Den senaste avtalsrörelsen har visat att maktpolitiken har återvänt till förhandlingarna på arbetsmarknaden. Många kollektivavtal har kommit till först under hot om konfliktåtgärder och det har inte heller gått att undvika strejker. Å andra sidan har fackföreningsrörelsen stått på sig och lyckats förhandla fram kollektivavtal också inom branscher där arbetsgivarna ville sluta ingå kollektivavtal.

– Arbetstagarnas intressen och anställningsvillkor skyddas fortfarande i stor omfattning av kollektivavtalen och fackförbundens intressebevakning, säger Jarkko Eloranta.

Avtalsförhandlingarna inom kommunsektorn har visat sig vara speciellt svåra. Smärtpunkten i förhandlingarna är hur man ska utveckla anställningsvillkoren i de kvinnodominerade lågavlönade branscherna. Eloranta betonar att uppskattningen för dem som utför krävande arbete för att producera livsviktiga offentliga tjänster också måste avspegla sig i lönen och de övriga anställningsvillkoren. 

– I den här situationen är det nödvändigt med ett långvarigt löneprogram för att åtgärda problemen inom branschen.

Han påminner om att det också inom den privata servicesektorn och industrin finns lågavlönade branscher där anställningsvillkoren borde utvecklas. Eloranta efterlyser flexibilitet inom avtalandet. Det betyder att det ska vara möjligt med lönehöjningar i euro i stället för procent, och att man måste kunna lösa de verkliga branschspecifika problemen som gäller anställningsvillkoren.

– Arbetsgivarnas starka lönesamordning i kombination med riksförlikningsmannens agerande leder till att man bara erkänner uppgörelser som är lika stora i alla branscher. Den här modellen innehåller fröet till en stor konflikt.

Eloranta förutspår att den avtalsrörelse som inleds i höst kommer att bli betydligt svårare. Förhandlingarna påverkas också av den stigande och långvariga inflationen som tär på löntagarnas köpkraft samt den allmänna osäkerhet som kriget i Ukraina orsakar.

– Frågan är om vi bara låter oss driva mot höstens svårigheter eller om vi försöker hitta ett gemensamt manuskript för att ta oss igenom de svåra tiderna på trepartsbasis – arbetsgivarna, arbetstagarna och staten tillsammans. Förslaget från Industrifackets ordförande Riku Aalto om att överföra socialförsäkringsavgifter från arbetstagarna till arbetsgivarna är en tanke som är värd att understödas i det fortsatta arbetet.

Eloranta betonar att man vid de kollektivavtalsförhandlingar som inleds i höst måste försöka hitta lösningar som förbättrar löntagarnas köpkraft, men eftersom förtroendet mellan parterna på arbetsmarknaden har fått sig en törn behövs också åtgärder som återställer förtroendet.

Riksdagsvalet är nu speciellt viktigt för löntagarna

Riksdagsvalet nästa vår är speciellt viktigt för löntagarna, eftersom det allt oftare är regeringen och riksdagen som fattar beslut i frågor som rör arbetstagarnas ställning.

– Därför är det viktigt att man väljer sådana personer till beslutsfattare som också ser saker ur arbetstagarnas perspektiv.

FFC har bland annat föreslagit att förtroendemännens ställning ska skrivas in i lagen, att konflikträtten på arbetsmarknaden ska förbli oförändrad, att kollektivavtalens allmänt bindande verkan ska säkerställas genom lagstiftning samt att arbetsmarknadsbrottslighet ska bekämpas genom att ge fackförbunden rätt att väcka talan.

Ordförande Jarkko Eloranta höll sitt första maj-tal klockan tolv på söndagen vid första maj-festen i Lahtis.

Den FFC-anslutna fackföreningsrörelsen firar första maj på tiotals orter

Efter en paus på grund av coronapandemin firar fackföreningsrörelsen inom FFC det här veckoslutet första maj vid tiotals offentliga tillställningar runtom i Finland. Arbetarrörelsens gemensamma första maj-evenemang ordnas i år på åtminstone 36 orter.

Kolla listan över den FFC-anslutna fackföreningsrörelsens första maj-fester (på finska)

Läs hela Jarkko Elorantas första maj-tal (på finska). Talet får publiceras 1.5. kl. 12.

Läs FFC:s styrelses vice ordförande Katja Syvärinens första maj-tal i Salo och Åbo (på finska). Talet får publiceras 1.5. kl. 12.