Hur säkras framtiden för svenskspråkiga klienter i behov av särskilt stöd? 

Kårkulla erbjuder tjänster och verksamhet för klienter med behov av särskilt stöd i åtta landskap eller i de kommande välfärdsområdena.  För tillfället är specialtjänsterna för nämnda målgrupp centraliserade eftersom klientelet är litet och de svenskspråkiga specialisterna är få. I samkommunen finns t.ex. fyra autismhandledare och två talterapeuter.

– Om dessa tjänster splittras i välfärdsområdena i och med att sote-lagen träder i kraft så kommer inte de tvåspråkiga experterna att räcka till för åtta områden. Det finns en risk att klienten inte får tjänsterna längre på sitt eget modersmål. Nu har resurserna varit tillräckliga i och med centraliseringen och det har också ur ekonomisk synvinkel varit vettigt, säger Kårkulla samkommuns chef för Expert- och utvecklingscentret Susanne Karlsson.

Hon poängterar att språket i dessa tjänster har en väldigt central roll för klienterna både i vården och rehabiliteringen.

– För klienterna och deras anhöriga är det av avgörande viktigt att tjänsterna produceras förutom på det egna modersmålet också i en bekant språk- och kulturmiljö. Kvalitativa, trygga och ekonomiskt sett effektiva tjänster kan man bäst garantera då arbetsspråket i tjänsteorganisationen är samma som klientens modersmål.

Klientens modersmål och kommunikation är en viktig grund i vården och har en stor betydelse i hens vardag.  
– På många områden finns det inte så många svenskspråkiga klienter. Vi befarar att en svenskspråkig klient med behov av specialstöd i fortsättningen inte förmår kommunicera med sin omgivning, säger Karlsson.

Karlsson påminner också om att språket är en fråga om jämställdhet. I Kårkulla finns många klienter som varken förstår eller kan prata finska.

– Vi måste erbjuda tjänster på svenska åt svenskspråkiga klienter. Detta är garanterat i grundlagens 6 §. Enligt grundlagens 17 § skall klienterna garanteras de kulturella och sociala behoven i båda språkgrupperna med samma argument. På samma sätt skall alla finländare garanteras tillräckliga social- och hälsovårdstjänster enligt grundlagens 19 §.

Karlsson önskar att den här klientgruppens rättigheter tas i beaktande även i sote-lösningen.

Man vill ha en ändring i sote-lagen
Kårkulla samkommun, Vaalijalas samkommun och Eteva samkommun samarbetar för att få en ändring till stånd i sote-lagen. 

Dessa samkommuner vill bli kvar som offentliga tjänsteproducenter. Man vill i sote-lagförslaget skriva in dessa aktörers aktiviteter över landskapsgränserna samt en förordning om centralisering för de mera krävande tjänsterna och de svenskspråkiga tjänsterna.

Dessa tre motiverar betydelsen av sote ändringen speciellt med målet att vården av de som behöver särskilt stöd går från den tunga vården till rationella tjänster, så att klienterna inte på lång sikt blir en av Finlands dyraste klientel. I Kårkulla befarar man speciellt att de svenskspråkiga personerna med intellektuell funktionsnedsättning i lag stiftade rättigheter blir överkörda i och med sote-förnyelsen.