Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommunförbundet och Fastlandskommunerna: Statens budget för trafikinfrastruktur måste höjas med 800 miljoner euro

Jaa
Finlands kommunförbund samt de 295 fastlandskommunernas kommun- och stadsdirektörer anser det vara nödvändigt att åtgärda statens väg- och bannät, som håller på att förfalla. Enligt Kommunförbundet och kommunerna måste statens budget för trafikinfrastrukturen höjas med 800 miljoner euro.

Det är nödvändigt att höja den nuvarande årliga finansieringen på en miljard euro för bastrafikledshållningen med 300 miljoner euro per år. Dessutom bör den årliga finansieringen av effektbaserade projekt för utveckling av trafiknätet höjas från nuvarande 500 miljoner till en miljard euro.

- Finlands trafikinfrastruktur har börjat släpa efter nivån i de övriga nordiska länderna, och statens finansiering för trafiknätverket har inte hållits på en tillräckligt hög nivå. Det syns i form av att trafiklederna är i allt sämre skick och utvecklingsprojekt fördröjs. En fungerande trafikinfrastruktur har en stor betydelse för nationalekonomin, exporten och sysselsättningen, betonar Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.

Man kan inte skjuta över kostnaderna på kommunerna

Just nu finansierar kommunerna och städerna rentav 45 procent av de totala kostnaderna för underhållet av och investeringarna i landets trafikleder. Det innebär årliga kostnader på cirka 1,4 miljarder euro. Trots det går de över 8 miljarder euro som årligen samlas in i skatter från vägtrafiken i sin helhet till staten.

- Staten förväntar sig att kommunerna ska delta i statens infrastrukturprojekt med allt större finansieringsandelar. Utöver den finansiering som behövs för kommunernas egna uppgifter har kommunerna dock inga pengar som kan användas till att rädda statens trafikprojekt. Kommunerna har sin egen infrastruktur, dess eftersatta underhåll och många andra uppgifter att finansiera och ta hand om, säger Karhunen.

Långsiktighet i investeringar och utveckling

Kommunförbundet och kommunerna anser att underhållet och även utvecklingen av trafiknätet borde ske mera långsiktigt och effektivt än tidigare. Den riksomfattande plan för transportsystemen som nu ska utarbetas för första gången under denna regeringsperiod är ett viktigt hjälpmedel för att öka långsiktigheten.

- Hittills har man i vårt land dragit upp riktlinjer för trafikärenden för bara en regeringsperiod i taget. Det här måste vi lösgöra oss från och få kontinuitet i finansieringen samt i underhållet, utvecklingen och planeringen. Det behövs nya finansieringsmodeller för bland annat projektbolag. De måste dock genomföras på ett som inte bara flyttar över skulderna från staten till kommunerna, säger Karhunen.

I sitt gemensamma ställningstagande betonar Kommunförbundet och kommunerna att när staten och kommunerna sköter sitt eget ansvar förbättras också förutsättningarna för nyttiga gemensamma projekt mellan kommunerna och staten och nya finansieringslösningar för dem.

Mer information:

Minna Karhunen, verkställande direktör, tfn +358 9 771 2000

Johanna Vilkuna, sakkunnig i trafik, tfn +358 40 869 7836

Ställningstagandet skrevs under av fastlandets samtliga 295 kommuner.

Yhteyshenkilöt

Tietoja julkaisijasta

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Finlands kommuner och städer ansvarar för cirka 2/3 av den offentliga servicen.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kuntaliitto selvitti: Suomalaiset samaistuvat vahvasti kotikuntaansa - kiinnostavia kuntakohtaisia eroja18.6.2025 01:00:00 EEST | Tiedote

Mihin kuntiin tai alueisiin samaistut? Kuntaliiton tuore Kuntalaistutkimus osoittaa, että suomalaiset samaistuvat yhä vahvasti kotikuntaansa, erityisesti pienissä kunnissa ja iäkkäämmissä ikäryhmissä. Paikallisuus elää vahvana arjessa, vaikka samaan aikaan Eurooppa ja maakunta kasvattavat merkitystään. Kärkikolmikkona samaistumisessa ovat Suomi, Pohjoismaat ja kotikunta. Kotikuntaansa samaistuvien määrä kuitenkin vaihtelee merkittävästi eri puolilla Suomea. Tutkimuksesta selviää myös, että mitä vahvemmin suomalaiset kokevat kuuluvansa kotikuntaansa, sitä enemmän he luottavat päätöksentekoon ja ovat tyytyväisempiä kunnan palveluihin. Samaan aikaan uudet hallinnolliset rakenteet etsivät vielä paikkaansa ihmisten arjessa: hyvinvointialueet eivät vielä tunnu omilta. Kuntalaistutkimukseen vastasi 10 500 suomalaista 46 kunnasta ja kaupungista. Liitedioista pääsee tutustumaan kuntakohtaisiin tuloksiin. Esimerkiksi Naantalissa ja Inarissa samaistuminen kotikuntaan on poikkeuksellisen vahvaa. S

Joka kolmas kuntapäättäjä on kohdannut häirintää tai uhkailua6.6.2025 07:20:00 EEST | Tiedote

Kolme kymmenestä kuntapäättäjästä on kokenut häirintää tai uhkailua kuluvalla valtuustokaudella, ilmenee Kuntaliiton tuoreesta Kuntapäättäjätutkimuksesta. Häirintää kokevat erityisesti naiset ja näkyvissä luottamustehtävissä toimivat. Häirinnän muodoista yleisimpiä ovat asiaton palaute mediassa (57 %), sanalliset uhkaukset tai aggressio kasvokkain (43 %) sekä maalittaminen (35 %). Sosiaalisessa mediassa tapahtuneet uhkaukset ovat hieman vähentyneet vuodesta 2020. Samalla tutkimus osoittaa myös valonpilkahduksia: keskusteluilmapiiri kunnissa on monin paikoin parantunut.

Vauvarahaa maksavien kuntien määrä kasvussa2.6.2025 09:24:01 EEST | Tiedote

Vauvaraha on yleistynyt erityisesti pienissä kunnissa, joissa etsitään tapoja tukea perheitä ja houkutella uusia asukkaita, selviää Kuntaliiton tuoreesta selvityksestä. Vastasyntyneitä muistetaan jollain tavalla lähes 120 kunnassa, ja vauvarahaa maksetaan 64 kunnassa. Suurimmillaan vauvaraha on 10 000 euroa. – Vaikka vauvaraha ei ratkaise väestörakenteen muutoksia, monessa kunnassa sen avulla halutaan viestiä, että lapset ja lapsiperheet ovat arvokkaita sekä tukea perheiden arkea, sanoo kehittämispäällikkö Jarkko Lahtinen Kuntaliitosta.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye