Kommunförbundet och Fastlandskommunerna: Statens budget för trafikinfrastruktur måste höjas med 800 miljoner euro
Det är nödvändigt att höja den nuvarande årliga finansieringen på en miljard euro för bastrafikledshållningen med 300 miljoner euro per år. Dessutom bör den årliga finansieringen av effektbaserade projekt för utveckling av trafiknätet höjas från nuvarande 500 miljoner till en miljard euro.
- Finlands trafikinfrastruktur har börjat släpa efter nivån i de övriga nordiska länderna, och statens finansiering för trafiknätverket har inte hållits på en tillräckligt hög nivå. Det syns i form av att trafiklederna är i allt sämre skick och utvecklingsprojekt fördröjs. En fungerande trafikinfrastruktur har en stor betydelse för nationalekonomin, exporten och sysselsättningen, betonar Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.
Man kan inte skjuta över kostnaderna på kommunerna
Just nu finansierar kommunerna och städerna rentav 45 procent av de totala kostnaderna för underhållet av och investeringarna i landets trafikleder. Det innebär årliga kostnader på cirka 1,4 miljarder euro. Trots det går de över 8 miljarder euro som årligen samlas in i skatter från vägtrafiken i sin helhet till staten.
- Staten förväntar sig att kommunerna ska delta i statens infrastrukturprojekt med allt större finansieringsandelar. Utöver den finansiering som behövs för kommunernas egna uppgifter har kommunerna dock inga pengar som kan användas till att rädda statens trafikprojekt. Kommunerna har sin egen infrastruktur, dess eftersatta underhåll och många andra uppgifter att finansiera och ta hand om, säger Karhunen.
Långsiktighet i investeringar och utveckling
Kommunförbundet och kommunerna anser att underhållet och även utvecklingen av trafiknätet borde ske mera långsiktigt och effektivt än tidigare. Den riksomfattande plan för transportsystemen som nu ska utarbetas för första gången under denna regeringsperiod är ett viktigt hjälpmedel för att öka långsiktigheten.
- Hittills har man i vårt land dragit upp riktlinjer för trafikärenden för bara en regeringsperiod i taget. Det här måste vi lösgöra oss från och få kontinuitet i finansieringen samt i underhållet, utvecklingen och planeringen. Det behövs nya finansieringsmodeller för bland annat projektbolag. De måste dock genomföras på ett som inte bara flyttar över skulderna från staten till kommunerna, säger Karhunen.
I sitt gemensamma ställningstagande betonar Kommunförbundet och kommunerna att när staten och kommunerna sköter sitt eget ansvar förbättras också förutsättningarna för nyttiga gemensamma projekt mellan kommunerna och staten och nya finansieringslösningar för dem.
Mer information:
Minna Karhunen, verkställande direktör, tfn +358 9 771 2000
Johanna Vilkuna, sakkunnig i trafik, tfn +358 40 869 7836
Ställningstagandet skrevs under av fastlandets samtliga 295 kommuner.
Yhteyshenkilöt
Riina Siirtolatiedottaja
Puh:050 577 1021riina.siirtola@kuntaliitto.fiTietoja julkaisijasta
Suomen Kuntaliitto / Finlands KommunförbundKuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Finlands kommuner och städer ansvarar för cirka 2/3 av den offentliga servicen.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Invandringens fördelar små för regionstädernas befolkningsutveckling: attraktionskraften behöver stärkas7.11.2025 11:03:08 EET | Pressmeddelande
Befolkningsutvecklingen i regionstäderna gagnas av invandring, men en betydande del av inflyttningsöverskottet från utlandet förloras vid fortsatt migration inom landet. Detta framgår av en utredning beställd av Kommunförbundet, som granskade invandringen till regionstäder och den interna migrationen bland personer med främmande språk som modersmål under åren 2010–2024.
Maahanmuuton hyödyt seutukaupunkien väestökehitykselle jäävät vähäisiksi: veto- ja pitovoimaa vahvistettava7.11.2025 10:53:30 EET | Tiedote
Seutukaupunkien väestökehitys hyötyy maahanmuutosta, mutta huomattava osa ulkomailta saadusta muuttovoitosta menetetään jatkomuutoissa Suomen sisällä. Tämä selviää Kuntaliiton tilaamasta selvityksestä, joka tarkasteli seutukaupunkien maahanmuuttoa ja vieraskielisten maan sisäistä muuttoa vuosina 2010–2024.
Kommunala ordförande på hel- eller deltid i 24 städer eller kommuner27.10.2025 06:00:00 EET | Pressmeddelande
Sammanlagt 24 städer eller kommuner har ordförande på heltid eller deltid. Under den valperiod som inleddes i somras sköter 54 förtroendevalda sitt uppdrag antingen på heltid eller på deltid. I en rapport som Kommunförbundet genomfört granskades städernas och kommunernas ordförande i början av fullmäktigeperioden 2025–2029. Både de som var ordförande och de som var borgmästare ingick i granskningen.
Osa- tai kokoaikaisia kuntapuheenjohtajia 24 kaupungissa tai kunnassa27.10.2025 06:00:00 EET | Tiedote
Kaikkiaan 24 kaupungissa tai kunnassa toimii päätoimisia tai osa-aikaisia puheenjohtajia. Kesällä alkaneella vaalikaudella 54 luottamushenkilöä hoitaa tehtäväänsä joko osa- tai kokoaikaisesti. Kuntaliiton selvityksessä tarkasteltiin kaupunkien ja kuntien puheenjohtajia valtuustokauden 2025–2029 alussa. Tarkastelussa olivat mukana niin puheenjohtajan kuin pormestarin roolissa toimivat.
40 utbildningsanordnare med i försöket med verksamhetsstyrning inom yrkesutbildningen – bättre beredskap att svara på regionala arbetskraftsbehov24.10.2025 10:02:20 EEST | Pressmeddelande
De 40 utbildningsanordnare som valts ut från olika delar av Finland kan i fortsättningen besluta friare om sitt utbildningsutbud, vilket gör det möjligt att bättre reagera på regionala arbetskraftsbehov. Detta stärker de studerandes sysselsättning och övergång till fortsatta studier. ”Försöket är ett viktigt steg mot en mer flexibel och effektfull styrning. Om verksamhetsstyrningen lyckas stärker den kommunernas roll i gränsytan mellan utbildning och arbetsliv och möjliggör en bättre lägesbild och samarbete utifrån regionernas behov”, säger Maarit Kallio-Savela, utvecklingschef vid Kommunförbundet.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme