Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommunförbundet och Fastlandskommunerna: Statens budget för trafikinfrastruktur måste höjas med 800 miljoner euro

13.5.2019 02:45:00 EEST | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Tiedote

Jaa
Finlands kommunförbund samt de 295 fastlandskommunernas kommun- och stadsdirektörer anser det vara nödvändigt att åtgärda statens väg- och bannät, som håller på att förfalla. Enligt Kommunförbundet och kommunerna måste statens budget för trafikinfrastrukturen höjas med 800 miljoner euro.

Det är nödvändigt att höja den nuvarande årliga finansieringen på en miljard euro för bastrafikledshållningen med 300 miljoner euro per år. Dessutom bör den årliga finansieringen av effektbaserade projekt för utveckling av trafiknätet höjas från nuvarande 500 miljoner till en miljard euro.

- Finlands trafikinfrastruktur har börjat släpa efter nivån i de övriga nordiska länderna, och statens finansiering för trafiknätverket har inte hållits på en tillräckligt hög nivå. Det syns i form av att trafiklederna är i allt sämre skick och utvecklingsprojekt fördröjs. En fungerande trafikinfrastruktur har en stor betydelse för nationalekonomin, exporten och sysselsättningen, betonar Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.

Man kan inte skjuta över kostnaderna på kommunerna

Just nu finansierar kommunerna och städerna rentav 45 procent av de totala kostnaderna för underhållet av och investeringarna i landets trafikleder. Det innebär årliga kostnader på cirka 1,4 miljarder euro. Trots det går de över 8 miljarder euro som årligen samlas in i skatter från vägtrafiken i sin helhet till staten.

- Staten förväntar sig att kommunerna ska delta i statens infrastrukturprojekt med allt större finansieringsandelar. Utöver den finansiering som behövs för kommunernas egna uppgifter har kommunerna dock inga pengar som kan användas till att rädda statens trafikprojekt. Kommunerna har sin egen infrastruktur, dess eftersatta underhåll och många andra uppgifter att finansiera och ta hand om, säger Karhunen.

Långsiktighet i investeringar och utveckling

Kommunförbundet och kommunerna anser att underhållet och även utvecklingen av trafiknätet borde ske mera långsiktigt och effektivt än tidigare. Den riksomfattande plan för transportsystemen som nu ska utarbetas för första gången under denna regeringsperiod är ett viktigt hjälpmedel för att öka långsiktigheten.

- Hittills har man i vårt land dragit upp riktlinjer för trafikärenden för bara en regeringsperiod i taget. Det här måste vi lösgöra oss från och få kontinuitet i finansieringen samt i underhållet, utvecklingen och planeringen. Det behövs nya finansieringsmodeller för bland annat projektbolag. De måste dock genomföras på ett som inte bara flyttar över skulderna från staten till kommunerna, säger Karhunen.

I sitt gemensamma ställningstagande betonar Kommunförbundet och kommunerna att när staten och kommunerna sköter sitt eget ansvar förbättras också förutsättningarna för nyttiga gemensamma projekt mellan kommunerna och staten och nya finansieringslösningar för dem.

Mer information:

Minna Karhunen, verkställande direktör, tfn +358 9 771 2000

Johanna Vilkuna, sakkunnig i trafik, tfn +358 40 869 7836

Ställningstagandet skrevs under av fastlandets samtliga 295 kommuner.

Yhteyshenkilöt

Tietoja julkaisijasta

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Finlands kommuner och städer ansvarar för cirka 2/3 av den offentliga servicen.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Färska siffror: Färre elever, men ändå ökade kostnader inom den grundläggande utbildningen – stora skillnader mellan kommunerna10.9.2026 00:01:00 EEST | Pressmeddelande

Antalet elever inom den grundläggande utbildningen har börjat minska, men kostnaderna har inte minskat. De krympande årskullarna innebär inte automatiska besparingar. Befolkningsförändringen innebär därför att kommunerna behöver se över hur tjänsterna ska tillhandahållas under de kommande åren. Enligt de kommunvisa uppgifter som Kommunförbundet sammanställt finns det stora skillnader mellan kommunerna i hur mycket det kostar per barn att ordna småbarnspedagogik och grundläggande utbildning. En hög eller låg kostnad per elev är dock ingen direkt indikation på den grundläggande utbildningens tillgänglighet och kvalitet, såsom inlärningsresultat. ”För att grundläggande utbildning ska kunna ordnas måste skolorna ha undervisningspersonal, lokaler och andra grundläggande resurser, även om antalet elever är mindre än tidigare. När elevantalet minskar kan kostnaderna per elev till och med öka, åtminstone i början, om antalet skolor hålls oförändrat”, säger Mari Sjöström, specialsakkunnig vid K

Tuoreet luvut: Perusopetuksen kustannukset kasvoivat oppilasmäärän vähentyessä – kuntien välillä suuria eroja kustannuksissa10.9.2026 00:01:00 EEST | Tiedote

Perusopetuksen oppilasmäärä on lähtenyt laskuun, mutta kustannukset eivät ole pienentyneet. Pienenevät ikäluokat eivät merkitse automaattisia säästöjä. Väestömurros haastaakin kuntia arvioimaan palvelujen järjestämisen tapoja tulevina vuosina. Kuntaliiton kokoamien kuntakohtaisten tietojen mukaan kuntien välillä on suurta vaihtelua siinä, kuinka paljon varhaiskasvatuksen ja perusopetuksen järjestäminen maksaa lasta kohden. Korkea tai matala oppilaskohtainen kustannus ei kuitenkaan suoraan kerro perusopetuksen saavutettavuudesta ja laadusta kuten oppimistuloksista. ”Perusopetuksen järjestäminen edellyttää kouluissa opetushenkilöstöä, koulutiloja sekä muita perusresursseja, vaikka oppilaita olisi aiempaa vähemmän. Oppilasmäärän pienentyessä kustannukset voivat ainakin alkuvaiheessa jopa kasvaa oppilasta kohden, jos kouluverkko pysyy ennallaan”, Kuntaliiton erityisasiantuntija Mari Sjöström sanoo.

Kommunförbundet om PISA-resultaten: Mycket har gjorts, men står rätt saker i fokus?8.9.2026 10:39:54 EEST | Pressmeddelande

Finländska ungdomars kunskaper har försämrats, enligt de nya PISA-resultaten. Kommunförbundet ser med oro på att alltför många unga går ut grundskolan med svaga kunskaper. Även kunskapsskillnaderna mellan eleverna har ökat över tid. Sambandet mellan elevernas bakgrund och inlärningsresultat har förstärkts under de senaste PISA-omgångarna. Det finns stora skillnader i färdigheter, studiemotivation och välbefinnande mellan elever i samma ålder och på samma årskurs. ”Mest oroväckande är situationen som helhet, att kunskaperna försämras överlag. Om en elev under de goda PISA-åren fick vitsordet 8, får han eller hon i dag vitsordet 10 för samma kunskaper. Dessutom har antalet svaga elever ökat i alarmerande utsträckning, och det finns inte så många s.k. toppelever som tidigare”, påpekar Mari Sjöström, specialsakkunnig. ”Finlands viktigaste PISA-siffra är inte placeringen. Det är antalet unga som inte har tillräckliga färdigheter för fortsatta studier och arbetsliv efter grundskolan. Med Fin

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye