Kommunalskatten stiger för 700 000 finländare nästa år

Merparten av de kommuner som höjer skattesatsen är små, men bland dem finns också stora städer såsom Uleåborg och Björneborg. De kommuner som höjer skattesatsen har sammanlagt 700 000 invånare.
– Statens coronastöd har avsevärt minskat det tryck på höjningar av kommunalskatten som epidemin medfört, vilket också var meningen med stöden. Det låga antal kommuner som höjer skattesatsen påvisar också att höjningen av skatterna är kommunernas sista åtgärd för att trygga finansieringen, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Reina.
− Det viktigaste budskapet när det gäller besluten om skattesatsen är att de flesta kommuner kan hålla skattesatsen oförändrad år 2021 trots de synnerligen svåra omständigheterna.
Inkomstskattesatsen är oförändrad i sammanlagt 266 kommuner. Det bor 4,8 miljoner invånare i de här kommunerna.
− I många kommuner gick ekonomin på minus redan före coronakrisen, men dessutom har coronapandemin minskat kommunernas skatteinkomster och gjort det svårare att förutse den ekonomiska utvecklingen. Coronastöden av engångsnatur eliminerar inte de ekonomiska utmaningar som kommunerna står inför, så det noggranna anpassningsarbete som fokuserar på kommuninvånarnas välfärd måste fortsätta också under de kommande åren, säger Kommunförbundets chefekonom Minna Punakallio.
Den genomsnittliga kommunalskatten stiger till 20,02 procent år 2021
Den återhållsamma skattehöjningen syns också i att ingen av kommunerna i landskapen Kajanaland, Mellersta Österbotten, Kymmenedalen och Lappland höjer skatten år 2021. De största inkomstskattehöjningarna görs i Norra Österbotten, i Satakunta och på Åland. De till invånarantalet största kommuner som höjer skatten är Uleåborg och Björneborg.
Skattesatsen sjunker för cirka 21 000 kommuninvånare, då Kides, Outokumpu, Sulkava och Tövsala har beslutat sänka sin skattesats för år 2021. Jämfört med tidigare år har skattesatsen sänkts rätt återhållsamt.
Den genomsnittliga kommunalskattesatsen blir nästa år 20,02 procent. Det är en höjning med 0,06 procentenheter från år 2020 och första gången skattesatsen överstiger 20 procent.
Bland fastlandskommunerna är den högsta kommunalskattesatsen fortfarande 23,50 procent (Halsua). Den lägsta skattesatsen på fastlandet har Grankulla, där skattesatsen är 17 procent. Skillnaden mellan den högsta och lägsta skattesatsen hålls därmed oförändrad år 2021.
De nominella skattesatserna berättar dock inte hur mycket pengar kommunerna verkligen får in genom kommunalskatten. År 2021 har Halsua en effektiv skattegrad på cirka 13,9 procent, medan den är cirka 14,4 procent i Grankulla. Den genomsnittliga effektiva skattegraden är 14,4 procent år 2021.
Totalt 28 kommuner höjer sin skattesats med 0,50 procentenheter. I 202 kommuner blir skattesatsen nästa år 21,00 eller mer, vilket är ett gränsvärde i kriterierna för en kriskommun.
Måttfulla höjningar av fastighetsskatten
Totalt 29 kommuner höjer sin fastighetsskatt. Den allmänna fastighetsskatten höjs i 24 kommuner och sänks i 3 kommuner. Fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende och andra bostadsbyggnader höjs i 24 kommuner.
Fastighetsskatterna uppskattas nästa år ge intäkter på sammanlagt 1,9 miljarder euro. Det är omkring 8 procent av kommunernas skatteinkomster. Höjningarna ger kommunerna intäkter på omkring 41 miljoner euro.
Närmare upplysningar:
Timo Reina, vice verkställande direktör, 040 555 8458
Minna Punakallio, chefekonom, 040 751 5175
Mikko Mehtonen, utvecklingschef, 050 592 8986
Pekka Montell, sakkunnig, skattefrågor, 044 085 1738
Benjamin Strandberg, sakkunnig 050 594 0603
Bilder
Dokument
- Tiivistelmä kuntien veroprosenttipäätöksistä vuodelle 2021.pdf
- Bilaga1 Sammandrag av kommunernas skattesatser 2021.xlsx
- Bilaga2 Skattesatserna per landskap och kommungrupp.xlsx
- Bilaga3 Kommunvisa skattesatser 2021.xlsx
- Bilaga4 De högsta och de lägsta skattesatserna 2021.xlsx
- Bilaga5Kommunernas skattesatser och effektiva skattegrader .xls
Om
Suomen Kuntaliitto / Finlands KommunförbundKuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Personal som stöder välmåendet är en etablerad del av yrkesutbildningen – 80 procent förutser att behovet kommer att öka15.12.2025 01:00:00 EET | Pressmeddelande
En utredning som Kommunförbundet gjort hösten 2025 visar att personal som stöder välmåendet redan är en integrerad del av vardagen i yrkesläroanstalterna. Hela 80 procent av utbildningsanordnarna uppskattar att behovet av personal som stöder välmåendet kommer att öka, och resterande 20 procent tror att behovet kommer att förbli på nuvarande nivå. Ingen av dem som svarade förutser att behovet kommer att minska. Samtidigt lyfts ett närmare samarbete med välfärdsområdena fram som ett centralt utvecklingsobjekt.
Hyvinvointia tukeva henkilöstö on vakiintunut osa ammatillista koulutusta – 80 prosenttia ennakoi tarpeen kasvavan15.12.2025 01:00:00 EET | Tiedote
Kuntaliiton syksyllä 2025 tekemän selvityksen mukaan hyvinvointia tukeva henkilöstö on jo kiinteä osa ammatillisten oppilaitosten arkea. Peräti 80 prosenttia koulutuksen järjestäjistä arvioi hyvinvointihenkilöstön tarpeen kasvavan, ja loput 20 prosenttia uskoo sen pysyvän nykyisellään. Yksikään vastaaja ei ennakoi tarpeen vähenevän. Tarpeen kasvua selittävät muun muassa oppimisen tuen laajeneminen, oppivelvollisuusiän pidentyminen sekä ennaltaehkäisevän työn merkityksen korostuminen. Samalla yhteistyön tiivistäminen hyvinvointialueiden kanssa nousee keskeiseksi kehittämiskohteeksi. Kuntouttavan opetuksen kehittäminen edellyttäisi entistä tiiviimpää yhteistyötä sosiaali- ja terveydenhuollon sekä ammatillisen koulutuksen välillä.
Enkät: Kommunens strama ekonomi minskar resurserna för kommunikation11.12.2025 08:55:00 EET | Pressmeddelande
Kommunernas strama ekonomiska situation påverkar resurserna för kommunikationen, enligt Kommunförbundets kommunikationsenkät. Två tredjedelar av kommunikatörerna som svarat på enkäten bedömer att kommunens ekonomiska situation påverkar kommunikationen och marknadsföringen.
Kysely: Kunnan tiukka taloustilanne vähentää viestintäresursseja11.12.2025 08:55:00 EET | Tiedote
Kuntien tiukka taloustilanne vaikuttaa viestinnän resursseihin, käy ilmi Kuntaliiton kuntaviestintäkyselystä. Kaksi kolmasosaa kyselyyn vastanneista kuntien ja kaupunkien viestijöistä arvioi, että kunnan taloudellinen tilanne vaikuttaa viestintään ja markkinointiin.
Kommunförbundets och MDI:s utredning: Trots ekonomiska utmaningar ser kommunala beslutsfattare med tillförsikt på den nya fullmäktigeperioden9.12.2025 09:00:50 EET | Pressmeddelande
De första resultaten av beslutsfattarenkäten ger en heltäckande och aktuell bild av läget i kommunsektorn i början av den nya fullmäktigeperioden. De kommunala beslutsfattarna ser med tillförsikt på den pågående perioden, även om det svaga läget inom den offentliga ekonomin ger upphov till omfattande oro i kommunerna.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
