Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommundirektörernas arbetshälsa: Kommundirektörernas arbetsförmåga är god, men på väg att försämras

Dela

Enligt en undersökning som Kommunförbundet utförde tillsammans med Keva och Finlands Kommundirektörer rf bedömer tre av fyra (76 %) kommundirektörer att den egna arbetsförmågan är relativt god eller mycket god när det gäller den psykiska belastningen i arbetet. Situationen har försämrats något, år 2018 bedömde 82 % av kommundirektörerna att arbetsförmågan var relativt god eller mycket god.

Kommundirektörernas arbetshälsa: Kommundirektörernas arbetsförmåga är god, men på väg att försämras

Enligt en undersökning som Kommunförbundet utförde tillsammans med Keva och Finlands Kommundirektörer rf bedömer tre av fyra (76 %) kommundirektörer att den egna arbetsförmågan är relativt god eller mycket god när det gäller den psykiska belastningen i arbetet. Situationen har försämrats något, år 2018 bedömde 82 % av kommundirektörerna att arbetsförmågan var relativt god eller mycket god.

- Förändringarna i kommunsektorn och det exceptionella läget till följd av coronaepidemin har inneburit mer arbetsbörda också i ledningen av kommunen. Kommunerna och kommundirektörerna har klarat sig bra i dessa exceptionella tider som nog ökar belastningen i arbetet, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.

Kommundirektörerna upplever stress, men är entusiastiska över sitt arbete

Av de kommundirektörer som besvarade enkäten upplever 32% relativt mycket eller väldigt mycket stress i arbetet. Drygt en tredjedel, 38 %, upplever stress i någon mån. Cirka en tredjedel (32 %) upplever ingen eller endast lite stress. Nu är det klart fler kommundirektörer som upplever stress än 2018 (då upplevde 19 % relativt eller väldigt mycket stress).

Det breda arbetsfältet kan bidra till stress, 90 % av kommundirektörerna upplever stress på grund av ogjort arbete och 79 % upplever att de varje vecka försummar hemmet och familjen. Färre än varannan kommundirektör upplever att de har möjlighet att göra val som stöder den egna orken.

Man upplever att man har lämplig kompetens för arbetet. Rentav 92 % upplever att arbetets krav och kompetensen matchar varandra.

Över hälften av kommundirektörerna upplever att kommunernas ekonomiska läge (62 %), coronaepidemin (55 %) och det offentliga diskussionsklimatet (53 %) inverkar negativt på den egna arbetshälsan.

- Däremot anser man inte att kommunalvalet eller vårdreformen har någon inverkan på saken, säger Kevas verkställande direktör Timo Kietäväinen.

Han anser att det också är mycket glädjande att resultaten visar på kommundirektörernas entusiasm över sitt arbete. Nästan alla som besvarade enkäten upplever att de är starka och energiska i sitt arbete åtminstone en gång i veckan (97 %), att de är entusiastiska över sitt arbete (96 %) och känner tillfredsställelse då de fördjupar sig i arbetet (96 %).

Arbetstillfredsställelsen är fortfarande på en god nivå, även om den har sjunkit med 10 procentenheter på två år. Av enkätdeltagarna är 74 % relativt nöjda eller mycket nöjda med sitt arbete. Två år tidigare var siffran 83 %.

Mer stöd önskas av chefen

Kommundirektörerna får mest stöd av familjen, medlemmarna i ledningsgruppen och kollegor samt av andra kommundirektörer. Man önskade få mer stöd i synnerhet av den egna chefen, dvs. kommunstyrelsens ordförande och kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges presidium.

Utvecklingen av kommunens beslutsklimat under den pågående fullmäktigeperioden delar kommundirektörernas åsikter. Enligt 38 % har beslutsklimatet försämrats, men 40 % är av annan åsikt. Fyra kommundirektörer av tio (39 %) har under fullmäktigeperioden upplevt någon form av misstroende från de förtroendevalda.

Tillförsikt om att arbetet fortsätter, men många överväger att byta jobb

Merparten av kommundirektörerna (70 %) känner ingen osäkerhet när det gäller fortsättningen på det egna arbetet med anledning av de aktuella förändringarna i kommunsektorn. Av de kommundirektörer som besvarade enkäten upplevde endast 10 % osäkerhet om arbetets fortsättning.

Drygt en tredjedel (36 %) av kommundirektörerna har ofta övervägt att byta jobb. Kvinnorna har i större utsträckning än männen övervägt att byta jobb och finskspråkiga i större mån än svenskspråkiga.

Hälften (49 %) upplever att ersättningen för arbetet inte motsvarar arbetets svårighetsgrad och arbetsmängden. 44 % anser ersättningen vara tillräcklig och 7 % är varken av samma eller av annan åsikt än påståendet i enkäten.

Fler har upplevt trakasserier

Hälften av kommundirektörerna har uppgett att de har blivit utsatta för trakasserier eller hot. Siffran har stigit jämfört med två år tidigare (41 %).

Oftast har trakasserierna förekommit i form av osaklig respons i media (76 % av dem som upplevt trakasserier). Man har också upplevt verbalt hot, skrik eller aggressivt uppträdande, liksom hot via digitala kanaler (37 %) i sociala medier (33 %) eller per telefon (32 %).

Trakasserierna beror oftast på missnöje med beslut (68 %).

Trakasserier upplevs i synnerhet av kommundirektörer över 40 år, kvinnor, personer i ordinarie anställningsförhållande och personer som varit länge i arbetet. Finskspråkiga kommundirektörer upplever trakasserier oftare än de svenskspråkiga kommundirektörerna. Det förekommer tydligt mest trakasserier i städer med över 50 000 invånare.

Resultaten framgår av en undersökning som gjordes vid årsskiftet och som besvarades av 169 kommundirektörer. Svarsprocenten var 55. Kommunförbundet genomförde enkäten i samarbete med Keva och Finlands kommundirektörer rf. Samma undersökning har utförts sedan 2007 cirka vartannat år.

Närmare upplysningar:
Minna Karhunen, Kommunförbundets verkställande direktör, tfn 050 380 5907
Timo Kietäväinen, Kevas verkställande direktör, tfn 0400 486 043
Kari Karjalainen, Finlands Kommundirektörer rf., ordförande, tfn 0400 827 357
Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, Kommunförbundet, tfn 050 3375634, marianne.pekola-sjoblom(at)kommunforbundet.fi

Kontakter

Dokument

Om

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.

Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommuninvånarna är nöjdare än tidigare med den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen19.4.2021 08:00:00 EEST | Tiedote

Kommuninvånarna är nöjda med den grundläggande utbildningen både i årskurserna 1–6 och i 7–9. De är också nöjda med gymnasieutbildningen. Mest nöjda är de med den grundläggande utbildningen i de lägre årskurserna, där samarbetet mellan hem och skola är god. Kommuninvånarna är nöjda med hur utbildningstjänsterna har skötts och ordnats för den grundläggande utbildningens och gymnasieutbildningens del. Kommuninvånarnas allmänna nöjdhet med kommunerna utbildnings- och bildningstjänster märks sålunda också i den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Uppgifterna framgår av Kommunförbundets invånarundersökning där man bland annat frågar om invånarnas åsikt om kommunens service. Jämn ökning i kommuninvånarnas nöjdhet med servicen Under 2000-talet har invånarna varit allt mer tillfreds med både den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Nöjdheten har kontinuerligt ökat sedan början av 2000-talet. Det positiva är att det är i synnerhet de som använt utbildningstjänst

Kuntalaiset aiempaa tyytyväisempiä perusopetukseen ja lukiokoulutukseen19.4.2021 08:00:00 EEST | Tiedote

Kuntalaiset ovat tyytyväisiä perusopetuspalveluun sekä vuosiluokilla 1‒6 (alakoulu) että 7‒9 (yläkoulu). Tyytyväisyys jatkuu korkeana myös lukiokoulutuksessa. Suurinta tyytyväisyys on perusopetuksen alaluokilla, jossa kodin ja koulun välinen yhteistyö on lähtökohdiltaan tiivistä. Perusopetuksen ja lukiokoulutuksen osalta kuntalaiset ovat tyytyväisiä tapaan, jolla koulutuspalvelut on järjestetty ja hoidettu. Kuntalaisten yleinen tyytyväisyys kuntien koulutus- ja sivistyspalveluihin näkyy siten vahvana myös perusopetuksessa ja lukiokoulutuksessa. Tiedot käyvät ilmi Kuntaliiton kuntalaiskyselystä, joka antaa tietoa muun muassa kuntalaisten käsityksistä oman kunnan palveluista. Kuntalaisten palvelutyytyväisyys kasvanut tasaisesti Palvelutyytyväisyys on lisääntynyt 2000-luvulla sekä perusopetuksessa että lukiokoulutuksessa. Tyytyväisyys on kasvanut tasaisesti 2000-luvun alusta lähtien. Myönteistä on, että erityisen tyytyväisiä ovat ennen kaikkea koulutuspalveluja käyttäneet. Palveluja käytt

Invånarnas förtroende för kommunalt beslutsfattande har ökat15.4.2021 08:43:05 EEST | Tiedote

Invånarna förhåller sig mer positivt än tidigare till kommunalt beslutsfattande och till beslutsfattare. Under hela den undersökta perioden 1996–2020 har invånarna förhållit sig mer kritiskt än positivt till kommunalt beslutsfattande, men förtroendet har stegvis förbättrats. Kommuninvånarnas förtroende för kommunalt beslutsfattande och beslutsfattare har kartlagts som en del av Kommunförbundets stora invånarundersökning. Undersökningen kartlade kommuninvånarnas åsikter om påståenden om kommunalt beslutsfattande och beslutsfattare. De flesta förhåller sig neutralt till de framställda påståendena. Undersökningen visar att kommuninvånarna förhåller sig snarare lite misstänksamt är tillitsfullt till kommunens beslutsfattande och beslutsfattare. Invånarna förhåller sig mera positivt än negativt till hur kommunen sköter informationen om service och beslut samt hur kommunens beslutsfattare sörjer för ett gott liv i den egna kommunen. Samtidigt framställdes också negativa omdömen i svaren. Av

Kuntalaisten luottamus kunnalliseen päätöksentekoon kohentunut15.4.2021 08:30:36 EEST | Tiedote

Kuntalaiset suhtautuvat aiempaa positiivisemmin kunnalliseen päätöksentekoon ja päättäjiin. Suhtautuminen kunnalliseen päätöksentekoon ja päättäjiin on ollut läpi tarkasteluajanjakson 1996-2020 pikemmin kriittistä kuin positiivista, mutta luottamus on vähitellen kohentunut. Kuntalaisten luottamusta kunnan päätöksentekoon ja päättäjiin on kartoitettu osana Kuntaliiton suurta kuntalaistutkimusta. Tutkimuksessa kartoitettiin kuntalaisten mielipiteitä kunnan päätöksentekoon ja päättäjiin liittyvistä väitteistä. Suurin osa vastaajista suhtautuu esitettyihin väittämiin neutraalisti. Tutkimuksesta ilmenee, että kuntalaiset suhtautuvat kuntansa päätöksentekoon ja päättäjiin pikemmin hieman epäileväisesti kuin luottavaisesti. Kuntalaiset suhtautuvat pikemmin positiivisesti kuin negatiivisesti kuntien palveluista ja päätöksistä tiedottamisen riittävyyteen sekä siihen, että kunnan päättäjät huolehtivat hyvän elämän edellytyksistä omassa kunnassa. Toisaalta vastauksissa esitettiin myös kriittisiä

Tampere ja HUS logistiikka jakoivat vuoden taidokkaimman hankinnan palkinnon14.4.2021 12:27:59 EEST | Tiedote

Julkisten hankintojen neuvontayksikkö palkitsi vuosien 2019–2020 taidokkaimmat julkiset hankinnat tiistaina 13. huhtikuuta. Toista kertaa jaettavan palkinnon voittajat valitsi hankintojen ammattilaisista koottu tuomaristo. Se päätyi jakamaan Vuoden taidokkain hankinta -tittelin kahdelle hankinnalle: jaetulle ensimmäiselle sijalle suoriutuivat HUS Logistiikan tutkimuskäsineiden hankinta ja Tampereen kaupungin IoT-järjestelmän ja ulkovalaistuksen ohjauksen hankinta.

Barnens val 2021: vi låter barnen få sina röster hörda!6.4.2021 08:43:45 EEST | Tiedote

I samband med kommunalvalet våren 2021 ordnas också det riksomfattande valet Barnens val. Kommunförbundet, Finlands Juniorhandelskamrar rf och Björneborgs stad är huvudarrangörer för valet. Det viktigaste målet med Barnens val är att stödja och utvidga barnens fostran i demokrati. I vår kampanj låter vi barnen rösta och få sina röster hörda. Barnens val är fullständigt partipolitiskt obundet. Kandidaterna i valet är tecknade figurer som gjorts av finländska illustratörer och som beskrivs i inspirerande och positiva ordalag. Man kan bekanta sig med kandidaterna på webbplatsen för Barnens val. När de vuxna sätter sig in i kommunalvalet får också barnen bekanta sig med olika sätt att påverka samhället. Vid Barnens val har det vanligtvis funnits ett eget valställe för barn i närheten av det officiella röstningsstället för vuxna, där barnen har kunnat rösta under handledning av en vuxen som de haft med sig. På grund av det snabbt föränderliga coronaläget genomförs omröstningen den här gånge

Lasten vaalit 2021: päästämme lapset ääneen!6.4.2021 08:30:00 EEST | Tiedote

Kevään 2021 kuntavaalien yhteydessä järjestetään valtakunnalliset Lasten vaalit. Kuntaliitto, Suomen Nuorkauppakamarit ry ja Porin kaupunki toimivat vaalien pääjärjestäjinä. Lasten vaalien tärkeimpänä tavoitteena on tukea ja laajentaa lasten demokratiakasvatusta. Kampanjassamme päästämme lapset sekä ääneen että äänestämään. Lasten vaalit ovat puoluepoliittisesti täysin sitoutumattomat. Vaalien ehdokkaina toimivat suomalaisten kuvittajien tekemät piirroshahmot, joita kuvaillaan ehdokkaiden esittelyissä innostavin ja positiivisin sanakääntein. Ehdokkaisiin on mahdollista tutustua Lasten vaalien verkkosivuilla. Aikuisten orientoituessa kuntavaaleihin, myös lapset pääsevät tutustumaan yhteiskunnallisen vaikuttamisen tapoihin. Perinteisesti Lasten vaaleissa aikuisten virallisen äänestyspaikan lähellä on ollut lasten omatoiminen vaalipiste, jossa lapset ovat voineet äänestää mukanaan olevan aikuisen opastuksella. Tällä kertaa nopeasti muuttuvan koronatilanteen johdosta äänestys toteutetaan p

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum