Högkonjukturen i Finland är förbi
Finlands Bank gav i dag ut sin prognos för 2019–2022. Enligt prognosen sjunker den ekonomiska tillväxten i Finland 2020 under 1 %. BNP-tillväxten stiger till 1,1 % under 2021 och till 1,3 % under 2022.
Den ekonomiska tillväxten i Finland dämpas av den fortsatt svaga tillväxten i världsekonomin och euroområdet. Osäkerheter i den globala ekonomin har negativa följder för finländska företags export och investeringar. År 2020 väntas exporttillväxten vara dämpad och investeringarna svaga. Både euroområdet och den globala ekonomin kommer dock att återhämta sig sakta under 2021–2022, vilket också stimulerar den finländska ekonomin. Finlands exportefterfrågan stärks följaktligen mot slutet av prognosperioden.
Konsumenternas förtroende har sjunkit drastiskt. Hushållens konsumtion ökar 2019 endast måttligt jämfört med köpkraften. Mot slutet av prognosperioden väntas konsumtionsökningen stiga tillbaka till samma nivå som ökningen av köpkraften. Hushållens sparkvot ligger alltjämt på en högre nivå än under tidigare år.
Avmattningen i den ekonomiska tillväxten avspeglas på arbetsmarknaden. Den sjunkande trenden för arbetslösheten stannar tillfälligt av 2020 och sysselsättningen kommer inte att öka i någon betydande grad. Arbetslösheten är dock fortfarande lägre än under de senaste åren. Det förekommer alltjämt matchningsproblem mellan lediga jobb och arbetssökande inom många branscher och regioner.
Den krympande befolkningen i arbetsför ålder och de ekonomiska konsekvenserna av befolkningens åldrande får återverkningar på Finlands offentliga finanser. Under 2020 stiger den offentliga sektorns underskott till 1,5 % av BNP och den offentliga skulden i procent av BNP börjar öka.
Det fortsatt sköra ekonomiska läget i euroområdet och globala ekonomiska osäkerheter, såsom handelstvister, Brexit och de ekonomiska problemen i Kina, kastar en skugga över konjunktur- och exportutsikterna för Finland. Det finns dock fortfarande förutsättningar för fortsatt tillväxt.
Närmare upplysningar lämnas av prognoschef Meri Obstbaum, telefon 09 183 23 63.
- Presentation, prognoschef Meri Obstbaum (på finska)
- Euro & talous-publikationen (på finska)
Nyckelord
Bilder
Länkar
Om
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
Marja Nykänen utnämnd till medordförande i Finansiella stabilitetsrådets regionala konsultativa grupp för Europa1.7.2025 17:00:00 EEST | Pressmeddelande
Utnämningen stärker Finlands aktiva roll som främjare av global finansiell stabilitet.
Marja Nykänen nimitetty kansainvälisen rahoitusvakausneuvoston Euroopan alueellisen ryhmän toiseksi puheenjohtajaksi1.7.2025 17:00:00 EEST | Tiedote
Nimitys vahvistaa Suomen aktiivista roolia kansainvälisen rahoitusvakauden edistäjänä.
Marja Nykänen appointed as Co-Chair of Financial Stability Board’s Regional Consultative Group for Europe1.7.2025 17:00:00 EEST | Press release
This appointment reinforces Finland’s active role in fostering international financial stability.
Hushållen har mycket konsumtionskrediter – tillväxttakten har mattats av1.7.2025 10:00:00 EEST | Pressmeddelande
I maj 2025 uppgick det utestående beloppet av konsumtionskrediter som banker med verksamhet i Finland beviljat hushåll till 17,6 miljarder euro och utlåningen minskade med −0,7 % från året innan. Minskningen i det utestående beloppet av konsumtionskrediter är en följd av att utnyttjandet av konto- och kortkrediter och utbetalningarna av konsumtionskrediter utan säkerhet har minskat. Konsumtionskrediter beviljade av banker står för 63 % av hushållens totala utestående konsumtionskrediter. I maj 2025 minskade hushållens utestående kortkrediter[1] (3,6 miljarder euro) med −1,0[2] jämfört med ett år tidigare, då de utestående kortkrediterna vid motsvarande tidpunkt året innan ökade med nästan 6 %. Vid utgången av maj var 19 % av kortkrediterna räntefri betaltidskredit och 81 % äkta kortkrediter, dvs. kortkredit med ränta. I januari–maj 2025 utbetalades från bankerna 9 % mindre sedvanliga konsumtionskrediter utan säkerhet[3] jämfört med motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Också det utestå
Kotitalouksilla runsaasti kulutusluottoja –kasvuvauhti hidastunut1.7.2025 10:00:00 EEST | Tiedote
Toukokuussa 2025 Suomessa toimivien pankkien kotitalouksille myöntämien kulutusluottojen kanta oli 17,6 mrd. euroa ja se supistui vuodentakaisesta −0,7 %. Kulutusluottokannan supistumiseen vaikuttavat tili- ja korttiluottojen vähentynyt käyttö ja vähäisemmät vakuudettomien kulutusluottojen nostomäärät. Pankkien myöntämät kulutusluotot kattavat 63 % kotitalouksien kokonaiskulutusluottokannasta. Toukokuussa 2025 kotitalouksien korttiluottokanta[1] (3,6 mrd. euroa) supistui −1,0 %[2] vuodentakaiseen verrattuna, kun vuosi sitten vastaavana aikana korttiluottokanta kasvoi lähes 6 prosentin vauhdilla. Toukokuun lopussa korttiluotoista 19 % oli korotonta maksuaikaluottoa ja 81 % pidennettyjä korttiluottoja eli korollista korttiluottoa. Tavanomaisia vakuudettomia kulutusluottoja[3] nostettiin pankeista tammi-toukokuun 2025 aikana 9 % vähemmän kuin vuosi sitten vastaavana aikana. Myös vakuudettomien kulutusluottojen kanta supistui toukokuussa. Suomessa toimivien pankkien myöntämistä kulutusluot
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum