Institutet för hälsa och välfärd THL

Fullkorn äts mest i de äldre åldersgrupperna och i Norra Savolax – THL utredde intaget av fullkorn bland finländarna

Dela

Enligt THL:s nya undersökning äter mer än nio av tio vuxna fullkornsprodukter. Råg och havre är de viktigaste fullkornsspannmålen i vår kost och de står för cirka 80 procent av fullkornsintaget. Männen får i genomsnitt 63 gram och kvinnor 47 gram fullkorn per dag från sin kost. En skiva rågbröd innehåller cirka 14 gram fullkorn.

De viktigaste källorna för fullkorn är rågbröd, gröt och blandbröd. Bild: THL
De viktigaste källorna för fullkorn är rågbröd, gröt och blandbröd. Bild: THL

Ett tillräckligt intag av fullkorn minskar risken för att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt tjock- och ändtarmscancer. En tillräcklig mängd fullkorn i kosten stöder viktkontrollen.

"Fullkornsprodukter är viktiga i kosten eftersom de bidrar till att trygga fiberintaget. Cirka 70 procent av de vuxna får mindre fibre än vad som är rekommenderat. Från fullkornsprodukterna får man också folat, dvs. B9-vitamin, järn och växtprotein", konstaterar specialforskare Niina Kaartinen.

I Norra Savolax äter man mest fullkorn i Finland. Intaget av fullkorn är högre i de äldre åldersgrupperna än i de yngre. Däremot observerades ingen skillnad mellan utbildningsgrupperna.

"Skillnaderna mellan åldersgrupperna tyder på att livsmedlen som används av olika generationer skiljer sig från varandra. Det är viktigt att det finns många olika typer av fullkornsprodukter till salu", säger specialsakkunnig Heli Reinivuo.

Största mängden fullkorn fås via rågbröd och gröt

De viktigaste källorna för fullkorn är rågbröd, gröt och blandbröd som tillhör den traditionella finländska kosten. Dessa står för över 80 procent av fullkorn intaget. Andra livsmedel – såsom pasta och ris – har en mindre betydelse.

Fullkornsspannmål är ett bra val för både hälsa och miljö. De flesta vuxna bör öka sin konsumtion av fullkornsspannmål. Detta kan göras genom att byta ut produkter av vitt, renat spannmål mot spannmålsprodukter som innehåller fullkorn.

Med hjälp av livsmedelsindustrins produktutveckling och matserveringar kan man öka tillgången av fullkorn bland alla vuxna, särskilt bland dem som inte äter bröd och gröt i vardagen.

"Måltidstillägg som tillverkas av inhemska fullkornsspannmål samt frukostspannmåls- och mellanmålspreparat är produkter som kräver fler hälsosamma och miljövänliga alternativ", berättar forskare Rilla Tammi.

Det här är den första gången som THL publicerar nationellt representativa uppgifter om intaget av fullkorn bland vuxna. Uppgifterna grundar sig på undersökningen FinDiet 2017 då man utredde matkonsumtionen bland 18–74-åringar bosatta i Finland.

Fullkornsspannmål ingår i en hälsosam kost

  • Ett tillräckligt intag av fullkorn minskar risken för att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt tjock- och ändtarmscancer. En tillräcklig mängd fullkorn i kosten stöder dessutom viktkontrollen.
  • Enligt de finländska näringsrekommendationerna borde man inta 6–9 portioner spannmålspreparat dagligen och av det borde minst hälften vara fullkorn.
  • Med en spannmålsportion avses en brödskiva eller en deciliter kokt fullkornspasta, -korn, -ris eller något annat tillägg till måltiden. En tallrik gröt motsvarar två portioner spannmål.
  • I fullkornsspannmål finns fibre, vitaminer och mineralämnen.

Källa

Tammi R, Reinivuo H, Tapanainen H, Rautanen J, Männistö S, Kaartinen NE (2021) Täysjyvän saanti Suomen aikuisväestössä – FinRavinto 2017 -tutkimuksen tuloksia. En sammanfattning av forskningen 64/2021. Institutet för hälsa och välfärd, Helsingfors. (på finska)

Med hjälp av undersökningen FinDiet och databasen Fineli produceras information om finländarnas nutrition

  • Den nationella databasen Fineli, som upprätthålls av THL, innehåller uppgifter om de genomsnittliga näringshalterna i de råvaror och livsmedel som används i Finland.
  • För att genomföra undersökningen kompletterades databasen med uppgifter om fullkornsinnehållet i spannmålsprodukter.
  • Uppgifterna om fullkorn uppdateras i den offentliga webbtjänsten Fineli under 2022.
  • I de nationella undersökningarna FinDiet följer THL konsumtionen av livsmedel och intaget av näringsämnen bland den vuxna befolkningen.
  • FinDiet-undersökningarna har genomförts sedan 1982 med fem års mellanrum. Den nyaste undersökningen genomfördes 2017 som en del av befolkningsundersökningen FinHälsa 2017.
  • Sammanlagt 1 655 personer deltog i undersökningen FinDiet 2017. Deltagarna var mellan 18–74 år.
  • Materialet samlades in i enlighet med metoderna i den Europaomfattande datainsamlingen EU Menu.

Nyckelord

Kontakter

Niina Kaartinen
specialforskare
THL
tfn 029 524 7384
fornamn.efternamn@thl.fi

Rilla Tammi
forskare
THL
fornamn.efternamn@thl.fi

Mer information om fullkornsdata i databasen Fineli:
Heli Reinivuo
specialsakkunnig
THL
tfn 029 524 8733
fornamn.efternamn@thl.fi

Bilder

De viktigaste källorna för fullkorn är rågbröd, gröt och blandbröd. Bild: THL
De viktigaste källorna för fullkorn är rågbröd, gröt och blandbröd. Bild: THL
Ladda ned bild

Länkar

Om

Institutet för hälsa och välfärd THL
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors

https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL

Mammans starka anknytningsrelation till barnet och stödet från det sociala nätverket har en mycket positiv inverkan på småbarnsutvecklingen26.7.2022 12:54:24 EEST | Tiedote

En färsk uppföljningsundersökning av THL visar att mammans starka anknytningsrelation till barnet och stödet från det sociala nätverket har en mycket positiv inverkan på småbarns psykosociala välfärd. En tvåårings psykosociala välfärd innebär till exempel en sådan trygghetskänsla att barnet kan rikta sig nyfiket till omvärlden och uppleva framgång och glädje av det. Detta tjänar barnets åldersenliga strävan efter självständighet samt utvecklingen av ett balanserat känsloliv och ett gott beteende. Mammornas negativa förväntningar under slutet av graviditeten på sin egen förmåga att ta hand om sitt barn och en svagare anknytning till barnet vid 3–8 månaders ålder återspeglades i en svagare psykosocial utveckling hos barnet ännu vid två års ålder. Barnets beteende signalerar då misstro mot att barnets behov tillgodoses och att barnet i vilken situation som helst kan förlita sig på föräldern. Uppföljningsundersökningen bekräftar det redan tidigare observerade sambandet mellan den starka an

Coronaåtgärderna i anslutning till resor upphör vid Finlands gränser – inget test eller intyg är obligatoriskt från och med den 1 juli30.6.2022 10:29:57 EEST | Tiedote

Hälsosäkerhetsåtgärderna i anslutning till coronapandemin vid Finlands gränsövergångsställen upphör. Från och med fredagen den 1 juli behöver resenärer inte längre visa upp intyg över coronavaccinationer eller insjuknande vid inresa i landet eller ta några coronatest. Avslutandet av hälsosäkerhetsåtgärderna i anslutning till coronaviruset gäller både Finlands inre och yttre gränser. Den inre gränsen avser gränsen mellan Finland och EU- eller Schengenområdet och den yttre gränsen avser gränsen mellan Finland och ett område utanför EU- eller Schengenområdet. Hälsovårdsåtgärderna vid de inre gränserna grundade sig på paragraferna i lagen om smittsamma sjukdomar, som upphör att gälla den 30 juni. Paragrafernas giltighetstid förlängs inte längre, eftersom de inte längre har någon betydelse för förebyggandet av coronapandemin. Även coronabegränsningarna vid de yttre gränserna upphör. De yttre gränserna omfattas dock av sedvanliga inresebegränsningar, som bör kollas upp på gränsbevakningsväse

Svår värmebölja förutspås för de kommande dagarna – hetta är en hälsorisk särskilt för äldre och personer med kroniska sjukdomar23.6.2022 05:45:00 EEST | Tiedote

Man förutspår kraftig värmebölja under de kommande dagarna. Hett väder och värmeböljor kan orsaka allvarliga hälsoskador i synnerhet för äldre personer och personer som lider av kroniska sjukdomar. Även spädbarn och små barn, gravida samt personer som arbetar och idrottar under varma förhållanden utsätts för hettans skadliga effekter. Under heta dagar är det bäst att undvika gassande sol och varma platser, samt onödig fysisk ansträngning. För att undvika vätske- och saltbrist på grund av svettning ska man dricka tillräckligt med vatten och även komma ihåg att äta. Förutom att ta sig ett dopp är även svala duschar och kalla omslag goda metoder för att svalka sig. Det lönar sig också att klä sig lätt. Kom dock ihåg att skydda dig mot solens UV-strålning. Det är bra att undvika alkohol vid hetta, eftersom det torkar ut kroppen. Om du dricker alkohol lönar det sig att dricka måttligt och hålla sig till svagare drycker samt komma ihåg att även dricka vatten. Håll det svalt inomhus För att f

Forskning: Oren vedförbränning kan försämra närområdets luftkvalitet märkbart - se tips för uppvärmningen av din eldstad22.6.2022 02:00:00 EEST | Tiedote

Genom att bränna ved orent, alltså ineffektivt, kan enskilda hushåll försämra luftkvaliteten i sitt eget närområde visar en färsk undersökning som Institutet för hälsa och välfärd (THL) har gjort. THL utredde den tidsmässiga och regionala variationen i luftföroreningarna under vintersäsongen 2020–2021. Utredningen genomfördes i Kuopio på ett småhusdominerat område. Mätningarna genomfördes under olika veckodagar och tider med hjälp av en skjutbar mätningsvagn. "Vi uppmätte även mycket höga halter av luftföroreningar, som i allmänhet var kortvariga. Men särskilt under kalla kvällar med lite blåst var halterna höga hela kvällen. Utsläppen från till och med enskilda hus försämrade väsentligt närområdets luftkvalitet i dessa situationer", berättar Tarja Yli-Tuomi, specialforskare vid THL. Även om resultaten av undersökningen gäller vintersäsongen orsakar vedförbränningen utsläpp och hälsoolägenheter även under andra årstider, särskilt i tätt bebyggda områden och vid lugnt väder. Nästan lika

Coronapandemin minskade framför allt andra luftvägsinfektioner i fjol – antalet fästingburna hjärninflammationer ökade tydligt21.6.2022 02:00:00 EEST | Tiedote

År 2021 påverkade coronaviruspandemin fortfarande förekomsten av flera andra smittsamma sjukdomar. Man konstaterade i synnerhet färre andra luftvägsinfektioner än normalt. Uppgifterna framgår av information i THL:s register över smittsamma sjukdomar. År 2021 konstaterade man till exempel betydligt färre laboratoriebekräftade fall av lungklamydia och mykoplasma än tidigare. Vanligtvis orsakar dessa bakterier symtom av luftvägsinfektion. Rhinovirus förekom liksom året innan, men den typiska vår- och hösttoppen observerades inte. Influensainfektioner förekommer vanligen särskilt i november–december och på vårvintern. Under influensasäsongen 2020–2021 hade Finland ingen influensaepidemi, utan endast enstaka influensafynd blev anmälda till registret över smittsamma sjukdomar. Hösten 2021 gjorde man också endast enstaka anmälningar, men i december fanns det redan flera fynd. "Under coronapandemin hade diagnostiken av luftvägsinfektioner huvudsakligen blivit koncentrerat på coronaviruset. Det

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum