Inlåningen från hushåll har ökat snabbt
31.3.2021 10:00:00 EEST | Suomen Pankki | Pressmeddelande

Inlåningen från hushåll utgjorde totalt 104,7 miljarder euro vid utgången av februari 2021. Merparten (94,5 md euro) av hushållens tillgångar på inlåningskonton bestod av insättningar på transaktionskonton. De finansiella tillgångarna på transaktionskonton ökade i februari med 670 miljoner euro. Hushållens tillgångar i tidsbunden inlåning uppgick till 3,5 miljarder euro och övrig inlåning till 6,7 miljarder euro.
Inlåningen från hushållen har ökat redan en längre tid, även om tillväxten mattades av något i februari. Inlåningen ökade med 9,1 % på årsbasis i februari 2021. Den ökade inlåningen har redan länge huvudsakligen berott på att de finansiella tillgångarna på transaktionskonton ökat. Tillgångarna på dessa konton ökade med 11,4 % på årsbasis i februari 2021. Ökningen i övrig inlåning var 3,4 % i februari 2021. Den tidsbundna inlåningen minskade med –23,1 % på årsbasis i februari 2021.
På hushållens transaktionskonton betalades i februari 2021 en ränta på i genomsnitt 0,03 %. Genomsnittsräntan på tidsbunden inlåning har stigit efter september 2020 och var 0,57 % i februari 2021. Uppgången i räntan återspeglar den ökade andelen för längre tidsbunden inlåning med en löptid över ett år. För denna inlåning betalades högre ränta (0,93 % i februari 2021) än för inlåning med en löptid under ett år (0,19 % i februari 2021). Till inlåning med en löptid över ett år räknas bland annat insättningar på BSP-konton, på vilka banken betalar 1 % i ränta.
Utlåning[1]
Hushållen i Finland lyfte i februari 2021 nya bostadslån för 1,7 miljarder euro, vilket var 130 miljoner euro mer än vid motsvarande tid för ett år sedan. Det utestående beloppet av bostadslån uppgick vid slutet av februari 2021 till 103,2 miljarder euro och årsökningen var 3,6 %. Av utlåningen till hushållen i Finland bestod 16,5 miljarder euro av konsumtionskrediter och 17,4 miljarder euro av övriga lån vid utgången av februari.
Nya låneavtal med icke-finansiella företag i Finland (exkl. konto- och kortkrediter) slöts i februari för 1,5 miljarder euro. Genomsnittsräntan på nya avtal steg från januari till 2,30 %. Det utestående beloppet av lån i euro som beviljats finländska företag uppgick vid slutet av februari till 96,7 miljarder euro, varav andelen lån till bostadsbolag utgjorde 37,5 miljarder euro.
Närmare upplysningar lämnas av
Ville Tolkki, telefon 09 183 2420, e-post: ville.tolkki(at)bof.fi,
Anu Karhu, telefon 09 183 2228, e-post: anu.karhu(at)bof.fi.
Nästa månadspublicering 3.5.2021 kl. 10.
Statistiksiffror och grafik som utgör underlag för meddelandet kan läsas på https://www.suomenpankki.fi/sv/statistik/monetara-finansinstituts-balansrakning-och-rantor/
[1] Inkluderar lån i alla valutor till Finland. I Finlands Banks statistikpublikationer till och med januari 2021 och i ECB:s statistikpublikationer presenteras utlåning och inlåning i euro för euroområdet och hushållen omfattar också hushållens icke-vinstsyftande organisationer, varför siffrorna i stycket avviker från uppgifterna i dessa publikationer.
Bilder
Länkar
Om
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
Why central banks cannot always “look through” supply shocks21.10.2026 11:00:00 EEST | Blog
When inflation rises into the 5-6% range, firms may reprice more frequently just as households begin revising expectations more aggressively. These channels can reinforce one another, making early and credible policy action more valuable.
Kutsu medialle: Suomen Pankin julkinen kuuleminen eduskunnan talousvaliokunnassa 20.10. klo 12.0014.10.2026 14:00:00 EEST | Kutsu
Talousvaliokunta järjestää kansanedustajille ja medialle avoimen, Eduskunnan pankkivaltuuston kertomuksen 2025 käsittelyyn liittyvän julkisen kuulemisen tiistaina 20.10.2026 klo 12.00 Pikkuparlamentin auditoriossa (Arkadiankatu 3).
Centralbankskrediternas roll i styrningen av Eurosystemets räntor ökar när likviditeten minskar14.10.2026 11:02:29 EEST | Pressmeddelande
När affärsbankernas inlåning i centralbanken, dvs. centralbankslikviditeten, minskar, kommer styrningen av de korta penningmarknadsräntorna basera sig allt mer på en aktiv penningmarknad och Eurosystemets likviditetstillförande refinansieringstransaktioner. Beloppet av centralbanksinlåning minskar till följd av förfall av de värdepapper som Eurosystemet köpte under perioden med låg inflation och under coronapandemin.
Likviditeetin vähentyessä eurojärjestelmän luottojen rooli korkojen ohjauksessa kasvaa14.10.2026 11:02:29 EEST | Tiedote
Eurojärjestelmä ohjaa jatkossa lyhyitä rahamarkkinakorkoja aktiivisen rahamarkkinan ja keskuspankkiluottojen avulla, kun liikepankkien keskuspankkitalletusten määrä eli keskuspankkilikviditeetti vähenee. Talletusten määrä vähenee, kun eurojärjestelmän hitaan inflaation ja koronapandemian aikana ostamat arvopaperit erääntyvät.
Role of the Eurosystem’s refinancing operations in interest rate steering will grow as liquidity declines14.10.2026 11:02:29 EEST | Press release
As the volume of central bank liquidity declines, the Eurosystem will conduct its steering of short-term money market interest rates via an active money market and its refinancing operations. Central bank liquidity means central bank deposits held by commercial banks, i.e. central bank reserves. The amount of central bank reserves is declining as the debt securities purchased by the Eurosystem during the low inflation period and the COVID-19 pandemic mature.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum

