Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommunerna önskar större förtroende och friheter – Kommunförbundet publicerade sina mål för regeringsprogrammet

6.10.2022 12:40:37 EEST | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Pressmeddelande

Dela
Utgångspunkten för kommunpolitiken bör vara att beakta olikheterna i kommunsektorn. De varierande behoven i kommuner som utvecklas olika bör beaktas bättre än hittills. Kommuner som är olika till sin storlek eller på annat sätt måste garanteras den frihet som hör till kommunal självstyrelse att besluta hur de tillhandahåller service i rätt tid, hållbart och effektfullt. För detta ändamål behöver ett försöksprogram inledas.

– Statens normstyrning är nu inriktad på att i detalj styra genomförandet av kommunens uppgifter. För samhällets funktion är det viktigare med jämlika tjänster i kommunerna än att alla kommuner har likadan förvaltning. Staten bör övergå till att styra verksamhetens mål och effektfullhet och ge kommunerna svängrum att utarbeta verksamhetsformer som passar dem, säger styrelseordförande Joona Räsänen.

För att de nya kommunerna efter vårdreformen och reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024 ska kunna bygga en livskraftig framtid måste kommunernas finansieringssystem förnyas och de lagstadgade tjänsternas finansiering tryggas.

– Varje kommun bör ges tillräckliga resurser för tillhandahållandet av tjänster. Statsandelssystemet behöver förnyas och kommunerna måste få full ersättning för ekonomiska förluster till följd av statliga beslut. Finansieringssystemet bör möjliggöra och främja flexibla och varierande lösningar och samarbete vid tillhandahållandet av tjänster, säger verkställande direktör Minna Karhunen.

Kommunernas stora nya uppgift är att tillhandahålla sysselsättningstjänster från år 2024. Kommunerna bör ges en genuin möjlighet att organisera tjänsten kostnadseffektivt på ett sätt som smidigt beaktar lokala förhållanden. Också arbetskraftsunderskottet måste åtgärdas med alla medel.

– Sysselsättnings- och företagstjänster, integrationsfrämjande tjänster samt utbildningstjänster kommer att vara den starka grunden för kommunens livskraftsuppgift. Bland annat behöver man kraftigt öka arbetskraftsinvandringen. Det finns nu flera hinder för detta och hindren måste undanröjas snabbt, säger relationschef José Valanta.

Bekanta dig med alla våra 13 mål för regeringsprogrammet i bilagan och på vår webbplats (på finska, kommer snart på svenska).

Nyckelord

Kontakter

Joona Räsänen, styrelseordförande, 050 547 5590, joona.rasanen@lohja.fi


Minna Karhunen, verkställande direktör, 09 771 2000, minna.karhunen@kommunforbundet.fi


José Valanta, relationsdirektör, 050 523 1116, jose.valanta@kommunforbundet.fi

Dokument

Om

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.

Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Färska siffror: Färre elever, men ändå ökade kostnader inom den grundläggande utbildningen – stora skillnader mellan kommunerna10.9.2026 00:01:00 EEST | Pressmeddelande

Antalet elever inom den grundläggande utbildningen har börjat minska, men kostnaderna har inte minskat. De krympande årskullarna innebär inte automatiska besparingar. Befolkningsförändringen innebär därför att kommunerna behöver se över hur tjänsterna ska tillhandahållas under de kommande åren. Enligt de kommunvisa uppgifter som Kommunförbundet sammanställt finns det stora skillnader mellan kommunerna i hur mycket det kostar per barn att ordna småbarnspedagogik och grundläggande utbildning. En hög eller låg kostnad per elev är dock ingen direkt indikation på den grundläggande utbildningens tillgänglighet och kvalitet, såsom inlärningsresultat. ”För att grundläggande utbildning ska kunna ordnas måste skolorna ha undervisningspersonal, lokaler och andra grundläggande resurser, även om antalet elever är mindre än tidigare. När elevantalet minskar kan kostnaderna per elev till och med öka, åtminstone i början, om antalet skolor hålls oförändrat”, säger Mari Sjöström, specialsakkunnig vid K

Tuoreet luvut: Perusopetuksen kustannukset kasvoivat oppilasmäärän vähentyessä – kuntien välillä suuria eroja kustannuksissa10.9.2026 00:01:00 EEST | Tiedote

Perusopetuksen oppilasmäärä on lähtenyt laskuun, mutta kustannukset eivät ole pienentyneet. Pienenevät ikäluokat eivät merkitse automaattisia säästöjä. Väestömurros haastaakin kuntia arvioimaan palvelujen järjestämisen tapoja tulevina vuosina. Kuntaliiton kokoamien kuntakohtaisten tietojen mukaan kuntien välillä on suurta vaihtelua siinä, kuinka paljon varhaiskasvatuksen ja perusopetuksen järjestäminen maksaa lasta kohden. Korkea tai matala oppilaskohtainen kustannus ei kuitenkaan suoraan kerro perusopetuksen saavutettavuudesta ja laadusta kuten oppimistuloksista. ”Perusopetuksen järjestäminen edellyttää kouluissa opetushenkilöstöä, koulutiloja sekä muita perusresursseja, vaikka oppilaita olisi aiempaa vähemmän. Oppilasmäärän pienentyessä kustannukset voivat ainakin alkuvaiheessa jopa kasvaa oppilasta kohden, jos kouluverkko pysyy ennallaan”, Kuntaliiton erityisasiantuntija Mari Sjöström sanoo.

Kommunförbundet om PISA-resultaten: Mycket har gjorts, men står rätt saker i fokus?8.9.2026 10:39:54 EEST | Pressmeddelande

Finländska ungdomars kunskaper har försämrats, enligt de nya PISA-resultaten. Kommunförbundet ser med oro på att alltför många unga går ut grundskolan med svaga kunskaper. Även kunskapsskillnaderna mellan eleverna har ökat över tid. Sambandet mellan elevernas bakgrund och inlärningsresultat har förstärkts under de senaste PISA-omgångarna. Det finns stora skillnader i färdigheter, studiemotivation och välbefinnande mellan elever i samma ålder och på samma årskurs. ”Mest oroväckande är situationen som helhet, att kunskaperna försämras överlag. Om en elev under de goda PISA-åren fick vitsordet 8, får han eller hon i dag vitsordet 10 för samma kunskaper. Dessutom har antalet svaga elever ökat i alarmerande utsträckning, och det finns inte så många s.k. toppelever som tidigare”, påpekar Mari Sjöström, specialsakkunnig. ”Finlands viktigaste PISA-siffra är inte placeringen. Det är antalet unga som inte har tillräckliga färdigheter för fortsatta studier och arbetsliv efter grundskolan. Med Fin

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye