Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommunerna ska inte ha kvar finansieringsansvar för det grundläggande utkomststödet

Dela
I Social- och hälsovårdsministeriets lagförslag om en utkomststödsreform föreslås att hälften av finansieringsansvaret för utkomststödet ska kvarstå hos kommunerna. Kommunförbundet motsätter sig förslaget.

– Finansieringsansvaret bör inte i sin nuvarande form kvarstå hos kommunerna i början av 2023, eftersom kommunerna i och med vårdreformen inte längre kommer att ha verkliga möjligheter att påverka behovet av utkomststöd, kommenterar Kommunförbundets vice vd Hanna Tainio.

Alla uppgifter inom socialvården överförs till välfärdsområdena 2023. Genom socialvården har kommunerna tidigare direkt kunnat påverka antalet personer som behöver grundläggande utkomststöd. När välfärdsområdena tar över uppgifterna har kommunerna inte längre några verkliga möjligheter att påverka kostnaderna för utkomststödet genom egna åtgärder.

Enligt Kommunförbundet bör finansieringsansvaret för det grundläggande utkomststödet i sin helhet överföras på staten i samband med social- och hälsovårdsreformen i början av 2023. Kommunförbundet anser att en överföring av finansieringsansvaret borde ha ingått i social- och hälsovårdsreformen.

Kommunförbundet efterlyser en utredning av konstitutionella problem 

I vårdreformen skärs kommunernas statsandelar och skatteinkomster ner i motsvarande mån som kostnader överförs då välfärdsområdena tar över kommunernas uppgifter. Statsandelarna till kommunerna minskar från nio till fyra miljarder euro. 

– I och med vårdreformen får det kvarstående finansieringsansvaret för det grundläggande utkomststödet proportionellt en större andel av ekonomin i kommunerna. Ett finansieringsansvar på 350 miljoner euro innebär en minskning på nästan 10 procent i den nya kommunens statliga finansiering, säger Sanna Lehtonen, direktör för kommunal ekonomi vid Kommunförbundet.

Förslaget om att detta separata finansieringsansvar på cirka 350 miljoner euro ska bli kvar hos kommunerna kräver enligt Kommunförbundet att det görs en noggrann bedömning av eventuella konstitutionella problem under riksdagsbehandlingen. 

– Frågan är viktig med tanke på kommunernas självstyrelse. Påverkar finansieringsansvaret kommunernas förmåga att sköta och finansiera sina lagstadgade och övriga uppgifter? När den kommunala ekonomin krymper måste kommunernas skyldigheter ses över ännu noggrannare. Man måste också utreda frågan på den enskilda kommunens nivå. Frågan kan bli problematisk också med tanke på den kommunala självstyrelsen, som tryggas i grundlagen, säger Juha Myllymäki, direktör för juridiska ärenden vid Kommunförbundet.  

Propositionen om ändring av lagen om utkomststöd (RP 127/2022 rd) överlämnades till riksdagen 8.9.2022. Den nya lagen är avsedd att träda i kraft 1.1.2023.

Nyckelord

Kontakter

Hanna Tainio
Vice verkställande direktör
+358 9 771 2006
hanna.tainio@kommunforbundet.fi


Sanna Lehtonen
Direktör för kommunal ekonomi
+358 50 575 9090
sanna.lehtonen@kommunforbundet.fi


Juha Myllymäki
Direktör för juridiska ärenden
+358 50 408 4392
juha.myllymaki@kommunforbundet.fi

Om

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.

Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Saija Niemelä-Pentti, direktör för Rovaniemi utbildningssamkommun, blir ordförande för Kommunförbundets nätverk för yrkesutbildning20.11.2025 14:00:00 EET | Pressmeddelande

Yrkesutbildningen är nu viktigare än någonsin. Finland behöver experter både för att lösa arbetsmarknadens matchningsproblem och för att höja utbildningsnivån. Nästan hälften av dem som inleder yrkeshögskolestudier kommer från yrkesutbildningen. Därför är det viktigt att stärka studiestigarna, konstaterar Arenans nya ordförande Saija Niemelä-Pentti. Arenan för yrkesutbildning är Kommunförbundets nätverk för sakkunniga inom yrkesutbildningen. Under ledning av sin ordförande deltar nätverket i den nationella utbildningspolitiska diskussionen och lyfter fram synpunkter från kommunalt anknutna yrkesutbildningsanordnare inom en bred skala yrkesutbildningar.

Rovaniemen koulutuskuntayhtymä REDUn johtaja Saija Niemelä-Pentti puheenjohtajaksi Kuntaliiton ammatillisen koulutuksen verkostoon20.11.2025 14:00:00 EET | Tiedote

”Ammatillisen koulutuksen merkitys on nyt suurempi kuin koskaan. Suomi tarvitsee osaajia niin työmarkkinoiden kohtaanto-ongelmien ratkaisemiseksi kuin koulutustason nostamiseksi. Lähes puolet ammattikorkeakouluopintonsa aloittavista tulee ammatillisesta koulutuksesta, joten väylien vahvistaminen on tärkeää”, toteaa Areenan tuore puheenjohtaja Saija Niemelä-Pentti Rovaniemen koulutuskuntayhtymä REDUsta. Myös väestökehitys haastaa järjestäjiä monella tapaa. Oppivelvollisuusikäisten määrä vähenee, mutta samanaikaisesti opiskelijoiden tuen tarve kasvaa. Kaikkiin tuen tarpeisiin ei voida vastata pelkällä koulutuksella. ”Tarvitsemme uudenlaisia ratkaisuja opiskelijoiden kokonaisvaltaisen hyvinvoinnin vahvistamiseksi. Kuntaliiton ja Areena-verkoston esittämä kuntouttavan opetuksen malli on yksi lupaava suunta. Siinä yhdistetään hyvinvointialueiden palvelut, työpajatoiminnan sisältöjä ja ammatillisen koulutuksen vahvuudet”, Niemelä-Pentti sanoo.

Kuntaveroprosentti nousee ensi vuonna 560 000 suomalaisella - korotukset keskittyvät samoihin kuntiin hyvinvointialueuudistuksen jälkeen18.11.2025 12:20:49 EET | Tiedote

Kunnat ovat päättäneet tulo- ja kiinteistöveroprosenteistaan seuraavalle vuodelle. Koko Suomessa tuloveroprosenttia nostaa 38 kuntaa ja laskee 5 kuntaa. Tuloveroprosenttiaan korottavissa kunnissa asuu noin 560 000 suomalaista, mikä on selvästi pienempi määrä kuin tavallisesti. Tuloveroprosentti säilyy ennallaan 265 kunnassa.

Invandringens fördelar små för regionstädernas befolkningsutveckling: attraktionskraften behöver stärkas7.11.2025 11:03:08 EET | Pressmeddelande

Befolkningsutvecklingen i regionstäderna gagnas av invandring, men en betydande del av inflyttningsöverskottet från utlandet förloras vid fortsatt migration inom landet. Detta framgår av en utredning beställd av Kommunförbundet, som granskade invandringen till regionstäder och den interna migrationen bland personer med främmande språk som modersmål under åren 2010–2024.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye