Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommunerna ska ansvara för sysselsättningstjänsterna framöver

Dela
I den kommunbaserade modell för sysselsättningen som Kommunförbundet har berett tillsammans med kommunerna föreslås att ansvaret för organiseringen av arbets- och näringstjänsterna för arbetsgivare och arbetssökande överförs på kommunerna. Det är tänkt att tjänsterna ska ordnas jämlikt utgående från kunderna och behoven, och samtidigt ska arbetskraftens fria rörlighet främjas i kommuner av olika storlek i hela landet.

Kommunförbundet informerar 15.12.2020

Kommunerna ska ansvara för sysselsättningstjänsterna framöver

I den kommunbaserade modell för sysselsättningen som Kommunförbundet har berett tillsammans med kommunerna föreslås att ansvaret för organiseringen av arbets- och näringstjänsterna för arbetsgivare och arbetssökande överförs på kommunerna. Det är tänkt att tjänsterna ska ordnas jämlikt utgående från kunderna och behoven, och samtidigt ska arbetskraftens fria rörlighet främjas i kommuner av olika storlek i hela landet.

- Genom den kommunbaserade lösningsmodellen eftersträvas en högre sysselsättningsgrad, bättre tillgång på arbetskraft och stärkt konkurrenskraft. Det är också viktigt att stödja hållbarheten i den offentliga ekonomin och kommunernas och regionernas livskraft, säger Timo Reina, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet.

Den kommunbaserade modellen medför fler fördelar för arbetssökande och arbetsgivare

- En stark koppling till kommunernas övriga verksamhet garanterar servicenivån i hela landet. Dessutom innebär den kommunbaserade modellen att det är möjligt att variera verksamhetssätten och vid behov bygga upp olika samarbetsmodeller, säger Erja Lindberg, utvecklingschef vid Kommunförbundet.

Den kommunbaserade modellen kombinerar tjänster för arbetsgivare och arbetssökande för att främja kommunernas livskraft. Genom den föreslagna lösningen kan man skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen, främja efterfrågan och utbudet när det gäller arbete samt förebygga arbetslöshet i allt större utsträckning.

Överföringen av organiseringsansvaret till kommunerna ska genomföras stegvis som en flerårig process. Förnyelsen av arbets- och näringstjänsternas innehåll samt de kommunförsök som inleds har också en viktig roll i arbetet.

Hur bereddes den kommunbaserade modellen?

I enlighet med regeringens beslut vid budgetförhandlingarna inleddes en beredning inom statsförvaltningen för att överföra ansvaret för sysselsättningstjänsterna till den lokala nivån. Det innebär att finansieringsansvaret för tjänsterna och förmånerna ses över så att modellen innebär incitament för att främja sysselsättningen enligt samma modell som i andra nordiska länder.

Den kommunbaserade modellen bereddes under november-december 2020. Modellen utformades främst tillsammans med en sparringsgrupp som bestod av kommunernas sakkunniga. Närmare 200 professionella i kommuner av olika storlek och typ har bidragit på olika sätt till beredningen. Vid beredningen utnyttjades resultaten från tidigare sysselsättningsförsök.

Modellen finns på adressen www.kuntaliitto.fi/tyollisyyden-ratkaisumalli. Den svenskspråkiga versionen publiceras då översättningen blivit klar.

Närmare upplysningar:
Timo Reina, vice verkställande direktör, tfn 040 555 8458
Erja Lindberg, utvecklingschef, sysselsättning, tfn 050 381 4096

Nyckelord

Kontakter

Länkar

Om

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.

Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kuntaliitto selvitti: Suomalaiset samaistuvat vahvasti kotikuntaansa - kiinnostavia kuntakohtaisia eroja18.6.2025 01:00:00 EEST | Tiedote

Mihin kuntiin tai alueisiin samaistut? Kuntaliiton tuore Kuntalaistutkimus osoittaa, että suomalaiset samaistuvat yhä vahvasti kotikuntaansa, erityisesti pienissä kunnissa ja iäkkäämmissä ikäryhmissä. Paikallisuus elää vahvana arjessa, vaikka samaan aikaan Eurooppa ja maakunta kasvattavat merkitystään. Kärkikolmikkona samaistumisessa ovat Suomi, Pohjoismaat ja kotikunta. Kotikuntaansa samaistuvien määrä kuitenkin vaihtelee merkittävästi eri puolilla Suomea. Tutkimuksesta selviää myös, että mitä vahvemmin suomalaiset kokevat kuuluvansa kotikuntaansa, sitä enemmän he luottavat päätöksentekoon ja ovat tyytyväisempiä kunnan palveluihin. Samaan aikaan uudet hallinnolliset rakenteet etsivät vielä paikkaansa ihmisten arjessa: hyvinvointialueet eivät vielä tunnu omilta. Kuntalaistutkimukseen vastasi 10 500 suomalaista 46 kunnasta ja kaupungista. Liitedioista pääsee tutustumaan kuntakohtaisiin tuloksiin. Esimerkiksi Naantalissa ja Inarissa samaistuminen kotikuntaan on poikkeuksellisen vahvaa. S

Joka kolmas kuntapäättäjä on kohdannut häirintää tai uhkailua6.6.2025 07:20:00 EEST | Tiedote

Kolme kymmenestä kuntapäättäjästä on kokenut häirintää tai uhkailua kuluvalla valtuustokaudella, ilmenee Kuntaliiton tuoreesta Kuntapäättäjätutkimuksesta. Häirintää kokevat erityisesti naiset ja näkyvissä luottamustehtävissä toimivat. Häirinnän muodoista yleisimpiä ovat asiaton palaute mediassa (57 %), sanalliset uhkaukset tai aggressio kasvokkain (43 %) sekä maalittaminen (35 %). Sosiaalisessa mediassa tapahtuneet uhkaukset ovat hieman vähentyneet vuodesta 2020. Samalla tutkimus osoittaa myös valonpilkahduksia: keskusteluilmapiiri kunnissa on monin paikoin parantunut.

Vauvarahaa maksavien kuntien määrä kasvussa2.6.2025 09:24:01 EEST | Tiedote

Vauvaraha on yleistynyt erityisesti pienissä kunnissa, joissa etsitään tapoja tukea perheitä ja houkutella uusia asukkaita, selviää Kuntaliiton tuoreesta selvityksestä. Vastasyntyneitä muistetaan jollain tavalla lähes 120 kunnassa, ja vauvarahaa maksetaan 64 kunnassa. Suurimmillaan vauvaraha on 10 000 euroa. – Vaikka vauvaraha ei ratkaise väestörakenteen muutoksia, monessa kunnassa sen avulla halutaan viestiä, että lapset ja lapsiperheet ovat arvokkaita sekä tukea perheiden arkea, sanoo kehittämispäällikkö Jarkko Lahtinen Kuntaliitosta.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye