Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommunalskatten stiger för 700 000 finländare nästa år

Dela

Kommunalskattesatsen höjs nästa år i 39 kommuner och sänks i fyra. Antalet kommuner som höjer skattesatsen är färre än år 2020, då 53 kommuner höjde skattesatsen. Antalet kommuner som höjer skattesatsen är lågt också i ett bredare tidsperspektiv, eftersom antalet kommuner som höjt skattesatsen inte tidigare varit mindre än 40 kommuner under hela 2000-talet.

Merparten av de kommuner som höjer skattesatsen är små, men bland dem finns också stora städer såsom Uleåborg och Björneborg. De kommuner som höjer skattesatsen har sammanlagt 700 000 invånare.

– Statens coronastöd har avsevärt minskat det tryck på höjningar av kommunalskatten som epidemin medfört, vilket också var meningen med stöden. Det låga antal kommuner som höjer skattesatsen påvisar också att höjningen av skatterna är kommunernas sista åtgärd för att trygga finansieringen, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Reina.

− Det viktigaste budskapet när det gäller besluten om skattesatsen är att de flesta kommuner kan hålla skattesatsen oförändrad år 2021 trots de synnerligen svåra omständigheterna.

Inkomstskattesatsen är oförändrad i sammanlagt 266 kommuner. Det bor 4,8 miljoner invånare i de här kommunerna.

− I många kommuner gick ekonomin på minus redan före coronakrisen, men dessutom har coronapandemin minskat kommunernas skatteinkomster och gjort det svårare att förutse den ekonomiska utvecklingen. Coronastöden av engångsnatur eliminerar inte de ekonomiska utmaningar som kommunerna står inför, så det noggranna anpassningsarbete som fokuserar på kommuninvånarnas välfärd måste fortsätta också under de kommande åren, säger Kommunförbundets chefekonom Minna Punakallio.

Den genomsnittliga kommunalskatten stiger till 20,02 procent år 2021

Den återhållsamma skattehöjningen syns också i att ingen av kommunerna i landskapen Kajanaland, Mellersta Österbotten, Kymmenedalen och Lappland höjer skatten år 2021. De största inkomstskattehöjningarna görs i Norra Österbotten, i Satakunta och på Åland. De till invånarantalet största kommuner som höjer skatten är Uleåborg och Björneborg.

Skattesatsen sjunker för cirka 21 000 kommuninvånare, då Kides, Outokumpu, Sulkava och Tövsala har beslutat sänka sin skattesats för år 2021. Jämfört med tidigare år har skattesatsen sänkts rätt återhållsamt.

Den genomsnittliga kommunalskattesatsen blir nästa år 20,02 procent. Det är en höjning med 0,06 procentenheter från år 2020 och första gången skattesatsen överstiger 20 procent.

Bland fastlandskommunerna är den högsta kommunalskattesatsen fortfarande 23,50 procent (Halsua). Den lägsta skattesatsen på fastlandet har Grankulla, där skattesatsen är 17 procent. Skillnaden mellan den högsta och lägsta skattesatsen hålls därmed oförändrad år 2021.

De nominella skattesatserna berättar dock inte hur mycket pengar kommunerna verkligen får in genom kommunalskatten. År 2021 har Halsua en effektiv skattegrad på cirka 13,9 procent, medan den är cirka 14,4 procent i Grankulla. Den genomsnittliga effektiva skattegraden är 14,4 procent år 2021.

Totalt 28 kommuner höjer sin skattesats med 0,50 procentenheter. I 202 kommuner blir skattesatsen nästa år 21,00 eller mer, vilket är ett gränsvärde i kriterierna för en kriskommun.

Måttfulla höjningar av fastighetsskatten

Totalt 29 kommuner höjer sin fastighetsskatt. Den allmänna fastighetsskatten höjs i 24 kommuner och sänks i 3 kommuner. Fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende och andra bostadsbyggnader höjs i 24 kommuner.

Fastighetsskatterna uppskattas nästa år ge intäkter på sammanlagt 1,9 miljarder euro. Det är omkring 8 procent av kommunernas skatteinkomster. Höjningarna ger kommunerna intäkter på omkring 41 miljoner euro.

Närmare upplysningar:

Timo Reina, vice verkställande direktör, 040 555 8458

Minna Punakallio, chefekonom, 040 751 5175

Mikko Mehtonen, utvecklingschef, 050 592 8986

Pekka Montell, sakkunnig, skattefrågor, 044 085 1738

Benjamin Strandberg, sakkunnig 050 594 0603

Bilder

Dokument

Om

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.

Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Sänkning av rösträttsåldern vid kommunalval understöds inte6.11.2020 14:28:11 EETTiedote

Av dem som besvarat Kommunförbundets enkät skulle 62 procent inte sänka rösträttsåldern vid kommunalval från 18 år till 16 år. Färre än var femte understöder en sänkning av rösträttsåldern. Understödet för att sänka rösträttsåldern är relativt litet i alla åldersklasser. Mest understöd får en sänkning av rösträttsåldern bland 40–49-åringar (25 %). Av 18–29-åringarna understöder 23 procent en sänkning av åldersgränsen, medan 55 procent motsätter sig det. I åldersklassen över 70 år förhåller sig hela 72 procent negativt till en sänkning av rösträttsåldern. Åsikterna om en sänkning av rösträttsåldern har förändrats endast en aning i positiv riktning under granskningsperioden 2015–2020. Andelen personer som stöder en sänkning har ökat med två procentenheter och är nu 18 procent. I motsvarande mån har andelen personer som motsätter sig en sänkning av åldersgränsen sjunkit med tre procentenheter. Andelen personer i åldersklassen 18–29 år som understöder en sänkning av rösträttsåldern har öka

Äänestysikärajan laskeminen kuntavaaleissa ei saa kannatusta6.11.2020 14:24:25 EETTiedote

Kuntaliiton kyselyyn vastanneista 62 prosenttia ei laskisi kuntavaalien äänestysikärajaa 18 vuodesta 16 vuoteen. Äänestysikärajan laskemista kannattaa harvempi kuin joka viides. Äänestämisikärajan laskemisen kannatus on kaikissa ikäluokissa suhteellisen vähäistä. Vahvimmin äänestysikärajan laskemista kannattavat 40–49-vuotiaat (25 %). 18–29-vuotiaista ikärajan laskemista kannattavia on 23 prosenttia, 55 prosenttia ei kannata. Yli 70-vuotiaiden ikäluokassa peräti 72 prosenttia suhtautuu kielteisesti äänestysikärajan laskemiseen. Äänestysikärajan laskemista koskevat mielipiteet ovat muuttuneet vain piirun verran positiivisemmiksi tarkasteluajanjaksolla 2015-2020. Kannattavien osuus on kasvanut kahdella prosenttiyksiköllä ja on nyt 18 prosenttia. Vastaavasti äänestysikärajan laskemista vastustavien osuus on pudonnut kolmella prosenttiyksiköllä. 18-29 -vuotiaiden ikäluokasta äänestysikärajan laskemista kannattavien osuus on kasvanut viidellä prosenttiyksiköllä vuodesta 2017 ja vastaa nyt v

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum