Genom maskininlärning kan man förutse läkarnas och skötarnas belastning på individnivå

Den belastning som coronaviruset orsakar hälso- och sjukvårdspersonalen, i synnerhet skötarna, har diskuterats mycket. Hittills vet man dock ganska lite om varför vissa arbetstagare belastas mer än andra. I den nya undersökningen sökte man verktyg för att identifiera och förutse enskilda arbetstagares belastning.
Undersökningen mätte belastningen å ena sidan med hjälp av en symtomenkät och å andra sidan med antalet sjukledighetsdagar. Symtomen som söktes med enkäten var psykiska, såsom ångest och depression.
Undersökningen genomfördes i tre organisationer: Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS), Kymmenedalens samkommun för social- och hälsovårdstjänster (Kymsote) och Helsingfors stads social- och hälsovårdstjänster. Hälsovårdspersonalen i dessa organisationer fick en elektronisk enkät varje månad under ett halvt år 2020–2021.
Trygghetskänsla och kommunikation är viktigt
Resultaten från de olika organisationerna skilde sig inte väsentligt från varandra.
"Med drygt tio frågor kunde man förutspå belastningens utveckling och sjukledigheter", berättar forskare och läkare under specialistutbildning Enni Sanmark vid HUS klinik för öron-, näs- och halssjukdomar.
Möjligheten att hålla avstånd visade sig vara en viktig variabel. Om det inte var möjligt att hålla avstånd i arbetsuppgifterna försämrade det klart prognosen för orken. När undersökningsmaterialet samlades in ansågs ett avstånd på minst en meter vara en väsentligt viktigare faktor för att skydda sig mot coronaviruset än idag.
"Detta påminner om hur viktig trygghetskänslan är. Så länge människan inte är rädd klarar hen av annan belastning, såsom långa arbetsdagar", fortsätter Sanmark.
Undersökningen betonar också kommunikationens betydelse för orken.
"Enkla och tydliga anvisningar samt ledningens smidiga agerande har utan tvekan minskat belastningen avsevärt".
Undersökningsresultaten om orken i arbetet intresserar förutom arbetstagarna även arbetsgivarna. Sjukledigheter kostar pengar.
"Syftet var att ge arbetsgivarna metoder att ta bättre hand om arbetstagarna. När prognosen börjar visa att arbetstagaren kommer att bli sjukskriven om ett halvt år lönar det sig att ingripa", konstaterar Sanmark.
Maskininlärning hjälper att förstå individnivå
Maskininlärning används numera i stor utsträckning inom medicinsk diagnostik, särskilt inom bilddiagnostik. Bland annat för diagnoser av hjärntumörer försöker man ständigt utveckla modeller som hjälper till att bättre identifiera förändringar i hjärnan.
"I den företagshälsovårds- och psykiatriska undersökningen har man tillämpat mindre maskininlärning, men även där kommer maskininlärningen att införas", berättar läkare under specialistutbildning Johannes Lieslehto vid Niuvanniemi sjukhus.
Nyttan med maskininlärning ligger uttryckligen på individnivå, säger Lieslehto. Med traditionella statistiska metoder undersöks fenomen på gruppnivå, men med hjälp av maskininlärning kan man producera prognoser för enskilda människor.
Denna undersökning gäller sjukskötare och läkare, men en motsvarande undersökning kunde lika bra göras inom andra yrkesområden, berättar Lieslehto.
"Ett stort företag kunde vilja utveckla en modell som identifierar de arbetstagare som löper den största risken att insjukna i arbetet".
Mera information för media:
Kontakter
Enni Sanmark, MD, forskare, läkare som specialiserar sig i öron-, näs- och halssjukdomar, HUS Kliniken för öron-, näs- och halssjukdomar
040 844 6940, enni@sanmark.fi
Johannes Lieslehto, MD, läkare under specialistutbildning, Niuvanniemi sjukhus
02 9524 2227, johannes.lieslehto@niuva.fi
Bilder

Länkar
Om
På HUS Helsingfors universitetssjukhus vårdas årligen cirka 680 000 patienter. Våra nästan 27 000 proffs arbetar för alla patienters bästa. Vi har ansvaret för den specialiserade sjukvården för invånarna i våra 24 medlemskommuner. Dessutom har behandlingen av flera sällsynta och svåra sjukdomar koncentrerats riksomfattande till oss.
HUS är Finlands största aktör inom hälso- och sjukvårdsbranschen och den näst största arbetsgivaren i landet. Vår kompetens är internationellt känd och erkänd. Som universitetssjukhus utvärderar och utvecklar vi ständigt våra behandlingsmetoder och vår verksamhet.
Följ HUS
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från HUS
Riktad screening kan förebygga farliga hjärnblödningar hos rökande medelålders kvinnor26.6.2025 08:58:18 EEST | Pressmeddelande
Enligt en undersökning utförd av finländska neurokirurger har till och med var tionde kvinna i åldern 50–60 år som röker ett hjärnaneurysm. En screening riktad till denna riskgrupp kan förebygga allvarliga hjärnblödningar.
Kohdennettu seulonta voi ehkäistä vaarallisia aivoverenvuotoja tupakoivilla keski-ikäisillä naisilla26.6.2025 08:58:18 EEST | Tiedote
Suomalaisten neurokirurgien tutkimuksen mukaan jopa joka kymmenennellä tupakoivalla 50–60-vuotiaalla naisella on aivovaltimopullistuma. Tälle riskiryhmälle kohdennettu seulonta voi ehkäistä vakavia aivoverenvuotoja.
Targeted screening may prevent dangerous cerebral hemorrhages in middle-aged women who smoke26.6.2025 08:58:18 EEST | Press release
According to a study by Finnish neurosurgeons, up to one in ten female smokers aged 50–60 have an intracranial aneurysm. Screening targeted at this risk group may prevent severe cerebral hemorrhages.
Arteriovenösa missbildningar i hjärnan orsakar sällan plötslig död utanför sjukhus24.6.2025 08:59:37 EEST | Pressmeddelande
En finländsk studie visar att arteriovenösa missbildningar i hjärnan (AVM) endast sällan leder till plötslig död utanför sjukhus. Överraskande nog visade sig epileptiska anfall vara en vanligare dödsorsak än hjärnblödningar.
Aivojen valtimo-laskimoepämuodostumat aiheuttavatkin vain harvoin äkkikuolemia sairaalan ulkopuolella24.6.2025 08:59:37 EEST | Tiedote
Suomalaistutkimus osoitti, että aivojen valtimo-laskimoepämuodostumat (AVM) johtavat vain harvoin äkillisiin kuolemiin sairaalan ulkopuolella. Yllättäen epilepsiakohtaukset osoittautuivat yleisemmäksi kuolinsyyksi kuin aivoverenvuodot.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum