Kommundirektörernas arbetshälsa: Kommundirektörernas arbetsförmåga är god, men på väg att försämras

Enligt en undersökning som Kommunförbundet utförde tillsammans med Keva och Finlands Kommundirektörer rf bedömer tre av fyra (76 %) kommundirektörer att den egna arbetsförmågan är relativt god eller mycket god när det gäller den psykiska belastningen i arbetet. Situationen har försämrats något, år 2018 bedömde 82 % av kommundirektörerna att arbetsförmågan var relativt god eller mycket god.

- Förändringarna i kommunsektorn och det exceptionella läget till följd av coronaepidemin har inneburit mer arbetsbörda också i ledningen av kommunen. Kommunerna och kommundirektörerna har klarat sig bra i dessa exceptionella tider som nog ökar belastningen i arbetet, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.

Kommundirektörerna upplever stress, men är entusiastiska över sitt arbete

Av de kommundirektörer som besvarade enkäten upplever 32% relativt mycket eller väldigt mycket stress i arbetet. Drygt en tredjedel, 38 %, upplever stress i någon mån. Cirka en tredjedel (32 %) upplever ingen eller endast lite stress. Nu är det klart fler kommundirektörer som upplever stress än 2018 (då upplevde 19 % relativt eller väldigt mycket stress).

Det breda arbetsfältet kan bidra till stress, 90 % av kommundirektörerna upplever stress på grund av ogjort arbete och 79 % upplever att de varje vecka försummar hemmet och familjen. Färre än varannan kommundirektör upplever att de har möjlighet att göra val som stöder den egna orken.

Man upplever att man har lämplig kompetens för arbetet. Rentav 92 % upplever att arbetets krav och kompetensen matchar varandra.

Över hälften av kommundirektörerna upplever att kommunernas ekonomiska läge (62 %), coronaepidemin (55 %) och det offentliga diskussionsklimatet (53 %) inverkar negativt på den egna arbetshälsan.

- Däremot anser man inte att kommunalvalet eller vårdreformen har någon inverkan på saken, säger Kevas verkställande direktör Timo Kietäväinen.

Han anser att det också är mycket glädjande att resultaten visar på kommundirektörernas entusiasm över sitt arbete. Nästan alla som besvarade enkäten upplever att de är starka och energiska i sitt arbete åtminstone en gång i veckan (97 %), att de är entusiastiska över sitt arbete (96 %) och känner tillfredsställelse då de fördjupar sig i arbetet (96 %).

Arbetstillfredsställelsen är fortfarande på en god nivå, även om den har sjunkit med 10 procentenheter på två år. Av enkätdeltagarna är 74 % relativt nöjda eller mycket nöjda med sitt arbete. Två år tidigare var siffran 83 %.

Mer stöd önskas av chefen

Kommundirektörerna får mest stöd av familjen, medlemmarna i ledningsgruppen och kollegor samt av andra kommundirektörer. Man önskade få mer stöd i synnerhet av den egna chefen, dvs. kommunstyrelsens ordförande och kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges presidium.

Utvecklingen av kommunens beslutsklimat under den pågående fullmäktigeperioden delar kommundirektörernas åsikter. Enligt 38 % har beslutsklimatet försämrats, men 40 % är av annan åsikt. Fyra kommundirektörer av tio (39 %) har under fullmäktigeperioden upplevt någon form av misstroende från de förtroendevalda.

Tillförsikt om att arbetet fortsätter, men många överväger att byta jobb

Merparten av kommundirektörerna (70 %) känner ingen osäkerhet när det gäller fortsättningen på det egna arbetet med anledning av de aktuella förändringarna i kommunsektorn. Av de kommundirektörer som besvarade enkäten upplevde endast 10 % osäkerhet om arbetets fortsättning.

Drygt en tredjedel (36 %) av kommundirektörerna har ofta övervägt att byta jobb. Kvinnorna har i större utsträckning än männen övervägt att byta jobb och finskspråkiga i större mån än svenskspråkiga.

Hälften (49 %) upplever att ersättningen för arbetet inte motsvarar arbetets svårighetsgrad och arbetsmängden. 44 % anser ersättningen vara tillräcklig och 7 % är varken av samma eller av annan åsikt än påståendet i enkäten.

Fler har upplevt trakasserier

Hälften av kommundirektörerna har uppgett att de har blivit utsatta för trakasserier eller hot. Siffran har stigit jämfört med två år tidigare (41 %).

Oftast har trakasserierna förekommit i form av osaklig respons i media (76 % av dem som upplevt trakasserier). Man har också upplevt verbalt hot, skrik eller aggressivt uppträdande, liksom hot via digitala kanaler (37 %) i sociala medier (33 %) eller per telefon (32 %).

Trakasserierna beror oftast på missnöje med beslut (68 %).

Trakasserier upplevs i synnerhet av kommundirektörer över 40 år, kvinnor, personer i ordinarie anställningsförhållande och personer som varit länge i arbetet. Finskspråkiga kommundirektörer upplever trakasserier oftare än de svenskspråkiga kommundirektörerna. Det förekommer tydligt mest trakasserier i städer med över 50 000 invånare.

Resultaten framgår av en undersökning som gjordes vid årsskiftet och som besvarades av 169 kommundirektörer. Svarsprocenten var 55. Kommunförbundet genomförde enkäten i samarbete med Keva och Finlands kommundirektörer rf. Samma undersökning har utförts sedan 2007 cirka vartannat år.

Närmare upplysningar:
Minna Karhunen, Kommunförbundets verkställande direktör, tfn 050 380 5907
Timo Kietäväinen, Kevas verkställande direktör, tfn 0400 486 043
Kari Karjalainen, Finlands Kommundirektörer rf., ordförande, tfn 0400 827 357
Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, Kommunförbundet, tfn 050 3375634, marianne.pekola-sjoblom(at)kommunforbundet.fi