Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommunerna ska inte ha kvar finansieringsansvar för det grundläggande utkomststödet

15.9.2022 12:10:37 EEST | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Pressmeddelande

Dela
I Social- och hälsovårdsministeriets lagförslag om en utkomststödsreform föreslås att hälften av finansieringsansvaret för utkomststödet ska kvarstå hos kommunerna. Kommunförbundet motsätter sig förslaget.

– Finansieringsansvaret bör inte i sin nuvarande form kvarstå hos kommunerna i början av 2023, eftersom kommunerna i och med vårdreformen inte längre kommer att ha verkliga möjligheter att påverka behovet av utkomststöd, kommenterar Kommunförbundets vice vd Hanna Tainio.

Alla uppgifter inom socialvården överförs till välfärdsområdena 2023. Genom socialvården har kommunerna tidigare direkt kunnat påverka antalet personer som behöver grundläggande utkomststöd. När välfärdsområdena tar över uppgifterna har kommunerna inte längre några verkliga möjligheter att påverka kostnaderna för utkomststödet genom egna åtgärder.

Enligt Kommunförbundet bör finansieringsansvaret för det grundläggande utkomststödet i sin helhet överföras på staten i samband med social- och hälsovårdsreformen i början av 2023. Kommunförbundet anser att en överföring av finansieringsansvaret borde ha ingått i social- och hälsovårdsreformen.

Kommunförbundet efterlyser en utredning av konstitutionella problem 

I vårdreformen skärs kommunernas statsandelar och skatteinkomster ner i motsvarande mån som kostnader överförs då välfärdsområdena tar över kommunernas uppgifter. Statsandelarna till kommunerna minskar från nio till fyra miljarder euro. 

– I och med vårdreformen får det kvarstående finansieringsansvaret för det grundläggande utkomststödet proportionellt en större andel av ekonomin i kommunerna. Ett finansieringsansvar på 350 miljoner euro innebär en minskning på nästan 10 procent i den nya kommunens statliga finansiering, säger Sanna Lehtonen, direktör för kommunal ekonomi vid Kommunförbundet.

Förslaget om att detta separata finansieringsansvar på cirka 350 miljoner euro ska bli kvar hos kommunerna kräver enligt Kommunförbundet att det görs en noggrann bedömning av eventuella konstitutionella problem under riksdagsbehandlingen. 

– Frågan är viktig med tanke på kommunernas självstyrelse. Påverkar finansieringsansvaret kommunernas förmåga att sköta och finansiera sina lagstadgade och övriga uppgifter? När den kommunala ekonomin krymper måste kommunernas skyldigheter ses över ännu noggrannare. Man måste också utreda frågan på den enskilda kommunens nivå. Frågan kan bli problematisk också med tanke på den kommunala självstyrelsen, som tryggas i grundlagen, säger Juha Myllymäki, direktör för juridiska ärenden vid Kommunförbundet.  

Propositionen om ändring av lagen om utkomststöd (RP 127/2022 rd) överlämnades till riksdagen 8.9.2022. Den nya lagen är avsedd att träda i kraft 1.1.2023.

Nyckelord

Kontakter

Hanna Tainio
Vice verkställande direktör
+358 9 771 2006
hanna.tainio@kommunforbundet.fi


Sanna Lehtonen
Direktör för kommunal ekonomi
+358 50 575 9090
sanna.lehtonen@kommunforbundet.fi


Juha Myllymäki
Direktör för juridiska ärenden
+358 50 408 4392
juha.myllymaki@kommunforbundet.fi

Om

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.

Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Så har den finländska grundskolan förändrats på tio år – enhetsskolorna blir fler och skolorna större13.8.2026 01:00:00 EEST | Pressmeddelande

I år börjar cirka 49 000 barn i första klass i grundskolor av olika storlek och på olika avstånd. Enligt en översikt som Kommunförbundet sammanställt utifrån Statistikcentralens skolstatistik har antalet kommunala grundskolor minskat med 471 under åren 2015-2025, men trots många förändringar har kommunerna fortfarande ett omfattande nätverk av närskolor. Samtidigt har det blivit vanligare med enhetsskolor, och skolornas genomsnittliga storlek har ökat. Varje kommun på fastlandet har fortfarande minst en grundskola. ”Många skolbänkar har blivit tomma på kort tid, då årskullen har krympt till mindre än 50 000 elever”, konstaterar Mari Sjöström, specialsakkunnig vid Kommunförbundet

Näin suomalainen peruskoulu on muuttunut kymmenessä vuodessa – yhtenäiskoulut yleistyvät ja koulujen koko kasvaa13.8.2026 01:00:00 EEST | Tiedote

Noin 49 000 lasta aloittaa tänä vuonna koulutiensä hyvin erilaisissa peruskouluissa. Suomessa on 268 alle 50 oppilaan koulua ja 20 yli tuhannen oppilaan koulua. Kuntaliiton katsauksen mukaan kunnallisten peruskoulujen määrä on vähentynyt kymmenessä vuodessa noin 470 koululla, samalla kun yhtenäiskoulut ovat yleistyneet ja koulujen keskikoko on kasvanut. ”Moni pulpetti on tyhjentynyt lyhyessä ajassa, kun ikäluokka on tippunut alle 50000 oppilaaseen. Kunnat ovat uudistaneet kouluverkkoaan niin, että laadukas lähikoulu voidaan turvata myös pieneneville ikäluokille”, toteaa Kuntaliiton erityisasiantuntija Mari Sjöström.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye