Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

I stora städer stabiliserades kostnadsutvecklingen för hälso- och sjukvården, i medelstora kommuner ökade social- och hälsovårdskostnaderna

Dela

Kommunförbundet har utrett kostnaderna för hälso- och sjukvården i stora städer och kostnaderna för social- och hälsovården i medelstora kommuner år 2018. Enligt jämförelsematerialet ökade kostnaderna för hälso- och sjukvården bara lite i de stora städerna. I de medelstora kommunerna ökade social- och hälsovårdskostnaderna betydligt.

Kostnadsutvecklingen under kontroll i stora städer

I de stora städerna sjönk de åldersstandardiserade kostnaderna för hälso- och sjukvården i Kuopio och Jyväskylä med –0,6 procent, i Helsingfors med –1,1 procent och i Esbo med –1,7 procent jämfört med året innan, när förändringarna granskades enligt penningvärdet år 2018. Av de jämförda städerna hade Björneborg den kraftigaste kostnadsökningen, +3,7 procent jämfört med året innan.

År 2018 uppgick kostnaderna för primärvården i de stora städerna till 1,9 miljarder euro exklusive kostnaderna för hemvården. Kostnaderna för den specialiserade sjukvården uppgick till 2,6 miljarder euro. De stora städernas åldersstandardiserade kostnader för hälso- och sjukvården uppgick till 2312 euro per invånare år 2018.

– I stora städer finns det färre personer över 75 år än i hela landet i snitt, vilket bidrar till att förklara den icke-standardiserade kostnadsutvecklingen, påpekar Mia Malmila, sakkunnig vid Kommunförbundet.

Kostnaderna ökar i medelstora kommuner

Kostnaderna för social- och hälsovården i medelstora kommuner ökade år 2018 jämfört med året innan. Bland de 11 kommuner och två samkommuner som ingick i jämförelsen sjönk kostnaderna endast i Kervo –1,0 procent, i Kyrkslätt –0,3 procent och i Borgå –2,1 procent. Däremot ökade de åldersstandardiserade kostnaderna i Mustijoki +7,6 procent och i Träskända +5,4 procent jämfört med året innan.

– De minskade kostnaderna förklaras av att kommunerna har satsat på förebyggande, multiprofessionella öppenvårdstjänster och individuell servicehandledning, konstaterar Maria Pernu, sakkunnig vid Kommunförbundet.

De medelstora kommunernas icke-åldersstandardiserade totalkostnader inom social- och hälsovårdssektorn uppgick till sammanlagt 1,8 miljarder euro, dvs. 3 469 euro per invånare. Den åldersstandardiserade summan är 3 545 euro per invånare. Relaterat till penningvärdet år 2018 är kostnadsökningen i de medelstora kommunerna sammanlagt 2,0 procent mellan åren 2017 och 2018.

Helsingfors och Kervo producerar tjänster kostnadseffektivt

Av de stora städerna har Helsingfors klarat av att dämpa kostnadsökningen inom hälso- och sjukvården under de senaste tio åren. Nyckelfaktorer är här ökade digitala tjänster, stöd för de äldres hemmaboende och ett brett utnyttjande av yrkeskompetenser.

– Vi har utökat det sektorsövergripande teamarbetet så att en klient vid till exempel centralen för hälsa och välbefinnande ofta redan vid den första kontakten får en lösning i sitt ärende. Det är inte genom försämrad service som kostnadseffektiviteten förbättrats, utan tvärtom genom förbättrad service, säger Juha Jolkkonen, sektorchef vid Helsingfors stad.

Bland de medelstora kommunerna har Kervo haft kostnader som varit under medeltalet sedan år 2005. Tack vare kunskapsledning har kostnaderna både inom social- och hälsovårdssektorn och inom den specialiserade sjukvården minskat efter år 2016.

– Vi har utvecklat verksamheten genom att integrera tjänster inom den specialiserade sjukvården med basnivån och genom att inrikta verksamheten på basnivå på verkningsfulla och förebyggande tjänster. Vår intention är att modigt pröva ut nya serviceformer i samarbete med våra partner, säger Erja Wiili-Peltola, sektorchef inom social- och hälsovården i Kervo stad.

– Det finns inte en enskild metod för att hålla kostnaderna nere, utan det förutsätter ett systematiskt och långsiktigt utvecklande av tjänsterna och servicestrukturen inom alla sektorer, säger Tarja Myllärinen, direktör för social- och hälsovården vid Finlands Kommunförbund.

Information om kostnadsjämförelserna

Materialet i Finlands Kommunförbunds kostnadsjämförelser bestod av två separata delar, där man jämförde de stora städernas hälso- och sjukvård och äldreomsorg respektive de medelstora kommunernas social- och hälsovård år 2018.

I kostnadsjämförelsen mellan de stora städerna deltog Björneborg, Esbo, Helsingfors, Jyväskylä, Kuopio, Tammerfors, Uleåborg, Vanda och Åbo. I jämförelseuppgifterna ingår utöver hälso- och sjukvården också uppgifter från socialvårdssektorn, dvs. från hemservicen och heldygnsvården för äldre.

I jämförelsen av social- och hälsovårdskostnaderna i de medelstora kommunerna deltog Borgå, Grankulla, samkommunen för social- och hälsovård i Kajanaland, Kervo, Kyrkslätt, Lojo, Lovisa, Mustijoki vård- och omsorg, Rovaniemi, Salo, Sibbo, Träskända och Tusby.

Mer information:

Tarja Myllärinen, direktör för social- och hälsovård, tfn 050 596 9866

Anu Nemlander, sakkunnig, tfn 050 563 6180

Mia Malmila, sakkunnig, tfn 050 526 8113

Maria Pernu, sakkunnig, tfn 050 475 8096

Närmare upplysningar i de stora städerna:

Jolkkonen Juha, sektorchef, Helsingfors, tfn 09 3105 2482

Kallimo Kati, sektorchef, Jyväskylä, tfn 050 442 2302

Koivisto Anna-Liisa, direktör för hälso- och sjukhustjänster, Björneborg, tfn 044 701 0243

Kuosmanen Taru, direktör för välfärdstjänsterna, Tammerfors, tfn 040 704 7337

Liuksa Riitta, sektorchef, Åbo, tfn 050 559 0571

Saarinen Jari, biträdande stadsdirektör, Kuopio, tfn 044 718 6301

Svahn Sanna, hälsovårdsdirektör, Esbo, tfn 050 544 6535

Vuorela Piia, direktör för hälsovårdsservicen, Vanda, tfn 09 8392 2564

Ylitalo-Katajisto Kirsti, välfärdsdirektör, Uleåborg, tfn 044 703 4007

Närmare upplysningar i de medelstora kommunerna:

Ahopelto Maire, samkommunsdirektör, samkommunen för social- och hälsovård i Kajanaland, tfn

08 6155 4200

Hemmilä Markus, sektorchef för omsorgen, Rovaniemi stad, tfn 016 322 6030

Kariniemi-Örmälä Kristiina, tf. serviceområdesdirektör, Träskända stad, tfn 040 315 2154

Kokko Leena, social- och hälsovårdsdirektör, Sibbo kommun, tfn 09 2353 6500

Koskela Jaana, tf. vård- och omsorgsdirektör, Kyrkslätt kommun, tfn 040 504 5224

Laakkonen Ari, chef för samordnade tjänster, Mäntsälä kommun, tfn 040 314 5516

Niemelä Jari, biträdande stadsdirektör, Salo stad, tfn 02 778 2059

Schröder Carita, grundtrygghetsdirektör, Lovisa stad, tfn 040 570 2807

Silvennoinen Ann-Sofie, tf. social- och hälsovårdsdirektör, Borgå stad, tfn 040 676 1374

Suominen Tuula, serviceområdesdirektör, Lojo stad, tfn 044 374 1291

Tikkanen Ulla, social- och hälsovårdsdirektör, Grankulla stad, tfn 09 505 6246

Vehmas Markku, ekonomidirektör, Tusby kommun, tfn 040 314 3060

Wiili-Peltola Erja, sektorchef, social- och hälsovård, Kervo stad, tfn 040 318 2170

Nyckelord

Kontakter

Dokument

Om

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Finlands kommuner och städer ansvarar för cirka 2/3 av den offentliga servicen.

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommunförbundets stadspolitiska arbetsgrupps ställningstagande: Kommunernas skatteredovisningssystem måste ses över och bli mer förutsägbart - Kommunförbundet kräver omedelbara åtgärder10.9.2019 12:47:16 EESTTiedote

Den stadspolitiska arbetsgruppen yrkar på en omstrukturering av kommunernas skatteredovisningssystem som skulle förbättra prognostiseringen och skapa en pålitlig modell för ett jämnare årligt inflöde av skatteinkomster för kommunerna. Utvecklingen av systemet bör inledas omedelbart och det är nödvändigt att Kommunförbundets sakkunniga medverkar i beredningen. Målet bör vara en ny skatteredovisningsmodell med hjälp av vilken en jämn skatteinkomst kan beräknas för kommunerna redan när budgetarna för år 2021 planeras. Beredningen av skatteredovisningsreformerna borde utföras i samarbete också med skattetagarna.

Kuntaliiton Kaupunkipoliittisen ryhmän kannanotto: Kuntien verontilitysjärjestelmää on uudistettava ennakoitavammaksi - Kuntaliitto vaatii välittömiä toimenpiteitä10.9.2019 12:39:57 EESTTiedote

Kaupunkipoliittinen ryhmä vaatii kannanottonaan kuntien verontilitysjärjestelmään uudistuksia, jotka parantaisivat ennustamista ja loisivat kunnille luotettavan, tasaisemman vuosittaisen verotulojen kertymisen mallin. Järjestelmän kehittäminen on käynnistettävä välittömästi ja Kuntaliiton asiantuntijoiden mukanaolo valmistelussa on välttämätöntä. Tavoitteena tulee olla uusi verotilityksen malli, jolla kuntien tasainen verotulo voidaan laskea kunnille jo vuoden 2021 talousarvioita suunniteltaessa. Verotilityksiin liittyvien uudistusten valmistelua tulisi tehdä enemmän yhteistyössä myös veronsaajien kanssa.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum