INSPECT-projektets pressmeddelande våren 2022 - Vresrosens övergångstid upphör (landskapen i Österbotten)

År 2019 togs vresrosen med i Finlands nationella förteckning över invasiva främmande arter eftersom den anses vara ett hot mot den biologiska mångfalden. Det är den ursprungliga vresrosen (Rosa rugosa) tillsammans med dess vita variant (Rosa rugosa f. alba) som tagits in på förteckningen, förädlade versioner av vresrosen ingår inte.

För växter som är klassade som invasiva i Finland gäller samma regler som för de växter som ingår i EU:s förteckning över invasiva främmande arter. Exempel på växter som redan ingår i EU:s eller Finlands förteckning över invasiva arter är blomsterlupin, jättebalsamin, parkslide och jätteloka. På grund av sin popularitet som trädgårdsväxt fick vresrosen en tre år lång övergångsperiod innan förbudet mot odling träder i kraft. Denna övergångsperiod tar slut den första juni 2022 och därmed bör vresrosen tas bort från alla trädgårdar.

Ansvaret för bekämpning ligger hos markägaren, och NTM-centralen ansvarar för övervakningen av invasiva arter i Finland. Myndigheterna arbetar främst med att sprida information om problematiken kring invasiva främmande arter och hur man kan bekämpa dem. Problemet med invasiva arter måste tas på allvar eftersom det handlar om ett hot mot den naturliga mångfalden. Genom samarbete når vi bättre resultat än genom beskyllning och bestraffning.

Hur bekämpas vresros

Det finns olika sätt att få bort vresros. En metod som är bra för små bestånd kanske blir väldigt dyr på stora. En metod som fungerar bra och är lätt att utföra på en buske i trädgården blir väldigt krånglig och ger sämre resultat på ett bestånd långt ute i skärgården. Genom att välja rätt metod kan man spara tid och pengar samtidigt som man försäkrar sig om att resultatet blir det önskade och att man inte stör naturen i onödan. Ofta är det ändå så att man måste väga för- och nackdelar mot varandra.

INSPECT undersöker flera bekämpningsmetoder i syfte att identifiera vilka metoder som passar i olika situationer. Handboken, som projektet resulterar i, är tänkt att hjälpa den som planerar bekämpning att välja en metod som fungerar och som passar de egna förutsättningarna när det gäller ork, ekonomi och den tid man har till förfogande.

Metoderna kan delas in i mekaniska och icke-mekaniska. Exempel på sätt att utföra mekanisk bekämpning är gräva upp plantorna, att kväva dem genom täckning och att utmatta plantor. Vid utmattning klipper man buskarna, men på ett helt annat sätt än när man föryngringsbeskär. Icke-mekanisk bekämpning kan innebära besprutning med bekämpningsmedel eller hetvatten.

INSPECT har testat olika metoder på Valsörarna, i Vasa och i Snöans skärgård i Sverige. Samtidigt som olika metoder har provats, har projektets strävan varit att verkligen också avlägsna så mycket vresrosor som möjligt. Många vresrosbestånd har bekämpats och cirka hundra buskar har redan dött. I sommar fortsätter bekämpningen. Det viktiga är ändå att fastän en del av buskarna ännu är vid liv så har tack vare bekämpningen hundratals kvadratmeter av vresrosbestånd hindrats från att sprida sig till nya ställen med frön.

Vasa deltar i kampen mot invasiva arter

På områden som ägs av Vasa stad hittas över 15 vresrosbestånd. Förekomsterna finns i olika delar av staden, främst kring stränder och större vägar. Framför allt sandiga strandområden erbjuder vresrosens rötter goda möjligheter att spridas. Bestånden i Vasa varierar mycket i storlek.

Under den senaste tiden har vresrosen bekämpats i staden. I och med att vresrosens undantag från odlingsförbudet tar slut kommer Vasa att ta bort från sina områden. Arbetet påbörjas i juni och inleds från de mest centrala delarna så som parker och stränder. Arbetet kommer främst att göras maskinellt men mindre bestånd kan grävas upp för hand. Vresrosen kommer att ersättas med gräsmatta eller andra planteringar.

Vad är INSPECT?

INSPECT- Invasive Species Eradication and Control är ett Interreg Botnia-Atlantica-projekt som arbetar med bekämpning av invasiva främmande växtarter. Svenska partner är Länsstyrelsen Västerbotten och Umeå kommun och finska partner är Vasa stad, Pro Agria Etelä-Pohjanmaa och Forststyrelsen tillsammans med samordnande stödmottagaren Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten. Huvudfinansiär är Interreg Botnia-Atlantica men på den finländska sidan är också Österbottens förbund en stor delfinansiär. Dessutom stöds arbetet kring Kyro älv lokalt av Fonden för Kyro älv, Kurikka stad, Kauhajoki stad och Etelä-Pohjanmaan Maanviljelysseuran säätiö (Södra Österbottens jordbrukarförenings stiftelse).