Helsingfors universitet

Gliringar som ”pojkar är pojkar” stöds inte av forskningen

Dela

Genomgripande flickaktiga flickor eller pojkaktiga pojkar existerar knappt, visar en ny socialpsykologisk studie vid Helsingfors universitet. Studien granskar flick- och pojkaktigheten hos finländska elever som går ut grundskolan.

Pojkar som var pojkaktiga och flickor som var flickaktiga när det gällde exempelvis vitsord var inte mer pojkaktiga eller flickaktiga än genomsnittet när det gällde andra saker, så som den egna personligheten. Det visar en forskningsartikel publicerad i European Journal of Personality

Undersökningen granskade könsskillnader bland finländska ungdomar som går ut grundskolan, utifrån deras personlighet, värderingar, vitsord, kognitiva färdigheter och skolval, samt även samband mellan de här områdenas feminin-maskulina viktning.                               

– Prototypiskt pojkaktiga pojkar eller flickaktiga flickor, som på samma sätt skulle vara flickaktiga eller pojkaktiga till sin personlighet, sina värderingar, sina skolvitsord, sina skolval och sin kognitiva betoning finns praktiskt taget inte, säger forskardoktor Ville Ilmarinen vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.

– Förstås finns det enstaka sådana personer, men någon allmän trend att ”pojkar är pojkar” kan man inte se på befolkningsnivå. Många pojkar kan vara väldigt pojkaktiga när det gäller vissa saker, som till exempel vitsord, men den här pojkaktigheten syns i allmänhet väldigt lite i t.ex. deras personlighet, värderingar eller kognitiva färdigheter. Dessutom finns det många pojkar som inte har särskilt pojkaktiga vitsord. 

För att definiera flickaktigheten och pojkaktigheten inom de olika områdena använde man mätmetoden gender diagnosticity.

Könsskillnader syns tydligast i betygen 

Den största skillnaden mellan könen observerades i avgångsbetygens vitsord. På basis av vitsorden kunde man förutsäga en persons kön med 77,5 procents precision. Det är märkbart bättre än när man gissar, då är precisionen 50 procent. 

Inom de andraområdena var könets förutsägbarhet 60–70 procent i följande noggrannhetsordning: personlighet, värderingar, tillvalsämnen, kognitiva färdigheter och valet av studier på andra stadiet. 

– Utöver det här observerade vi att det finns mer variationer i pojkaktigheten och flickaktigheten bland pojkarna när det gäller värderingar, kognitiva färdigheter och vitsord. Det här betyder att två slumpmässigt valda pojkar ligger längre ifrån varandra när det gällde pojkaktighet och flickaktighet inom de här områdena än genomsnittet för två slumpmässigt valda flickor, säger Ilmarinen. 

Forskningsresultaten visar att valet av områden är viktigt när man granskar feminina och maskulina uttryck, eftersom de till stor del är unika för varje område.  

– Å andra sidan var det belysande att se att de största könsskillnaderna finns i vitsordsprofilerna och inte i personligheterna eller de kognitiva färdigheterna. 

Utifrån resultaten verkar det som att den genomsnittliga flickan och den genomsnittliga pojken, åtminstone av vitsorden att döma, går helt olika vägar i grundskolan. De observerade prediktionsvärdena gav också utrymme för pojkaktiga flickor och flickaktiga pojkar inom alla områden. För vitsordens del var deras antal minst och antalet pojkaktiga pojkar och flickaktiga flickor störst. 

Det omfattande materialet möjliggjorde en mångsidig granskning av könsskillnader      

Sambanden mellan uttrycken för femininitet och maskulinitet inom olika områden har nästan inte alls granskats tidigare. Nu fanns det ett lämpligt material tillgängligt för undersökningen. 

– Den här undersökningen omfattande mångsidigt olika områden och använde ett representativt urval för ett viktigt livsskede, säger Ilmarinen.   

Urvalet bestod av drygt 4 000 ungdomar som går ut grundskolan i en stor finländsk stad. Ungdomarnas personligheter och värderingar mättes och de deltog i ett kognitivt testbatteri som bestod av nio olika test. Dessutom fick forskarna information om deras avgångsbetyg, val av tillvalsämnen i högstadiet och ansökningar till andra stadiets utbildningar.   

– Vi anser att en sådan här granskning av feminint och maskulint uttryck ger stor behållning för diskussionen som förs om å ena sidan könad utbildning och å andra sidan mer allmänt om könsnormativa och könsavvikande företeelser. 

Studien strävar också efter att utveckla metoder för både uträkning av feminin-maskulin viktning samt integreringen av den i könsskillnader. Den tidigare använda gender diagnosticity-metoden, som mäter femininitet och maskulinitet hos individer, uppdaterades i forskningen till prediktionsmetoder som bygger på maskininlärning.

Artikeln ”Is There a g-factor of Genderdness? Using a Continuous Measure of Genderdness to Assess Sex Differences in Personality, Values, Cognitive Ability, School Grades, and Educational Track” (Ville Ilmarinen, Mari-Pauliina Vainikainen & Jan-Erik Lönnqvist) har publicerats i tidskriften European Journal of Personality.

Mer information:

Professor Jan-Erik Lönnqvist (svenska, engelska, finska)
Jan-erik.lonnqvist@helsinki.fi
Tfn +35850415 4567

Forksardoktor Ville Ilmarinen (finska, engelska)
Ville-juhani.ilmarinen@helsinki.fiTfn +35850 556 0838

Kontakter

Länkar

Om

Helsingfors universitet
Helsingfors universitet
PB 3
00014 Helsingfors universitet

+358 2941 911 (växel), +358 2941 22622 (presstjänst)http://www.helsinki.fi/

Helsingfors universitet är Finlands äldsta och största universitet grundat 1640. Vår akademiska gemenskap består av 40 000 studerande, forskare och medarbetare. "Med vetenskapens kraft för världens bästa" sammanfattar vårt gemensamma arbete vid campusen i Helsingfors, universitetscentrumen i Lahtis, S:t Michel och Seinäjoki samt vid våra sex forskningsstationer runtom i Finland samt i Kenya. På de internationella rankinglistorna placerar sig Helsingfors universitet återkommande bland de 100 bästa universiteten i världen.  

Följ Helsingfors universitet

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Helsingfors universitet

Över 11 miljoner euro till Helsingfors universitet inom ramen för motfinansieringskampanjen – En donation till forskningen spänner över årtionden30.6.2022 08:24:14 EEST | Tiedote

Helsingfors universitet har fått över 11 miljoner euro i donationer under motfinansieringsperioden 2020–2022, som löper ut idag. Statens motfinansiering ökar effekten av donationerna som gjorts till universitetet eftersom staten lägger till ett visst belopp för varje donerad euro. Donationerna har inverkan i årtionden.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum