Kommunernas kulturella tjänsteutbud varierar - ringa resurser i många kommuner

Resursanvändningen och tillgången till tjänsterna

I basserviceutvärderingen av kulturella tjänster 2019 fokuserar man på tillgången av kulturella tjänster och resurserna. Med tillgången till kulturella tjänster avses hur mycket och vilka slag av kulturella tjänster som erbjuds i kommunen. Med resurser avses kommunens kostnader, personalresurser samt kompetens och samarbete då kulturaktiviteter ordnas.

Av befolkningsgrupperna beaktas i kommunernas kulturverksamhet bäst barn och unga, de som finns i olika anstalter och äldre. Verksamhetsmodellen där man hämtar kulturella aktiviteter till enheter inom social- och hälsovården är vanlig.

Kostnaderna för kulturella aktiviteter bildar en mycket liten del av kommunernas totala ekonomi. De ekonomiska uppgifterna ger emellertid inte en helhetsbild av kulturverksamhetens omfattning eller verksamhetens effektivitet i kommunerna.

Bättre kulturella tjänster genom samarbete och kompetens

Samarbete är en viktig förutsättning och resurs för kulturella aktiviteter. Utveckling av samarbetet förbättrar utbudet av kulturella tjänster. Redan över 75 procent av kommunerna på det finländska fastlandet har etablerad praxis när det gäller att ordna tjänsterna tillsammans med andra aktörer i kommunen.

Kommunernas bedömning av den egna kompetensen i olika funktioner varierar. Majoriteten av kommunerna upplever att de kan samarbete med olika aktörer. Särskilt önskar man i kommunerna mer kunskap om hur man utnyttjar digital teknologi, engagerar kommuninvånarna samt marknadsför kulturella tjänster och kommunikation.

Kommunerna kan få statsunderstöd för utveckling av kulturväsendet och därtill sakkunnigtjänster från Centret för konstfrämjande. Kommunerna kan också utnyttja riksomfattande och regionala utvecklingsuppdragsprojekt.

Fokus på personalresurser

Ungefär hälften av kommunerna som besvarade basserviceutvärderingen använde mindre än ett årsverke för allmänkulturell verksamhet (52 % av kommunerna). Personen som ansvarade för den allmänkulturella verksamheten hade oftast en sammansatt tjänst (67 %) där hen sköter uppgifter inom flera sektorer. Tjänsteinnehavaren som ansvarar för kulturen i kommunen har oftast en högre högskoleexamen inom kultursektorn eller någon annan högskoleexamen.

Mera personresurser behövs för kulturverksamheten i synnerhet i annat än urbana kommuner. Tillräcklig arbetstid ska reserveras i kommunerna för att ordna verksamheten – också när det är fråga om en sammansatt tjänst eller anställning.

Enkäten för utvärderingen besvarades av 75 procent av kommunerna på det finländska fastlandet: resultaten omfattar inte hela landet utan är riktgivande.

Utvärdering av basservicen 2019

En av regionförvaltningsverkets lagstadgade uppgifter är att utvärdera tillgången till grundläggande service. Genom basserviceutvärderingen som görs vartannat år följer regionförvaltningsverken upp, övervakar och bedömer tillgången till basservice i hela landet. 

Hur står det till med småbarnspedagogiken, kulturtjänsterna, biblioteken, ungdoms- och idrottsväsendet, barnskyddet, veterinärvården och räddningsväsendet i vårt land? Detta försöker utvärderingen av basservicen 2019 ge svar på. Utvärderingsrapporterna publicerades 15.6.2020 i regionförvaltningsverkens webbtjänst Patio.

Lag om kommunernas kulturverksamhet 166/2019
 

Utvärderingen av basservice 2019: kommunernas kulturella tjänster
Basserviceutvärderingen 2019 i sin helhet (patio.fi)

Respektive regionförvaltningsverks resultat av utvärderingen: (på finska):

Regionförvaltningsverket i Södra Finland
Regionförvaltningsverket i Östra Finland
Regionförvaltningsverket i Lappland
Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland
Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland
Regionförvaltningsverket i Norra Finland

#basservice
#regionförvaltningsverket
#utvärdering