Kommunalskatten stiger för 700 000 finländare nästa år
18.11.2020 14:14:11 EET | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Pressmeddelande

Merparten av de kommuner som höjer skattesatsen är små, men bland dem finns också stora städer såsom Uleåborg och Björneborg. De kommuner som höjer skattesatsen har sammanlagt 700 000 invånare.
– Statens coronastöd har avsevärt minskat det tryck på höjningar av kommunalskatten som epidemin medfört, vilket också var meningen med stöden. Det låga antal kommuner som höjer skattesatsen påvisar också att höjningen av skatterna är kommunernas sista åtgärd för att trygga finansieringen, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Reina.
− Det viktigaste budskapet när det gäller besluten om skattesatsen är att de flesta kommuner kan hålla skattesatsen oförändrad år 2021 trots de synnerligen svåra omständigheterna.
Inkomstskattesatsen är oförändrad i sammanlagt 266 kommuner. Det bor 4,8 miljoner invånare i de här kommunerna.
− I många kommuner gick ekonomin på minus redan före coronakrisen, men dessutom har coronapandemin minskat kommunernas skatteinkomster och gjort det svårare att förutse den ekonomiska utvecklingen. Coronastöden av engångsnatur eliminerar inte de ekonomiska utmaningar som kommunerna står inför, så det noggranna anpassningsarbete som fokuserar på kommuninvånarnas välfärd måste fortsätta också under de kommande åren, säger Kommunförbundets chefekonom Minna Punakallio.
Den genomsnittliga kommunalskatten stiger till 20,02 procent år 2021
Den återhållsamma skattehöjningen syns också i att ingen av kommunerna i landskapen Kajanaland, Mellersta Österbotten, Kymmenedalen och Lappland höjer skatten år 2021. De största inkomstskattehöjningarna görs i Norra Österbotten, i Satakunta och på Åland. De till invånarantalet största kommuner som höjer skatten är Uleåborg och Björneborg.
Skattesatsen sjunker för cirka 21 000 kommuninvånare, då Kides, Outokumpu, Sulkava och Tövsala har beslutat sänka sin skattesats för år 2021. Jämfört med tidigare år har skattesatsen sänkts rätt återhållsamt.
Den genomsnittliga kommunalskattesatsen blir nästa år 20,02 procent. Det är en höjning med 0,06 procentenheter från år 2020 och första gången skattesatsen överstiger 20 procent.
Bland fastlandskommunerna är den högsta kommunalskattesatsen fortfarande 23,50 procent (Halsua). Den lägsta skattesatsen på fastlandet har Grankulla, där skattesatsen är 17 procent. Skillnaden mellan den högsta och lägsta skattesatsen hålls därmed oförändrad år 2021.
De nominella skattesatserna berättar dock inte hur mycket pengar kommunerna verkligen får in genom kommunalskatten. År 2021 har Halsua en effektiv skattegrad på cirka 13,9 procent, medan den är cirka 14,4 procent i Grankulla. Den genomsnittliga effektiva skattegraden är 14,4 procent år 2021.
Totalt 28 kommuner höjer sin skattesats med 0,50 procentenheter. I 202 kommuner blir skattesatsen nästa år 21,00 eller mer, vilket är ett gränsvärde i kriterierna för en kriskommun.
Måttfulla höjningar av fastighetsskatten
Totalt 29 kommuner höjer sin fastighetsskatt. Den allmänna fastighetsskatten höjs i 24 kommuner och sänks i 3 kommuner. Fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende och andra bostadsbyggnader höjs i 24 kommuner.
Fastighetsskatterna uppskattas nästa år ge intäkter på sammanlagt 1,9 miljarder euro. Det är omkring 8 procent av kommunernas skatteinkomster. Höjningarna ger kommunerna intäkter på omkring 41 miljoner euro.
Närmare upplysningar:
Timo Reina, vice verkställande direktör, 040 555 8458
Minna Punakallio, chefekonom, 040 751 5175
Mikko Mehtonen, utvecklingschef, 050 592 8986
Pekka Montell, sakkunnig, skattefrågor, 044 085 1738
Benjamin Strandberg, sakkunnig 050 594 0603
Bilder
Dokument
- Tiivistelmä kuntien veroprosenttipäätöksistä vuodelle 2021.pdf
- Bilaga1 Sammandrag av kommunernas skattesatser 2021.xlsx
- Bilaga2 Skattesatserna per landskap och kommungrupp.xlsx
- Bilaga3 Kommunvisa skattesatser 2021.xlsx
- Bilaga4 De högsta och de lägsta skattesatserna 2021.xlsx
- Bilaga5Kommunernas skattesatser och effektiva skattegrader .xls
Om
Suomen Kuntaliitto / Finlands KommunförbundKuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Färska siffror: Färre elever, men ändå ökade kostnader inom den grundläggande utbildningen – stora skillnader mellan kommunerna10.9.2026 00:01:00 EEST | Pressmeddelande
Antalet elever inom den grundläggande utbildningen har börjat minska, men kostnaderna har inte minskat. De krympande årskullarna innebär inte automatiska besparingar. Befolkningsförändringen innebär därför att kommunerna behöver se över hur tjänsterna ska tillhandahållas under de kommande åren. Enligt de kommunvisa uppgifter som Kommunförbundet sammanställt finns det stora skillnader mellan kommunerna i hur mycket det kostar per barn att ordna småbarnspedagogik och grundläggande utbildning. En hög eller låg kostnad per elev är dock ingen direkt indikation på den grundläggande utbildningens tillgänglighet och kvalitet, såsom inlärningsresultat. ”För att grundläggande utbildning ska kunna ordnas måste skolorna ha undervisningspersonal, lokaler och andra grundläggande resurser, även om antalet elever är mindre än tidigare. När elevantalet minskar kan kostnaderna per elev till och med öka, åtminstone i början, om antalet skolor hålls oförändrat”, säger Mari Sjöström, specialsakkunnig vid K
Tuoreet luvut: Perusopetuksen kustannukset kasvoivat oppilasmäärän vähentyessä – kuntien välillä suuria eroja kustannuksissa10.9.2026 00:01:00 EEST | Tiedote
Perusopetuksen oppilasmäärä on lähtenyt laskuun, mutta kustannukset eivät ole pienentyneet. Pienenevät ikäluokat eivät merkitse automaattisia säästöjä. Väestömurros haastaakin kuntia arvioimaan palvelujen järjestämisen tapoja tulevina vuosina. Kuntaliiton kokoamien kuntakohtaisten tietojen mukaan kuntien välillä on suurta vaihtelua siinä, kuinka paljon varhaiskasvatuksen ja perusopetuksen järjestäminen maksaa lasta kohden. Korkea tai matala oppilaskohtainen kustannus ei kuitenkaan suoraan kerro perusopetuksen saavutettavuudesta ja laadusta kuten oppimistuloksista. ”Perusopetuksen järjestäminen edellyttää kouluissa opetushenkilöstöä, koulutiloja sekä muita perusresursseja, vaikka oppilaita olisi aiempaa vähemmän. Oppilasmäärän pienentyessä kustannukset voivat ainakin alkuvaiheessa jopa kasvaa oppilasta kohden, jos kouluverkko pysyy ennallaan”, Kuntaliiton erityisasiantuntija Mari Sjöström sanoo.
Utredning: De förtroendevaldas arvoden har stigit måttligt – stora skillnader mellan kommunerna9.9.2026 08:25:00 EEST | Pressmeddelande
Sammanträdesarvodena för fullmäktigeledamöter i kommunerna varierar mellan 30 och 455 euro. Det framgår av Kommunförbundets utredning som kartlagt kommunala förtroendevaldas sammanträdes- och årsarvoden i början av fullmäktigeperioden 2025–2029.
Selvitys: Kuntien luottamushenkilöpalkkiot nousseet maltillisesti – kuntien väliset erot ovat suuria9.9.2026 08:25:00 EEST | Tiedote
Valtuutettujen kokouspalkkiot vaihtelevat 30 ja 455 euron välillä Manner-Suomen kunnissa. Tiedot käyvät ilmi Kuntaliiton selvityksestä, jossa on kartoitettu kuntien luottamushenkilöiden kokous- ja vuosipalkkioita valtuustokauden 2025–2029 alussa.
Kommunförbundet om PISA-resultaten: Mycket har gjorts, men står rätt saker i fokus?8.9.2026 10:39:54 EEST | Pressmeddelande
Finländska ungdomars kunskaper har försämrats, enligt de nya PISA-resultaten. Kommunförbundet ser med oro på att alltför många unga går ut grundskolan med svaga kunskaper. Även kunskapsskillnaderna mellan eleverna har ökat över tid. Sambandet mellan elevernas bakgrund och inlärningsresultat har förstärkts under de senaste PISA-omgångarna. Det finns stora skillnader i färdigheter, studiemotivation och välbefinnande mellan elever i samma ålder och på samma årskurs. ”Mest oroväckande är situationen som helhet, att kunskaperna försämras överlag. Om en elev under de goda PISA-åren fick vitsordet 8, får han eller hon i dag vitsordet 10 för samma kunskaper. Dessutom har antalet svaga elever ökat i alarmerande utsträckning, och det finns inte så många s.k. toppelever som tidigare”, påpekar Mari Sjöström, specialsakkunnig. ”Finlands viktigaste PISA-siffra är inte placeringen. Det är antalet unga som inte har tillräckliga färdigheter för fortsatta studier och arbetsliv efter grundskolan. Med Fin
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
