Talous supistuu ennusteen mukaan 0,2 % vuonna 2023. Koska korkojen ol
Eurosystemets penningpolitiska beslut16.3.2023 15:30:00 EET | Uutinen
ECB:s pressmeddelande 16 mars 2023 Inflationen ser ut att förbli alltför hög under alltför lång tid. Följaktligen beslutade ECB-rådet idag att höja de tre styrräntorna med 50 punkter i linje med sin beslutsamhet att säkerställa att inflationen i rimlig tid återgår till det medelfristiga 2-procentsmålet. Den ökade osäkerheten förstärker vikten av ett databeroende tillvägagångssätt för ECB-rådets framtida räntebeslut. Dessa beslut kommer att avgöras av bedömningen av inkommande ekonomiska och finansiella data för inflationsutvecklingen, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. ECB-rådet följer noga de rådande spänningarna på finansmarknaderna och står redo att agera vid behov för att bevara prisstabilitet och finansstabilitet i euroområdet. Euroområdets banksektor är motståndskraftig, med starka kapital- och likviditetspositioner. Under alla omständigheter innehåller ECB-rådets penningpolitiska verktygslåda allt för att tillhandahålla likvidi
ECB Monetary policy decisions16.3.2023 15:30:00 EET | News
ECB press release 16 March 2023 Inflation is projected to remain too high for too long. Therefore, the Governing Council today decided to increase the three key ECB interest rates by 50 basis points, in line with its determination to ensure the timely return of inflation to the 2% medium-term target. The elevated level of uncertainty reinforces the importance of a data-dependent approach to the Governing Council’s policy rate decisions, which will be determined by its assessment of the inflation outlook in light of the incoming economic and financial data, the dynamics of underlying inflation, and the strength of monetary policy transmission. The Governing Council is monitoring current market tensions closely and stands ready to respond as necessary to preserve price stability and financial stability in the euro area. The euro area banking sector is resilient, with strong capital and liquidity positions. In any case, the ECB’s policy toolkit is fully equipped to provide liquidity suppo
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum