Kommunernas nödrop hörsammades vid ramförhandlingarna – nya uppgifter måste undvikas
– Även om kommunerna smidigt sköter de uppgifter som undantagstillståndet och coronapandemin innebär och också lyckas upprätthålla sin finansiering under krisen, är situationen dramatisk med tanke på den kommunala servicen under de kommande åren. Eftersom ingen ännu vet vilken slutnota vi kommer att landa på, måste situationen bedömas kontinuerligt och man måste vara beredd att vidta ytterligare åtgärder, kommenterar Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.
Regeringen lovade att tilläggsbudgeten i maj ska innehålla ett tilläggsstöd på minst cirka en miljard euro till kommunerna och sjukvårdsdistrikten. Storleksklassen motsvarar Kommunförbundets uppskattning av det finansieringsbehov som krisen medför i det första skedet.
Förhandlingar om regeringsprogrammets mål och om till exempel nya och utvidgade uppgifter för kommunerna förs vid höstens budgetmangling. Beredningen av dem fortsätter.
– Det är helt klart att regeringsprogrammet till många delar kommer att skrivas om i ett senare skede, och till exempel målet för det strukturella saldot för lokalförvaltningen måste bedömas på nytt på grund av coronakrisen. I det här läget måste man förhålla sig väldigt återhållsamt till nya och utvidgade uppgifter för kommunerna.
Kommunförbundet påminner om att den kommunala ekonomin stod inför stora anpassningsåtgärder redan före coronakrisen på grund av den svaga skatteinkomstutvecklingen och befolkningens stigande ålder. Kommunernas skatteunderlag drabbas nu i en aldrig tidigare skådad takt av ekonomiska begränsningsåtgärder, ökad arbetslöshet och problem i företagsvärlden.
– Kommunernas serviceverksamhet kan inte på lång sikt bygga på skuldsättning. De stora hållbarhetsutmaningarna inom den kommunala ekonomin har inte försvunnit någonstans, med de har vuxit på grund av coronakrisen. Detta förutsätter åtgärder som påverkar både kommunernas utgiftsutveckling och inkomstbas och stärker den kommunala ekonomin även i fortsättningen, säger vice verkställande direktör Timo Reina.
Närmare upplysningar:
Minna Karhunen, verkställande direktör, Kommunförbundet, tfn 09 771 2000
Timo Reina, vice verkställande direktör, Kommunförbundet, tfn 09 771 2700
Ida Sulin, direktör för svenska och internationella ärenden, Kommunförbundet, tfn 09 771 2467
Kontakter
Hanna Kaukopuro-KlemettiViestinnän asiantuntija
Tel:+358 50 597 4918hanna.kaukopuro-klemetti@kuntaliitto.fiOm

Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntaliitto vetoaa valtioneuvostoon ja ministeriöihin: lakihankkeiden lausuntoaikoja pidennettävä kesälomakaudella26.6.2025 12:10:12 EEST | Tiedote
Kuntaliitto vetoaa valtioneuvostoon ja ministeriöihin, jotta lakihankkeiden lausuntokierroksia ei ajoitettaisi kesälomien ajaksi. Kunnille ei jää kesäkaudella aikaa valmistella ja jättää lausuntoja niitä koskeviin lakeihin ja asetuksiin.
Kuntaliitto selvitti: Suomalaiset samaistuvat vahvasti kotikuntaansa - kiinnostavia kuntakohtaisia eroja18.6.2025 01:00:00 EEST | Tiedote
Mihin kuntiin tai alueisiin samaistut? Kuntaliiton tuore Kuntalaistutkimus osoittaa, että suomalaiset samaistuvat yhä vahvasti kotikuntaansa, erityisesti pienissä kunnissa ja iäkkäämmissä ikäryhmissä. Paikallisuus elää vahvana arjessa, vaikka samaan aikaan Eurooppa ja maakunta kasvattavat merkitystään. Kärkikolmikkona samaistumisessa ovat Suomi, Pohjoismaat ja kotikunta. Kotikuntaansa samaistuvien määrä kuitenkin vaihtelee merkittävästi eri puolilla Suomea. Tutkimuksesta selviää myös, että mitä vahvemmin suomalaiset kokevat kuuluvansa kotikuntaansa, sitä enemmän he luottavat päätöksentekoon ja ovat tyytyväisempiä kunnan palveluihin. Samaan aikaan uudet hallinnolliset rakenteet etsivät vielä paikkaansa ihmisten arjessa: hyvinvointialueet eivät vielä tunnu omilta. Kuntalaistutkimukseen vastasi 10 500 suomalaista 46 kunnasta ja kaupungista. Liitedioista pääsee tutustumaan kuntakohtaisiin tuloksiin. Esimerkiksi Naantalissa ja Inarissa samaistuminen kotikuntaan on poikkeuksellisen vahvaa. S
Joka kolmas kuntapäättäjä on kohdannut häirintää tai uhkailua6.6.2025 07:20:00 EEST | Tiedote
Kolme kymmenestä kuntapäättäjästä on kokenut häirintää tai uhkailua kuluvalla valtuustokaudella, ilmenee Kuntaliiton tuoreesta Kuntapäättäjätutkimuksesta. Häirintää kokevat erityisesti naiset ja näkyvissä luottamustehtävissä toimivat. Häirinnän muodoista yleisimpiä ovat asiaton palaute mediassa (57 %), sanalliset uhkaukset tai aggressio kasvokkain (43 %) sekä maalittaminen (35 %). Sosiaalisessa mediassa tapahtuneet uhkaukset ovat hieman vähentyneet vuodesta 2020. Samalla tutkimus osoittaa myös valonpilkahduksia: keskusteluilmapiiri kunnissa on monin paikoin parantunut.
Vauvarahaa maksavien kuntien määrä kasvussa2.6.2025 09:24:01 EEST | Tiedote
Vauvaraha on yleistynyt erityisesti pienissä kunnissa, joissa etsitään tapoja tukea perheitä ja houkutella uusia asukkaita, selviää Kuntaliiton tuoreesta selvityksestä. Vastasyntyneitä muistetaan jollain tavalla lähes 120 kunnassa, ja vauvarahaa maksetaan 64 kunnassa. Suurimmillaan vauvaraha on 10 000 euroa. – Vaikka vauvaraha ei ratkaise väestörakenteen muutoksia, monessa kunnassa sen avulla halutaan viestiä, että lapset ja lapsiperheet ovat arvokkaita sekä tukea perheiden arkea, sanoo kehittämispäällikkö Jarkko Lahtinen Kuntaliitosta.
Vasa är Årets klimatkommun 202522.5.2025 14:40:00 EEST | Pressmeddelande
Kommunförbundet premierade Vasa stad med titeln Årets klimatkommun vid Kommunernas klimatkonferens i Åbo 22.5.2025. Kommunförbundet delar ut priset vartannat år. Urvalskriterierna baserar sig på resultaten av kommunernas arbete för att uppnå koldioxidneutralitet. Den premierade kommunen ska kommunicera på ett effektfullt och ansvarsfullt sätt, vara engagerad i förändringen och få konkreta resultat.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum