Kommunerna ska ansvara för sysselsättningstjänsterna framöver
15.12.2020 10:00:00 EET | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Pressmeddelande
Kommunförbundet informerar 15.12.2020
Kommunerna ska ansvara för sysselsättningstjänsterna framöver
I den kommunbaserade modell för sysselsättningen som Kommunförbundet har berett tillsammans med kommunerna föreslås att ansvaret för organiseringen av arbets- och näringstjänsterna för arbetsgivare och arbetssökande överförs på kommunerna. Det är tänkt att tjänsterna ska ordnas jämlikt utgående från kunderna och behoven, och samtidigt ska arbetskraftens fria rörlighet främjas i kommuner av olika storlek i hela landet.
- Genom den kommunbaserade lösningsmodellen eftersträvas en högre sysselsättningsgrad, bättre tillgång på arbetskraft och stärkt konkurrenskraft. Det är också viktigt att stödja hållbarheten i den offentliga ekonomin och kommunernas och regionernas livskraft, säger Timo Reina, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet.
Den kommunbaserade modellen medför fler fördelar för arbetssökande och arbetsgivare
- En stark koppling till kommunernas övriga verksamhet garanterar servicenivån i hela landet. Dessutom innebär den kommunbaserade modellen att det är möjligt att variera verksamhetssätten och vid behov bygga upp olika samarbetsmodeller, säger Erja Lindberg, utvecklingschef vid Kommunförbundet.
Den kommunbaserade modellen kombinerar tjänster för arbetsgivare och arbetssökande för att främja kommunernas livskraft. Genom den föreslagna lösningen kan man skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen, främja efterfrågan och utbudet när det gäller arbete samt förebygga arbetslöshet i allt större utsträckning.
Överföringen av organiseringsansvaret till kommunerna ska genomföras stegvis som en flerårig process. Förnyelsen av arbets- och näringstjänsternas innehåll samt de kommunförsök som inleds har också en viktig roll i arbetet.
Hur bereddes den kommunbaserade modellen?
I enlighet med regeringens beslut vid budgetförhandlingarna inleddes en beredning inom statsförvaltningen för att överföra ansvaret för sysselsättningstjänsterna till den lokala nivån. Det innebär att finansieringsansvaret för tjänsterna och förmånerna ses över så att modellen innebär incitament för att främja sysselsättningen enligt samma modell som i andra nordiska länder.
Den kommunbaserade modellen bereddes under november-december 2020. Modellen utformades främst tillsammans med en sparringsgrupp som bestod av kommunernas sakkunniga. Närmare 200 professionella i kommuner av olika storlek och typ har bidragit på olika sätt till beredningen. Vid beredningen utnyttjades resultaten från tidigare sysselsättningsförsök.
Modellen finns på adressen www.kuntaliitto.fi/tyollisyyden-ratkaisumalli. Den svenskspråkiga versionen publiceras då översättningen blivit klar.
Närmare upplysningar:
Timo Reina, vice verkställande direktör, tfn 040 555 8458
Erja Lindberg, utvecklingschef, sysselsättning, tfn 050 381 4096
Nyckelord
Kontakter
Tony HagerlundVerkkopalveluiden kehityspäällikkö
Tel:+358 50 526 2158tony.hagerlund@kuntaliitto.fiLänkar
Om
Suomen Kuntaliitto / Finlands KommunförbundKuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Efterlyses: Finlands aktivaste kommun – nu söker vi kreativa lösningar för motion i vardagen17.8.2026 13:27:07 EEST | Pressmeddelande
Hur kan vi göra det till en naturlig del av vardagen att röra på sig? I tävlingen Finlands aktivaste kommun 2026 söker vi i år kreativa lösningar för motion i vardagen: nya verksamhetsmodeller, samarbete och även små insikter som har gjort att kommunerna lyckats öka vardagsmotionen.
Suomen liikkuvinta kuntaa etsitään – nyt haussa ovat rohkeat arjen liikuntainnovaatiot17.8.2026 12:00:00 EEST | Tiedote
Miten liikkumisesta tehdään luonteva osa arkea? Suomen liikkuvin kunta 2026-kilpailussa etsitään tänä vuonna rohkeita arjen liikuntainnovaatioita: uusia toimintatapoja, yhteistyötä ja pieniäkin oivalluksia, joilla kunnat ovat onnistuneet lisäämään liikkumista.
Kysely: Kuntajohtajien työtyytyväisyys ennätyskorkealla, mutta päätöksentekoilmapiiri huolestuttaa13.8.2026 09:35:53 EEST | Tiedote
Kuntajohtajien työtyytyväisyys on noussut ennätyksellisen korkealle tasolle. Samalla aiempaa suurempi osuus kuntajohtajista arvioi kuntansa päätöksentekoilmapiirin heikentyneen kuluvan valtuustokauden aikana. Tiedot ilmenevät Kuntaliiton ja Kuntajohtajat ry:n toteuttamasta Kuntajohtajien työ 2026-kyselytutkimuksesta.
Så har den finländska grundskolan förändrats på tio år – enhetsskolorna blir fler och skolorna större13.8.2026 01:00:00 EEST | Pressmeddelande
I år börjar cirka 49 000 barn i första klass i grundskolor av olika storlek och på olika avstånd. Enligt en översikt som Kommunförbundet sammanställt utifrån Statistikcentralens skolstatistik har antalet kommunala grundskolor minskat med 471 under åren 2015-2025, men trots många förändringar har kommunerna fortfarande ett omfattande nätverk av närskolor. Samtidigt har det blivit vanligare med enhetsskolor, och skolornas genomsnittliga storlek har ökat. Varje kommun på fastlandet har fortfarande minst en grundskola. ”Många skolbänkar har blivit tomma på kort tid, då årskullen har krympt till mindre än 50 000 elever”, konstaterar Mari Sjöström, specialsakkunnig vid Kommunförbundet
Näin suomalainen peruskoulu on muuttunut kymmenessä vuodessa – yhtenäiskoulut yleistyvät ja koulujen koko kasvaa13.8.2026 01:00:00 EEST | Tiedote
Noin 49 000 lasta aloittaa tänä vuonna koulutiensä hyvin erilaisissa peruskouluissa. Suomessa on 268 alle 50 oppilaan koulua ja 20 yli tuhannen oppilaan koulua. Kuntaliiton katsauksen mukaan kunnallisten peruskoulujen määrä on vähentynyt kymmenessä vuodessa noin 470 koululla, samalla kun yhtenäiskoulut ovat yleistyneet ja koulujen keskikoko on kasvanut. ”Moni pulpetti on tyhjentynyt lyhyessä ajassa, kun ikäluokka on tippunut alle 50000 oppilaaseen. Kunnat ovat uudistaneet kouluverkkoaan niin, että laadukas lähikoulu voidaan turvata myös pieneneville ikäluokille”, toteaa Kuntaliiton erityisasiantuntija Mari Sjöström.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum