Kisel har lovande utmanare inom elektroniken, men deras strålningsbeständighet är en gåta – forskningsprojekt utvecklar ett effektivt sätt att förutspå strålningsskador
Halvledarmaterialen har haft en avgörande roll i utvecklingen av modern teknik, från datorer till solceller. Även utrustning som används i en miljö med kraftig partikelstrålning, såsom satelliter, kärnreaktorer och partikelacceleratorer, är beroende av teknologi som innehåller halvledare. Strålningen orsakar dock skador på materialet som förkortar utrustningens livscykel och stör dess funktion.
Det nya forskningsprojektet som inleds vid Aalto-universitetet har fått miljonfinansiering av Europeiska forskningsrådet (ERC) för att bättre förutspå strålningsskador på halvledare. Det nya sättet att förutspå strålningsskador kan öka utrustningens livslängd och främja ibruktagandet av nya material i olika elektroniska komponenter.
För närvarande förutspås strålningsskador i huvudsak med hjälp av empiriska undersökningsresultat. Forskarna vid Aalto-universitetet strävar efter att förutspå och förklara skadorna genom att utgå från fysikteori, dvs. de matematiska modeller som förklarar fenomenet.
”Utifrån modeller som grundar sej i kvantmekaniken gör vi datorsimuleringar, med hjälp av vilka man både kan förklara och förutspå uppkomsten av skador och deras struktur”, berättar biträdande professor Andrea Sand som fått finansiering.
Forskarna jämför resultaten från simuleringarna med experimentella mätningar och observationer, till exempel elektronmikroskopbilder. På så sätt kan de både bekräfta riktigheten i de prognoser som grundar sig på simulering och skapa en bättre förståelse för skadornas uppkomst och karaktär.
”Eftersom simuleringen grundar sig på fysikens modeller ger den oss samtidigt en förklaring till det aktuella fenomenet. Detta fås inte nödvändigtvis enbart genom empiriska undersökningar”.
Frigörelse från de befintliga materialens begränsningar
Kisel är för närvarande det mest använda materialet i halvledarkomponenter. Det har spelat en nyckelroll i den enorma ökningen av datorernas beräkningskapacitet under de senaste årtionden, men materialets begränsningar har småningom uppnåtts.
”Man har nästan gått så långt man kan med kisel. Nu söker vi nya material som klarar av att vara ännu bättre”, berättar Sand.
Att ersätta kisel i utrustning som används i miljöer med kraftig partikelstrålning fördröjs delvis av att funktionen hos nya material i strålningsförhållanden i hög grad är en gåta. Detta kan Sands forskning hjälpa till med: Om forskarna lär sig att förutspå strålningsskador utifrån matematiska modeller i stället för genom empiriska test kan man mycket snabbare och lättare få information om de nya materialens beteende.
”Det är dyrt och tidskrävande att experimentellt utreda strålningsbeständigheten hos nya material. Om – och när – vi på ett tillförlitligt sätt lyckas modellera strålningsskador på de halvledare som nu används utifrån fysikens grunder, kan vi ta nästa steg och göra upp sådana prognoser även för nya material. Beräkningsmässiga prognoser minskar avsevärt den experimentella belastningen”.
Sands finansiering är ERC Starting Grant på 1,5 miljoner euro. Projektet är femårigt och startar nästa år.
Nyckelord
Kontakter
Andrea Sand
Biträdande professor
Aalto-universitetet
andrea.sand@aalto.fi
050 308 2070
Bilder
Länkar
Om
Aalto-yliopistossa tiede ja taide kohtaavat tekniikan ja talouden. Rakennamme kestävää tulevaisuutta saavuttamalla läpimurtoja avainalueillamme ja niiden yhtymäkohdissa. Samalla innostamme tulevaisuuden muutoksentekijöitä ja luomme ratkaisuja maailman suuriin haasteisiin. Yliopistoyhteisöömme kuuluu noin 13 000 opiskelijaa ja yli 4 500 työntekijää, joista 400 on professoreita. Kampuksemme sijaitsee Espoon Otaniemessä.
Följ Aalto-yliopisto
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Aalto-yliopisto
Kuinka helpottaa tekstin näpyttelyä puhelimella? Tutkijat loivat ensi kertaa ihmisen tekstinsyöttöä simuloivan tekoälymallin18.4.2024 08:45:00 EEST | Tiedote
Malli auttaa ymmärtämään, mitkä tekijät sujuvoittavat ja mitkä puolestaan vaikeuttavat puhelimen näpyttelyä erilaisilla käyttäjäryhmillä.
EMBARGO: Tutkimus selvitti ilmastonmuutoksen vaikutusta tundralla: lämpeneminen voi lisätä hiilen vapautumista hälyttävästi17.4.2024 18:00:00 EEST | Tiedote
Tutkimuksessa havaittiin, että ilman ja maaperän lämpeneminen sekä maaperän kuivuminen lisäsi hiilen vapautumista tundran ekosysteemistä.
Kuivuus on uhka runsaiden vesivarojen Suomessakin16.4.2024 13:15:00 EEST | Tiedote
Suomessa on yhä alhainen riski kuivuudelle, mutta viime vuosikymmenien kuivista kausista on kuitenkin aiheutunut vakavia vaikutuksia etenkin maataloudelle ja vesihuollolle.
Fyysikot onnistuivat selittämään tuntemattoman voiman, joka kiskoo vesipisaroita huippuliukkailla pinnoilla16.4.2024 08:45:00 EEST | Tiedote
Tulokset auttavat kehittämään aiempaa liukkaampia pintoja, jollaisia hyödynnetään esimerkiksi lääketeollisuudessa ja liikenteessä.
EMBARGO 11.4.2024 KLO 13.00: Bioinspiroituja värejä ja olosuhteisiin sopeutuvia materiaaleja – Professori Olli Ikkalan kolmas EU-hanke pohjaa eläviin systeemeihin11.4.2024 13:00:00 EEST | Tiedote
Teknillisen fysiikan professori Olli Ikkala saa inspiraation tutkimukseensa luonnon materiaaleista ja toisinaan myös barokkimusiikista.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum