Finanssiala ry

Kampanjen Se upp, kontrollera och varna: Antalet digitala bedrägerier ökade tydligt under den senare hälften av 2022

Jaa
År 2022 fortsatte antalet digitala bedrägerier att öka. Digitala bedragare lurade finländare på sammanlagt 32,4 miljoner euro. Kampanjen Se upp, kontrollera och varna, som ordnas i samarbete mellan myndigheter och företag, påminner oss om att var och en själv kan skydda sig mot bedrägerier.
De digitala bedrägerierna som kommit bankernas kännedom 1-12/2022
De digitala bedrägerierna som kommit bankernas kännedom 1-12/2022

Digitala bedrägerier är ett gissel som det har varnats för länge. Ändå fortsätter antalet bedrägerier på nätet att öka. Polisen får årligen flera tusen brottsanmälningar om olika digitala bedrägerier. Enligt bankerna lurade digitala bedragare finländare på sammanlagt 32,4 miljoner euro år 2022. Summan kunde vara mycket större, men bankerna och myndigheterna lyckades förhindra överföringar till bedragare till ett belopp av sammanlagt 14,5 miljoner euro, som kunde betalas tillbaka till offren. Kampanjen Se upp, kontrollera och varna, som ordnas i samarbete mellan olika myndigheter och företag, påminner oss om att var och en också själv kan förhindra och skydda sig mot bedrägerier.

Finländare förlorade under 2022 sammanlagt 9 miljoner euro i så kallade dokumentbedrägerier och kärleksbedrägerier, 4,9 miljoner euro i vd-bedrägerier och 8,5 miljoner euro i investeringsbedrägerier. Bedrägerier av falska poliser och bedrägerier i form av nätfiske var penningmässigt de mest betydande bedrägerierna, och de uppgick till sammanlagt 10 miljoner euro. I den här typen av bedrägerier lurades finländare på nästan fyra gånger mer pengar under årets senare hälft än under årets första hälft. Även i samband med andra bedrägeriformer förlorades betydligt mer pengar under årets andra hälft.

Viktigt att bedrägerier anmäls

I de fall som bankerna statistikför ingår inte alla former av bedrägerier. I statistiken syns inte heller de fall där offret inte har anmält bedrägeriet till banken eller gjort en brottsanmälan till polisen. Det finns inga exakta uppgifter om antalet dolda fall eller om hur stora summor bedragarna har kommit över. Arrangörerna av kampanjen Se upp, kontrollera och varna påminner om att vem som helst kan bli lurad. Att bli lurad är inget att skämmas för, men det är viktigt att agera snabbt. Det är alltid viktigt att bedrägerier anmäls till den egna banken och till polisen.

Om du misstänker att du har överfört pengar till en bedragares konto eller att dina bankkoder har hamnat i fel händer ska du omedelbart kontakta din bank och berätta om det som hänt. Om dina bank- eller kreditkortsuppgifter har hamnat i fel händer ska du spärra kortet. Gör sedan en brottsanmälan till polisen.

Sök hjälp

Att bli lurad orsakar offret mer än bara ekonomiska förluster. Självförebråelser och en känsla av hjälplöshet kan medföra skam och offret kan vara ovilligt att berätta ens för sina närstående om vad som hänt.

Om du fallit offer för ett bedrägeri ska du inte tveka att be om hjälp av dina närstående eller vid behov att söka professionell hjälp. Exempelvis Brottsofferjouren kan hjälpa i sådana här situationer. Kom ihåg att ingen själv väljer att bli ett offer.

Lär dig att identifiera ett bedrägeri och varna andra

Det är möjligt att skydda sig mot bedrägerier, även om de sker kontinuerligt och hela tiden ändrar form. Kampanjen Se upp, kontrollera och varna har en enkel minnesregel:

  • Se upp för meddelanden och andra oväntade kontakter som innehåller länkar eller där du uppmanas att göra något.
  • Kontrollera att den som tar kontakt faktiskt är den som den ser ut att vara. Logga in på e-tjänster på ett säkert sätt: skriv in webbadressen för tjänsten i webbläsarens adressfält eller gå till tjänsten via ett bokmärke som du har sparat. Använd inte de länkar som sökmaskiner föreslår. Om det finns en egen mobilapplikation för tjänsten ska du använda den.
  • Varna också andra för bedrägerier: närstående, bekanta och kolleger. Anmäl brottet till polisen och rapportera bedrägerier även till Cybersäkerhetscentret vid Transport- och kommunikationsverket.

Om ett erbjudande låter för bra, är det sällan sant

Den viktigaste regeln är att vara sunt misstänksam när man blir kontaktad. Något som låter för bra för att vara sant är sällan sant. Var också på din vakt om det verkar vara bråttom. Ofta hävdar bedragare att ett lysande erbjudande snart går ut eller att en absolut nödvändig åtgärd måste vidtas omedelbart.

Bedragare är alltid ute efter pengar eller information som möjliggör ekonomiska brott. Kom ihåg att personliga bankkoder och betalkortsuppgifter endast är avsedda för ditt eget bruk. Ge inte uppgifterna till utomstående via någon kommunikationskanal och använd dem inte i webbtjänster vars tillförlitlighet du inte är helt säker på. Bedragare fiskar efter uppgifter via e-post, sms, snabbmeddelanden, sociala medier, telefonsamtal och sökmotorer, till exempel genom att uppge sig representera en bank eller myndighet. Kom ihåg att banker eller myndigheter aldrig frågar efter dina bankkoder eller betalkortsuppgifter, inte ens ansikte mot ansikte.

Faktabox

  • Kampanjen Se upp, kontrollera och varna är en kampanj som arrangeras i samarbete mellan olika myndigheter och företag. I kampanjen deltar Finans Finland, Polisen, Konsumentförbundet, Cybersäkerhetscentret vid Transport- och kommunikationsverket, FPA, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, Aktia, Danske Bank, DNA, Elisa, Handelsbanken, Nordea, Oma Sparbank, OP Gruppen, POP Banken, S-Banken, Sparbanksgruppen, Telia och Microsoft.
  • Syftet med kampanjen är att förebygga digitala bedrägerier genom att öka finländarnas kunskap om fenomenet och hur man skyddar sig mot det.
  • Hashtaggen för kampanjen är #VaroVarmistaVaroita.

Ytterligare information om bedrägerier och hur man skyddar sig mot dem hittar du bland annat här:

Polisen – Bedrägeribrott 
Finans Finland – Petokset (på finska) 
Konsumentförbundet – Se upp, kontrollera och varna 
Konsumentförbundet – Bedrägerier och nätbedrägerier 
Cybersäkerhetscentret – Så skyddar du dig mot nätbedrägerier 
Brottsofferjouren – Nätbedrägerier kan drabba vem som helst 
Suomi.fi – Blev du utsatt för ett dataintrång eller ett dataläckage?

Ytterligare information:

Finans Finland: Niko Saxholm, niko.saxholm@finanssiala.fi, 020 793 4235
Polisen: Tuomas Pöyhönen, tuomas.poyhonen@poliisi.fi och Pertti Sovelius, pertti.sovelius@poliisi.fi 
Cybersäkerhetscentret vid Transport- och kommunikationsverket: kyberturvallisuuskeskus@traficom.fi 
FPA: Henri Burtsov, henri.burtsov@fpa.fi 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata: Kimmo Rousku, kimmo.rousku@dvv.fi, 0295 535 120
Konsumentförbundet: Jaana Savolainen, jaana.savolainen@kuluttajaliitto.fi, och Paula Pessi, paula.pessi@kuluttajaliitto.fi 
Aktia: Henri Heinonen, henri.heinonen@aktia.fi 
Danske Bank: Sira Nieminen, sira.nieminen@danskebank.fi 
DNA: Ilkka Tuominen, ilkka.tuominen@dna.fi, 044 044 8000
Elisa: Teemu Mäkelä, teemu.makela@elisa.fi 
Handelsbanken: Harri Hautala, harri.hautala@handelsbanken.fi, 050 323 0637
Microsoft: Juha Karppinen, juha.karppinen@microsoft.com, 050 379 9637
Nordea: Sara Helin, sara.helin@nordea.fi 
Oma Sparbank: Markku Luova, markku.luova@omasp.fi 
OP Gruppen: Kim Sirén, kim.siren@op.fi 
POP Banken: Guoxi Yu, guoxi.yu@poppankki.fi 
S-Banken: Jouni Määttä, jouni.maatta@s-pankki.fi 
Sparbanksgruppen: Vesa Pyyluoma, vesa.pyyluoma@saastopankki.fi, 040 647 1900
Telia: Kristian Westerstråhle, kristian.westerstrahle@teliacompany.com 

Avainsanat

Kuvat

De digitala bedrägerierna som kommit bankernas kännedom 1-12/2022
De digitala bedrägerierna som kommit bankernas kännedom 1-12/2022
Lataa

Tietoja julkaisijasta

Finanssiala ry
Finanssiala ry
Itämerenkatu 11 - 13
00180 HELSINKI

020 793 4240http://www.finanssiala.fi

Finanssiala ry (FA) edustaa Suomessa toimivia pankkeja, henki-, työeläke- ja vahinkovakuutusyhtiöitä, rahasto- ja rahoitusyhtiöitä sekä arvopaperivälittäjiä. Rakennamme jäsenillemme toimintaympäristöä, jossa ne voivat liiketoiminnallaan lisätä suomalaista hyvinvointia.

Finanssiala - Uudistuvan alan ääni

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Finanssiala ry

Finanssiala avaa taas lobbaustaan – avoimuustilinpäätöksessä kotimaan lisäksi Brysselissä tehty lobbaus27.4.2024 07:00:00 EEST | Tiedote

Finanssiala ry (FA) on avannut vuodesta 2020 alkaen vaikuttamistyötään eli lobbaustaan julkaisemalla avoimuustilinpäätöksen. Siinä kerrotaan, keitä poliittisia päättäjiä, eli kansanedustajia, ministereitä ja ministereiden valtiosihteereitä sekä europarlamentaarikkoja ja komission viranhaltijoita FA on lobannut tärkeimmissä ajankohtaisissa edunvalvontateemoissaan. Avoimuustilinpäätöksen tärkeyttä korostaa vuoden 2024 alusta voimaan tullut lakisääteinen lobbauksen avoimuusrekisteri. Uusin avoimuustilintilinpäätös on nyt julkaistu ja luettavissa FA:n verkkosivuilla. Se kattaa ajanjakson heinäkuusta 2023 maaliskuuhun 2024.

Kriisit eivät horjuttaneet pankkisektoria vuonna 2023, vakuutusyhtiöillä hyvä vuosi – tutustu pankki- ja vakuutussektorien vuosikatsauksiin22.4.2024 11:42:24 EEST | Tiedote

Finanssiala ry on julkaissut katsaukset sekä pankkien että vakuutusyhtiöiden vuoteen 2023. Kummallakin sektorilla oli hyvä vuosi: tuotot, tulokset ja vakavaraisuudet pysyivät hyvällä tasolla. Vakuutusyhtiöiden tuloksia paransivat erityisesti osakkeiden ja joukkovelkakirjojen hyvät tuotot. Pankkien häiriönsietokykyä paransivat kertyneet voittovarat, ylimääräiset pääomapuskurit sekä hyvä likviditeettiasema.

Luottolaitosten sääntely kaipaa ajantasaistamista – lisävelvoitteille ja kansalliselle lisäsääntelylle ei ole tarvetta18.4.2024 10:35:20 EEST | Tiedote

Peruspankkipalveluihin liittyvää sääntelyä ei ole tarpeen lisätä, toteaa Finanssiala ry lausunnossaan. Lausunto liittyy valtiovarainministeriön peruspankkipalveluja ja luottolaitoslainsäädäntöä koskevaan arvomuistioon. FA huomauttaa, että arvomuistion kattama selvitys ei ole mukana hallitusohjelmassa ja sen sisältö on osin ristiriidassa kansallisen lisäsääntelyn välttämistä koskevan hallitusohjelman tavoitteen kanssa. Ehdotetut palveluaikavelvoitteet olisivat poikkeuksellisia suomalaisessa sääntelyssä, ja pankkipalveluiden saavutettavuuden kriittisyyttä on muistiossa yliarvioitu.

Hallitus löi viimeisen naulan vapaaehtoisen eläkesäästämisen arkkuun – miksi Suomi kulkee eurooppalaiseen vastavirtaan, Petteri Orpo ja Riikka Purra?17.4.2024 15:07:17 EEST | Tiedote

Hallitus esitti kehysriihessään vapaaehtoisen eläkesäästämisen verokannusteen poistamista vuoden 2027 alusta alkaen. EU:ssa puolestaan suuntaus on aivan päinvastainen ja vapaaehtoinen eläkesäästäminen nähdään tärkeänä osana EU:n pääomamarkkinaunionin tulevaisuutta, joka on esillä EU:n huippukokouksessa 17.-18.4.2024. Puoli miljoonaa tavallista suomalaista ovat edelleen säästäneet vapaaehtoisiin eläkevakuutuksiin. Pitkäjänteiseen, erityisesti tiettyyn ikään sidottuun eläkesäästämiseen on vaikea sitoutua ilman kannusteita, jotka hallitus nyt esittää poistettavaksi.

Poliittisesti vaikutusvaltaisten henkilöiden kansallisesta rekisteristä hyötyisivät niin asiakkaat kuin finanssialakin17.4.2024 10:40:11 EEST | Tiedote

Rahanpesulaki luokittelee merkittävissä julkisissa tehtävissä toimivat henkilöt ja heidän lähipiirinsä poliittisesti vaikutusvaltaisiksi eli ns. PEP-henkilöiksi (Politically Exposed Persons), joiden taustoja ja asiointia tulee selvittää ja seurata erityisen huolellisesti. Ilmoitusvelvollisten tarve ajantasaisille PEP-tiedoille on lisääntynyt compliance-velvoitteiden sekä kansallisen ja kansainvälisen toiminta- ja turvallisuusympäristön kiristymisen myötä. Nykyisellään PEP-tietoja hankitaan ja ylläpidetään erilaisista lähteistä, mikä heikentää tietojen luotettavuutta ja ylläpitoa. PEP-tietojen kokoaminen keskitettyyn rekisteriin parantaisi tietojen kattavuutta, oikeellisuutta, ajantasaisuutta ja myös henkilötietojen suojaa. Valtiovarainministeriö on laatinut arvomuistion keskitetyn kansallisen PEP-rekisterin perustamisesta. Finanssiala ry tukee ehdotusta voimakkaasti. Tanskassa rekisteri on ollut käytössä jo vuosia ja kokemukset ovat olleet hyviä.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye