Gliringar som ”pojkar är pojkar” stöds inte av forskningen
Pojkar som var pojkaktiga och flickor som var flickaktiga när det gällde exempelvis vitsord var inte mer pojkaktiga eller flickaktiga än genomsnittet när det gällde andra saker, så som den egna personligheten. Det visar en forskningsartikel publicerad i European Journal of Personality.
Undersökningen granskade könsskillnader bland finländska ungdomar som går ut grundskolan, utifrån deras personlighet, värderingar, vitsord, kognitiva färdigheter och skolval, samt även samband mellan de här områdenas feminin-maskulina viktning.
– Prototypiskt pojkaktiga pojkar eller flickaktiga flickor, som på samma sätt skulle vara flickaktiga eller pojkaktiga till sin personlighet, sina värderingar, sina skolvitsord, sina skolval och sin kognitiva betoning finns praktiskt taget inte, säger forskardoktor Ville Ilmarinen vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.
– Förstås finns det enstaka sådana personer, men någon allmän trend att ”pojkar är pojkar” kan man inte se på befolkningsnivå. Många pojkar kan vara väldigt pojkaktiga när det gäller vissa saker, som till exempel vitsord, men den här pojkaktigheten syns i allmänhet väldigt lite i t.ex. deras personlighet, värderingar eller kognitiva färdigheter. Dessutom finns det många pojkar som inte har särskilt pojkaktiga vitsord.
För att definiera flickaktigheten och pojkaktigheten inom de olika områdena använde man mätmetoden gender diagnosticity.
Könsskillnader syns tydligast i betygen
Den största skillnaden mellan könen observerades i avgångsbetygens vitsord. På basis av vitsorden kunde man förutsäga en persons kön med 77,5 procents precision. Det är märkbart bättre än när man gissar, då är precisionen 50 procent.
Inom de andraområdena var könets förutsägbarhet 60–70 procent i följande noggrannhetsordning: personlighet, värderingar, tillvalsämnen, kognitiva färdigheter och valet av studier på andra stadiet.
– Utöver det här observerade vi att det finns mer variationer i pojkaktigheten och flickaktigheten bland pojkarna när det gäller värderingar, kognitiva färdigheter och vitsord. Det här betyder att två slumpmässigt valda pojkar ligger längre ifrån varandra när det gällde pojkaktighet och flickaktighet inom de här områdena än genomsnittet för två slumpmässigt valda flickor, säger Ilmarinen.
Forskningsresultaten visar att valet av områden är viktigt när man granskar feminina och maskulina uttryck, eftersom de till stor del är unika för varje område.
– Å andra sidan var det belysande att se att de största könsskillnaderna finns i vitsordsprofilerna och inte i personligheterna eller de kognitiva färdigheterna.
Utifrån resultaten verkar det som att den genomsnittliga flickan och den genomsnittliga pojken, åtminstone av vitsorden att döma, går helt olika vägar i grundskolan. De observerade prediktionsvärdena gav också utrymme för pojkaktiga flickor och flickaktiga pojkar inom alla områden. För vitsordens del var deras antal minst och antalet pojkaktiga pojkar och flickaktiga flickor störst.
Det omfattande materialet möjliggjorde en mångsidig granskning av könsskillnader
Sambanden mellan uttrycken för femininitet och maskulinitet inom olika områden har nästan inte alls granskats tidigare. Nu fanns det ett lämpligt material tillgängligt för undersökningen.
– Den här undersökningen omfattande mångsidigt olika områden och använde ett representativt urval för ett viktigt livsskede, säger Ilmarinen.
Urvalet bestod av drygt 4 000 ungdomar som går ut grundskolan i en stor finländsk stad. Ungdomarnas personligheter och värderingar mättes och de deltog i ett kognitivt testbatteri som bestod av nio olika test. Dessutom fick forskarna information om deras avgångsbetyg, val av tillvalsämnen i högstadiet och ansökningar till andra stadiets utbildningar.
– Vi anser att en sådan här granskning av feminint och maskulint uttryck ger stor behållning för diskussionen som förs om å ena sidan könad utbildning och å andra sidan mer allmänt om könsnormativa och könsavvikande företeelser.
Studien strävar också efter att utveckla metoder för både uträkning av feminin-maskulin viktning samt integreringen av den i könsskillnader. Den tidigare använda gender diagnosticity-metoden, som mäter femininitet och maskulinitet hos individer, uppdaterades i forskningen till prediktionsmetoder som bygger på maskininlärning.
Artikeln ”Is There a g-factor of Genderdness? Using a Continuous Measure of Genderdness to Assess Sex Differences in Personality, Values, Cognitive Ability, School Grades, and Educational Track” (Ville Ilmarinen, Mari-Pauliina Vainikainen & Jan-Erik Lönnqvist) har publicerats i tidskriften European Journal of Personality.
Mer information:
Professor Jan-Erik Lönnqvist (svenska, engelska, finska)
Jan-erik.lonnqvist@helsinki.fi
Tfn +35850415 4567
Forksardoktor Ville Ilmarinen (finska, engelska)
Ville-juhani.ilmarinen@helsinki.fiTfn +35850 556 0838
Kontakter
Helsingfors universitets medietjänst
Tel:+358 2941 22622mediaservice@helsinki.fiLänkar
Om

PB 3
00014 Helsingfors universitet
+358 2941 911 (växel), +358 2941 22622 (presstjänst)http://www.helsinki.fi/
Helsingfors universitet är Finlands äldsta och största universitet grundat 1640. Vår akademiska gemenskap består av 40 000 studerande, forskare och medarbetare. "Med vetenskapens kraft för världens bästa" sammanfattar vårt gemensamma arbete vid campusen i Helsingfors, universitetscentrumen i Lahtis, S:t Michel och Seinäjoki samt vid våra sex forskningsstationer runtom i Finland samt i Kenya.
Följ Helsingfors universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Helsingfors universitet
4 700 nya studenter antogs till Helsingfors universitet – ungefär var sjunde sökande fick studieplats3.7.2025 09:42:00 EEST | Pressmeddelande
Både sett till antalet förstahandssökande och det totala antalet sökande var Helsingfors universitet Finlands populäraste universitet.
Alkohol förändrar genernas funktion i embryots första celler19.6.2025 09:30:21 EEST | Pressmeddelande
Exponering för alkohol under de första veckorna av embryonalutvecklingen förändrar genfunktionen och cellmetabolismen. Odlingar på agarplatta visar att de första cellerna i nervsystemet är mest känsliga för alkohol. Forskningsresultatet stöder den nuvarande rekommendationen att sluta konsumera alkohol redan när man planerar en graviditet.
Lärarnas välbefinnande på arbetsplatsen har förbättrats17.4.2025 08:00:00 EEST | Pressmeddelande
Helsingfors universitets uppföljningsundersökning visar att lärarnas arbetshälsa har förbättrats för första gången på flera år. Enkätundersökningen som två gånger årligen riktas till medlemmarna i Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ inleddes för fem år sedan, under coronavåren 2020. En tydlig vändning till det bättre inträffade i fjol.
Helsingfors universitets resultat för 2024 var positivt16.4.2025 12:00:27 EEST | Pressmeddelande
Det operativa resultatet var 1,1 miljoner euro. Tack vare placeringsverksamhetens överskott var totalresultatet 99 miljoner euro.
Helsingfors universitet var återigen de sökandes förstahandsval i den gemensamma ansökan26.3.2025 11:22:29 EET | Pressmeddelande
Fler än 35 000 personer sökte till kandidat- och magisterprogrammen. Helsingfors universitet var Finlands populäraste universitet både sett till antalet förstahandssökande och det totala antalet sökande. Juridik, medicin och psykologi var återigen de populäraste ansökningsmålen vid Helsingfors universitet.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum