Högkonjukturen i Finland är förbi
Högkonjunkturen i Finland är förbi och den ekonomiska tillväxten bromsar in tillfälligt i takt med avmattningen i den globala ekonomin. Det finns dock fortfarande förutsättningar för fortsatt tillväxt. Köpkraften ökar och hushållen har råd att konsumera mer. Penningpolitiken är alltjämt ackommoderande. ”Den ekonomiska tillväxten har i år varit fortsatt måttlig, men det finns tydliga tecken på en avmattning”, sade Finlands Banks prognoschef Meri Obstbaum vid presskonferensen om webbpublikationen Euro & talous. ”Hushållens och företagens förtroende för den framtida ekonomiska utvecklingen vacklar”, konstaterade Obstbaum.
Finlands Bank gav i dag ut sin prognos för 2019–2022. Enligt prognosen sjunker den ekonomiska tillväxten i Finland 2020 under 1 %. BNP-tillväxten stiger till 1,1 % under 2021 och till 1,3 % under 2022.
Den ekonomiska tillväxten i Finland dämpas av den fortsatt svaga tillväxten i världsekonomin och euroområdet. Osäkerheter i den globala ekonomin har negativa följder för finländska företags export och investeringar. År 2020 väntas exporttillväxten vara dämpad och investeringarna svaga. Både euroområdet och den globala ekonomin kommer dock att återhämta sig sakta under 2021–2022, vilket också stimulerar den finländska ekonomin. Finlands exportefterfrågan stärks följaktligen mot slutet av prognosperioden.
Konsumenternas förtroende har sjunkit drastiskt. Hushållens konsumtion ökar 2019 endast måttligt jämfört med köpkraften. Mot slutet av prognosperioden väntas konsumtionsökningen stiga tillbaka till samma nivå som ökningen av köpkraften. Hushållens sparkvot ligger alltjämt på en högre nivå än under tidigare år.
Avmattningen i den ekonomiska tillväxten avspeglas på arbetsmarknaden. Den sjunkande trenden för arbetslösheten stannar tillfälligt av 2020 och sysselsättningen kommer inte att öka i någon betydande grad. Arbetslösheten är dock fortfarande lägre än under de senaste åren. Det förekommer alltjämt matchningsproblem mellan lediga jobb och arbetssökande inom många branscher och regioner.
Den krympande befolkningen i arbetsför ålder och de ekonomiska konsekvenserna av befolkningens åldrande får återverkningar på Finlands offentliga finanser. Under 2020 stiger den offentliga sektorns underskott till 1,5 % av BNP och den offentliga skulden i procent av BNP börjar öka.
Det fortsatt sköra ekonomiska läget i euroområdet och globala ekonomiska osäkerheter, såsom handelstvister, Brexit och de ekonomiska problemen i Kina, kastar en skugga över konjunktur- och exportutsikterna för Finland. Det finns dock fortfarande förutsättningar för fortsatt tillväxt.
Närmare upplysningar lämnas av prognoschef Meri Obstbaum, telefon 09 183 23 63.
- Presentation, prognoschef Meri Obstbaum (på finska)
- Euro & talous-publikationen (på finska)
Nyckelord
Bilder
Länkar
Om
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
International Monetary Fund publishes assessment of Finland's economy16.1.2020 16:10:00 EET | Uutinen
The International Monetary Fund (IMF) has concluded its annual assessment of the current state of and outlook for Finland’s economy. The assessment is based on discussions held in Finland in autumn 2019 between an IMF staff team and Finnish authorities as well as representatives of research institutes, private financial institutions, social partners and other relevant parties. The country report is now available in full on the IMF website at www.imf.org. IMF concluding statement on the Finnish economy (19 November 2019)
Internationella valutafonden publicerar utvärdering av Finlands ekonomi16.1.2020 16:10:00 EET | Uutinen
Internationella valutafonden (IMF) har slutfört sin årliga utvärdering av Finlands ekonomi och de ekonomiska utsikterna för Finland. Utvärderingen bygger på diskussioner som den delegation från IMF som besökte Finland hösten 2019 förde med myndigheter, forskningsinstitut, privata finansinstitut, arbetsmarknadsparter och andra instanser. Hela rapporten finns nu tillgänglig på IMF:s webbplats www.imf.org. IMF:s kommentarer om Finlands ekonomi (19.11.2019)
Kansainvälinen valuuttarahasto julkaisee arvion Suomen taloudesta16.1.2020 16:10:00 EET | Uutinen
Kansainvälinen valuuttarahasto (IMF) on saanut päätökseen vuosittaisen arvionsa Suomen talouden tilasta ja näkymistä. Arvio perustuu keskusteluihin, joita Suomessa syksyllä 2019 vieraillut valuuttarahaston asiantuntijaryhmä kävi viranomaisten, tutkimuslaitosten, yksityisten rahoituslaitosten, työmarkkinaosapuolten ja muiden tahojen kanssa. Raportti on nyt kokonaisuudessaan saatavilla valuuttarahaston verkkosivulla www.imf.org. IMF:n lausunto Suomen taloudesta (19.11.2019)
Inlåningen från hushåll ökar snabbt7.1.2020 13:00:00 EET | Tiedote
Inlåningen från hushåll utgjorde totalt 95,6 miljarder euro vid utgången av november 2019 och genomsnittsräntan var 0,11 %. Merparten av inlåningen består av insättningar på transaktionskonton till ett värde av sammanlagt 82,6 miljarder euro. De finansiella tillgångarna på transaktionskonton ökade med 880 miljoner euro och genomsnittsräntan sjönk till 0,07 % under november 2019.
Stock of household deposits growing at a rapid pace7.1.2020 13:00:00 EET | Press release
At the end of November 2019, the total stock of household deposits amounted to EUR 95.6 bn and the average interest rate on the deposits was 0.11%. The vast majority of household deposits, EUR 82.6 bn, are held in transaction accounts. The stock of transaction accounts grew by EUR 880 million during November and the average interest rate declined to 0.07%.
Kotitalouksien talletuskanta kasvaa nopeasti7.1.2020 13:00:00 EET | Tiedote
Kotitalouksien yhteenlaskettu talletuskanta oli 95,6 mrd. euroa marraskuun 2019 lopussa ja talletusten keskikorko 0,11 %. Talletuksista selvästi suurin osuus on käyttelytileillä, joilla oli rahavaroja 82,6 mrd. euroa. Käyttelytilien kanta kasvoi 880 milj. euroa ja keskikorko laski 0,07 prosenttiin marraskuun 2019 aikana.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum