Knappt en femtedel av hushållens konsumtionskrediter har beviljats av övriga finansinstitut
7.3.2023 10:00:00 EET | Suomen Pankki | Pressmeddelande

Under det sista kvartalet 2022 lyfte hushållen från övriga finansinstitut[1] konsumtionskrediter utan säkerhet till ett värde av 80 miljoner euro, vilket är något mer än vid motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Den överenskomna årliga räntan på nya konsumtionskrediter utan säkerhet var 9,3 %. Knappt en fjärdedel av konsumtionskrediterna lyftes från konsumtionskredit- och smålånebolag. Genomsnittsräntan på dessa utbetalningar var 20 %.
Det utestående beloppet av konsumtionskrediter beviljade av konsumtionskredit- och smålånebolag, dvs. så kallade snabblåneföretag, minskade och genomsnittsräntan sjönk under 2022[2]. Vid utgången av december 2022 utgjorde det utestående beloppet av konsumtionskrediter till finländska hushåll beviljade av snabblåneföretag 154 miljoner euro och genomsnittsräntan var 35 %. Det utestående beloppet av snabblåneföretagens konsumtionskrediter har minskat betydligt efter 2018, varvid snabblåneföretagens lånefordringar på hushållen uppgick till uppskattningsvis 700 miljoner euro. I september 2019 infördes ett räntetak på 20 % för konsumtionskrediter, och efter det har en del av de företag som beviljar snabblån upphört med att bevilja nya lån eller helt lagt ner sin verksamhet. Till minskningen i det utestående beloppet inverkar också lån som sålts från balansräkningen.
Merparten av fordonslånen beviljas av övriga finansinstitut
Det utestående beloppet av konsumtionskrediter som beviljats av övriga finansinstitut uppgick totalt till 4,9 miljarder euro vid slutet av 2022. Konsumtionskrediter beviljade av övriga finansinstitut omfattar 19 % av hushållens samtliga konsumtionskrediter (25,1 miljarder euro). Största delen (68 %) av hushållens konsumtionskrediter har beviljats av banker (kreditinstitut).
Merparten (88 %) av konsumtionskrediterna beviljade av övriga finansinstitut var fordonslån.
Fordonslånen står för närvarande för en allt större andel av de övriga finansinstitutens affärsverksamhet. När marknadsandelen mäts enligt det utestående lånebeloppet, var de övriga finansinstitutens andel av samtliga fordonslån (7,6 miljarder euro) 56 % och bankernas andel 44 % vid utgången av december 2022.
De finländska hushållen lyfte under det sista kvartalet 2022 från övriga finansinstitut nya fordonslån till ett värde av 1 miljard euro. Under motsvarande tid utbetalade kreditinstituten fordonslån för 375 miljoner euro, dvs. fordonslån utbetalades till ett sammanlagt värde av 1,4 miljarder euro det sista kvartalet 2022. Under årets sista kvartal 2022 var den överenskomna årliga räntan på nya utbetalningar av fordonslån från övriga finansinstitut (3,4 %) lägre än räntan på fordonslån från kreditinstitut (4,7 %). Också den effektiva räntan[3] som beaktar övriga kostnader var lägre (5,5 %) i fordonslån beviljade av övriga finansinstitut än i fordonslån beviljade av banker (6,8 %).
Närmare upplysningar lämnas av
Tommi Salenius, telefon 09 183 2156, e-post: tommi.salenius(at)bof.fi,
Markus Aaltonen, telefon 09 183 2395, e-post: markus.aaltonen(at)bof.fi.
Nästa publiceringstillfälle hösten 2023.
[1] Exkl. pantlåneinrättningar.
[2] Vid slutet av 2021 uppgick utlåningen till 214 miljoner euro och den genomsnittliga räntan var över 40 %.
[3] Vid insamlingen av statistik om övriga finansinstitut är den effektiva räntan räntesatsen för nya utbetalningar och vid insamlingen av bankstatistik räntesatsen för nya avtal.
Bilder
Länkar
Om
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
Obalanserna i Kinas tillväxt fördjupas2.11.2026 07:00:00 EET | Pressmeddelande
Den ekonomiska tillväxten i Kina har bromsat in 2026, samtidigt som tillväxtens struktur har blivit alltmer obalanserad. Ökningen i den inhemska efterfrågan har varit dämpad och läget inom fastighetssektorn är fortsatt svårt. Däremot har exporten, produktionen av högteknologiska produkter och statsstödda investeringar burit upp den ekonomiska tillväxten. Samtidigt har obalansen mellan produktionen och efterfrågan bidragit till att de handelspolitiska spänningarna har ökat.
Kiinan kasvun epätasapainot syvenevät2.11.2026 07:00:00 EET | Tiedote
Kiinan talouskasvu on hidastunut vuonna 2026, ja kasvun rakenne on muuttunut entistä epätasapainoisemmaksi. Kotimaisen kysynnän kasvu on ollut heikkoa ja kiinteistösektorin tilanne on pysynyt vaikeana. Sen sijaan vienti, korkean teknologian tuotanto ja valtion tukemat investoinnit ovat kannatelleet talouskasvua. Tuotannon ja kysynnän välinen epätasapaino kasvattaa samalla kauppapoliittisia jännitteitä.
China’s growth imbalances deepen2.11.2026 07:00:00 EET | Press release
As China’s economy has slowed this year, its growth structure has become increasingly unbalanced. Domestic demand remains weak, and the situation in the real estate sector remains challenging. At the same time, high-tech manufacturing and state-supported investment underpin economic growth. The imbalance between production capacity and demand within China has become a driver of international trade tensions.
Eurosystemets penningpolitiska beslut29.10.2026 15:18:01 EET | Pressmeddelande
ECB-rådet beslutar om penningpolitiken i euroområdet. ECB-rådet beslutade i dag att hålla de tre styrräntorna oförändrade.
EKP:n rahapoliittisia päätöksiä29.10.2026 15:18:01 EET | Tiedote
EKP:n neuvosto päättää euroalueen rahapolitiikasta. EKP:n neuvosto päätti tänään pitää EKP:n kolme ohjauskorkoa ennallaan.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum

