Helsingfors effektiverar åtgärderna för att lösa personalunderskottet inom småbarnspedagogiken

I slutet av år 2019 var den bristande tillgången på personal inom stadens småbarnspedagogik kritisk. Särskilt inom den svenskspråkiga småbarnspedagogiken var läget svårt men också inom den finskspråkiga småbarnspedagogiken hade man kontinuerligt utmaningar med att få behörig personal.

Problemet med bristande tillgång på personal har krisat till sig som en följd av de kombinerade effekterna av många olika faktorer. En förklaring är underfinansieringen av utbildningsplatser – ett problem som har pågått en längre tid. Dessutom har branschens dragningskraft minskat bland de unga. Våren 2020 vidtogs en rad åtgärder för att underlätta situationen. Rekryteringen kom nu att omfatta fler orter, kontakten med studerandeorganisationer intensifierades och den digitala marknadsföringen av lediga arbetsplatser inom småbarnspedagogiken effektiverades.

En uppgift som task force-arbetet som siktade på att förbättra tillgången på personal inom småbarnspedagogiken hade var att skapa en lägesbild av småbarnspedagogikens tillstånd och arbetsförhållanden samt att föreslå åtgärder allt efter behov. I januari-februari hölls två diskussionsmöten med personalen inom småbarnspedagogiken och ett diskussionsmöte med daghemsföreståndarna, där man utredde till vilka delar situationen var positiv och var det finns utrymme för förbättring. ”Diskussionen på de här mötena var öppen och konstruktiv, och byggde på en dialog. Vi fick feedback om vad som står rätt till och vad man bör arbeta med nu och de kommande åren”, konstaterar Satu Järvenkallas, direktör för den finska småbarnspedagogiken.

På basis av ”saldot” från mötena utarbetades ett åtgärdsprogram som beskrev de uppgifter som man kunde ta itu med omedelbart för att förbättra läget och de uppgifter som kräver mer tid.

”Omedelbara åtgärder är till exempel att öka antalet personer som deltar i läroavtalsutbildning och antalet utbildningsplatser, ledarskapscoachning, utveckling av kunddatasystemet och prioriteringen av anställda inom småbarnspedagogiken i samband med val av hyresgäster för tjänstebostäder. Dessutom finns det en del mycket praktiska saker som kan göras, såsom att förbättra samarbetet med fastighetsskötseln på flera sätt”, konstaterar Niclas Grönholm, direktör för den svenska servicehelheten.

”Vi fick mycket feedback om till exempel att den ordinarie reservpersonalen bör ökas, och om arbetskläderna och kultur- och motionssedlarna. Det här ska vi fundera över i samband med diskussionen kring budgeten för kommande år”, säger Satu Järvenkallas.

En lösning är också att se till att vi har mångsidiga utbildningsvägar. I huvudstadsregionen behövs före år 2030 uppskattningsvis 3 200 nya lärare inom småbarnspedagogiken, då man tar i beaktande det nuvarande underskottet och det ökande behovet. Regeringen har beslutat att öka antalet nybörjarplatser i sin tilläggsbudget. Inom småbarnspedagogiken skulle det här lösa två utmaningar på en gång i och med att daghemmen skulle ha lättare att få personal och de studerande skulle ha möjlighet att utbilda sig till ett yrke med goda sysselsättningsutsikter. Utöver nybörjarplatser är det skäl att långsiktigt finansiera examensinriktad fortbildning och flerformsutbildning för olika yrkesgrupper.

Arbetet med att öka tillgången på personal inom småbarnspedagogiken och branschens dragningskraft fortsätter. Vid fostrans- och utbildningssektorn har man tillsatt en ny arbetsgrupp, i vilken sektorchef Liisa Pohjolainen är ordförande.

”Utmaningarna minskar inte snabbt, men vi gör vårt allt för att de anställdas arbetsförhållanden och andan i Helsingfors ska vara sådana att vår fina småbarnspedagogik har dragningskraft också i fortsättningen bland professionella inom branschen”, konstaterar Liisa Pohjolainen, sektorchef för fostrans- och utbildningssektorn.