Kommunerna ska inte ha kvar finansieringsansvar för det grundläggande utkomststödet
– Finansieringsansvaret bör inte i sin nuvarande form kvarstå hos kommunerna i början av 2023, eftersom kommunerna i och med vårdreformen inte längre kommer att ha verkliga möjligheter att påverka behovet av utkomststöd, kommenterar Kommunförbundets vice vd Hanna Tainio.
Alla uppgifter inom socialvården överförs till välfärdsområdena 2023. Genom socialvården har kommunerna tidigare direkt kunnat påverka antalet personer som behöver grundläggande utkomststöd. När välfärdsområdena tar över uppgifterna har kommunerna inte längre några verkliga möjligheter att påverka kostnaderna för utkomststödet genom egna åtgärder.
Enligt Kommunförbundet bör finansieringsansvaret för det grundläggande utkomststödet i sin helhet överföras på staten i samband med social- och hälsovårdsreformen i början av 2023. Kommunförbundet anser att en överföring av finansieringsansvaret borde ha ingått i social- och hälsovårdsreformen.
Kommunförbundet efterlyser en utredning av konstitutionella problem
I vårdreformen skärs kommunernas statsandelar och skatteinkomster ner i motsvarande mån som kostnader överförs då välfärdsområdena tar över kommunernas uppgifter. Statsandelarna till kommunerna minskar från nio till fyra miljarder euro.
– I och med vårdreformen får det kvarstående finansieringsansvaret för det grundläggande utkomststödet proportionellt en större andel av ekonomin i kommunerna. Ett finansieringsansvar på 350 miljoner euro innebär en minskning på nästan 10 procent i den nya kommunens statliga finansiering, säger Sanna Lehtonen, direktör för kommunal ekonomi vid Kommunförbundet.
Förslaget om att detta separata finansieringsansvar på cirka 350 miljoner euro ska bli kvar hos kommunerna kräver enligt Kommunförbundet att det görs en noggrann bedömning av eventuella konstitutionella problem under riksdagsbehandlingen.
– Frågan är viktig med tanke på kommunernas självstyrelse. Påverkar finansieringsansvaret kommunernas förmåga att sköta och finansiera sina lagstadgade och övriga uppgifter? När den kommunala ekonomin krymper måste kommunernas skyldigheter ses över ännu noggrannare. Man måste också utreda frågan på den enskilda kommunens nivå. Frågan kan bli problematisk också med tanke på den kommunala självstyrelsen, som tryggas i grundlagen, säger Juha Myllymäki, direktör för juridiska ärenden vid Kommunförbundet.
Propositionen om ändring av lagen om utkomststöd (RP 127/2022 rd) överlämnades till riksdagen 8.9.2022. Den nya lagen är avsedd att träda i kraft 1.1.2023.
Nyckelord
Kontakter
Hanna Tainio
Vice verkställande direktör
+358 9 771 2006
hanna.tainio@kommunforbundet.fi
Sanna Lehtonen
Direktör för kommunal ekonomi
+358 50 575 9090
sanna.lehtonen@kommunforbundet.fi
Juha Myllymäki
Direktör för juridiska ärenden
+358 50 408 4392
juha.myllymaki@kommunforbundet.fi
Om

Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntaliitto vetoaa valtioneuvostoon ja ministeriöihin: lakihankkeiden lausuntoaikoja pidennettävä kesälomakaudella26.6.2025 12:10:12 EEST | Tiedote
Kuntaliitto vetoaa valtioneuvostoon ja ministeriöihin, jotta lakihankkeiden lausuntokierroksia ei ajoitettaisi kesälomien ajaksi. Kunnille ei jää kesäkaudella aikaa valmistella ja jättää lausuntoja niitä koskeviin lakeihin ja asetuksiin.
Kuntaliitto selvitti: Suomalaiset samaistuvat vahvasti kotikuntaansa - kiinnostavia kuntakohtaisia eroja18.6.2025 01:00:00 EEST | Tiedote
Mihin kuntiin tai alueisiin samaistut? Kuntaliiton tuore Kuntalaistutkimus osoittaa, että suomalaiset samaistuvat yhä vahvasti kotikuntaansa, erityisesti pienissä kunnissa ja iäkkäämmissä ikäryhmissä. Paikallisuus elää vahvana arjessa, vaikka samaan aikaan Eurooppa ja maakunta kasvattavat merkitystään. Kärkikolmikkona samaistumisessa ovat Suomi, Pohjoismaat ja kotikunta. Kotikuntaansa samaistuvien määrä kuitenkin vaihtelee merkittävästi eri puolilla Suomea. Tutkimuksesta selviää myös, että mitä vahvemmin suomalaiset kokevat kuuluvansa kotikuntaansa, sitä enemmän he luottavat päätöksentekoon ja ovat tyytyväisempiä kunnan palveluihin. Samaan aikaan uudet hallinnolliset rakenteet etsivät vielä paikkaansa ihmisten arjessa: hyvinvointialueet eivät vielä tunnu omilta. Kuntalaistutkimukseen vastasi 10 500 suomalaista 46 kunnasta ja kaupungista. Liitedioista pääsee tutustumaan kuntakohtaisiin tuloksiin. Esimerkiksi Naantalissa ja Inarissa samaistuminen kotikuntaan on poikkeuksellisen vahvaa. S
Joka kolmas kuntapäättäjä on kohdannut häirintää tai uhkailua6.6.2025 07:20:00 EEST | Tiedote
Kolme kymmenestä kuntapäättäjästä on kokenut häirintää tai uhkailua kuluvalla valtuustokaudella, ilmenee Kuntaliiton tuoreesta Kuntapäättäjätutkimuksesta. Häirintää kokevat erityisesti naiset ja näkyvissä luottamustehtävissä toimivat. Häirinnän muodoista yleisimpiä ovat asiaton palaute mediassa (57 %), sanalliset uhkaukset tai aggressio kasvokkain (43 %) sekä maalittaminen (35 %). Sosiaalisessa mediassa tapahtuneet uhkaukset ovat hieman vähentyneet vuodesta 2020. Samalla tutkimus osoittaa myös valonpilkahduksia: keskusteluilmapiiri kunnissa on monin paikoin parantunut.
Vauvarahaa maksavien kuntien määrä kasvussa2.6.2025 09:24:01 EEST | Tiedote
Vauvaraha on yleistynyt erityisesti pienissä kunnissa, joissa etsitään tapoja tukea perheitä ja houkutella uusia asukkaita, selviää Kuntaliiton tuoreesta selvityksestä. Vastasyntyneitä muistetaan jollain tavalla lähes 120 kunnassa, ja vauvarahaa maksetaan 64 kunnassa. Suurimmillaan vauvaraha on 10 000 euroa. – Vaikka vauvaraha ei ratkaise väestörakenteen muutoksia, monessa kunnassa sen avulla halutaan viestiä, että lapset ja lapsiperheet ovat arvokkaita sekä tukea perheiden arkea, sanoo kehittämispäällikkö Jarkko Lahtinen Kuntaliitosta.
Vasa är Årets klimatkommun 202522.5.2025 14:40:00 EEST | Pressmeddelande
Kommunförbundet premierade Vasa stad med titeln Årets klimatkommun vid Kommunernas klimatkonferens i Åbo 22.5.2025. Kommunförbundet delar ut priset vartannat år. Urvalskriterierna baserar sig på resultaten av kommunernas arbete för att uppnå koldioxidneutralitet. Den premierade kommunen ska kommunicera på ett effektfullt och ansvarsfullt sätt, vara engagerad i förändringen och få konkreta resultat.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum