HUS styrelse: Social- och hälsovårdsreformen förtjänar bättre beredning

Enligt HUS hänför sig de viktigaste problemen med social- och hälsovårdsreformen till finansierings­modellen, förmedlingen av information och tryggandet av universitetssjukhusets forsknings- och undervisningsverksamhet.

"I social- och hälsovårdsreformen bereds en ändring av hela servicesystemet för de följande decennierna och den förtjänar full uppmärksamhet såväl vid det ministerium som ansvarar för lagberedningen, de organisationer som producerar social- och hälsovårdstjänster som i den offentliga debatten", betonar HUS verkställande direktör Juha Tuominen.

Reformens finansieringsmodell äventyrar jämlikheten mellan människor

Om social- och hälsovårdsreformen genomförs enligt regeringens förslag överförs finansierings-ansvaret från kommunerna till staten. THL:s modell för behovsstandardisering som legat till grund för finansieringen beaktar inte regionala kostnadsskillnader eller kostnadsutvecklingen i produktionen av social- och hälsovårdstjänster, såsom löne- och hyresskillnader. Om till exempel hyresnivån i Nyland stiger styrs tilläggsfinansieringen via den behovsstandardiserade modellen till områden där kostnadsnivån inte har stigit i samma takt.

 "Eftersom skattepengarna för en nyländsk patient och kommuninvånare för närvarande i regel riktas till de tjänster som denna använder, skulle en allt större del av dem i fortsättningen enligt behovsstandardiseringsmodellen överföras till tjänster i andra regioner", säger Tuominen. "Ur Nylands synvinkel är detta inte en hälso- och socialvårdreform utan en statsandelsreform".

Den offentliga finansieringen av social- och hälsovårdstjänster i Finland är över 40 procent mindre per invånare*) än i de övriga nordiska länderna.

 "Inom ramen för social- och hälsovårdsreformen håller man på att skapa mekanismer som hejdar ökningen av finansieringen. Här finns risken att välfärdsstatens grundläggande tanke om att alla får vård utan en separat sjukkostnadsförsäkring eller förmögenhet vittrar sönder", betonar Juha Tuominen.

Utbytet av patientinformation och universitetssjukhusens specialuppgifter utgör risker

 I särlösningen som planerats för Nyland har man inte beaktat integrationen av information.

"När det gäller att dela information går vi tio år tillbaka i tiden, då utnyttjandet av patientuppgifter mellan den specialiserade sjukvården och primärvården förutsätter ett separat samtycke av patienten och informationen inte löper smidigt mellan olika organisationer. Detta försämrar en smidig vård av patienter", varnar Tuominen.

På HUS är man också bekymrad över universitetssjukhusens ställning i samband med reformen. I den planerade finansieringsmodellen har universitetssjukhusens specialuppgifter: Krävande specialiserad sjukvård, forskning och undervisning nästan inte alls beaktats och universitetssjukhusen kommer i fortsättningen inte att klara av dessa uppgifter. Vid HUS vårdas bland annat sådana cancerpatienter, vilka det är möjligt att vårda endast tack vare universitetets och sjukhusets gemensamma forskning och undervisning.

*) Finland använder offentliga medel för hälso- och sjukvården för 6,9 % av sin BNP, Sverige 9,3 %. OECD har uppdaterat uppgifterna om bl.a. hälso- och sjukvårdens ekonomi 2018 i sin publikation Health Statistics 2020 – June 2020. Finlands uppgifter grundar sig på nationell och internationell statistik om hälso- och sjukvården: https://www.kuntaliitto.fi/ajankohtaista/2020/oecd-health-statistics-2020-taloustietoja

För mera information:

Verkställande direktör Juha Tuominen (kontakt verkställande direktörens assistent Kaarina Heikinheimo, e-post kaarina.heikinheimo(at)hus.fi)