Kommunförbundet och Fastlandskommunerna: Statens budget för trafikinfrastruktur måste höjas med 800 miljoner euro
13.5.2019 02:45:00 EEST | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Tiedote
Det är nödvändigt att höja den nuvarande årliga finansieringen på en miljard euro för bastrafikledshållningen med 300 miljoner euro per år. Dessutom bör den årliga finansieringen av effektbaserade projekt för utveckling av trafiknätet höjas från nuvarande 500 miljoner till en miljard euro.
- Finlands trafikinfrastruktur har börjat släpa efter nivån i de övriga nordiska länderna, och statens finansiering för trafiknätverket har inte hållits på en tillräckligt hög nivå. Det syns i form av att trafiklederna är i allt sämre skick och utvecklingsprojekt fördröjs. En fungerande trafikinfrastruktur har en stor betydelse för nationalekonomin, exporten och sysselsättningen, betonar Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.
Man kan inte skjuta över kostnaderna på kommunerna
Just nu finansierar kommunerna och städerna rentav 45 procent av de totala kostnaderna för underhållet av och investeringarna i landets trafikleder. Det innebär årliga kostnader på cirka 1,4 miljarder euro. Trots det går de över 8 miljarder euro som årligen samlas in i skatter från vägtrafiken i sin helhet till staten.
- Staten förväntar sig att kommunerna ska delta i statens infrastrukturprojekt med allt större finansieringsandelar. Utöver den finansiering som behövs för kommunernas egna uppgifter har kommunerna dock inga pengar som kan användas till att rädda statens trafikprojekt. Kommunerna har sin egen infrastruktur, dess eftersatta underhåll och många andra uppgifter att finansiera och ta hand om, säger Karhunen.
Långsiktighet i investeringar och utveckling
Kommunförbundet och kommunerna anser att underhållet och även utvecklingen av trafiknätet borde ske mera långsiktigt och effektivt än tidigare. Den riksomfattande plan för transportsystemen som nu ska utarbetas för första gången under denna regeringsperiod är ett viktigt hjälpmedel för att öka långsiktigheten.
- Hittills har man i vårt land dragit upp riktlinjer för trafikärenden för bara en regeringsperiod i taget. Det här måste vi lösgöra oss från och få kontinuitet i finansieringen samt i underhållet, utvecklingen och planeringen. Det behövs nya finansieringsmodeller för bland annat projektbolag. De måste dock genomföras på ett som inte bara flyttar över skulderna från staten till kommunerna, säger Karhunen.
I sitt gemensamma ställningstagande betonar Kommunförbundet och kommunerna att när staten och kommunerna sköter sitt eget ansvar förbättras också förutsättningarna för nyttiga gemensamma projekt mellan kommunerna och staten och nya finansieringslösningar för dem.
Mer information:
Minna Karhunen, verkställande direktör, tfn +358 9 771 2000
Johanna Vilkuna, sakkunnig i trafik, tfn +358 40 869 7836
Ställningstagandet skrevs under av fastlandets samtliga 295 kommuner.
Yhteyshenkilöt
Riina Siirtolatiedottaja
Puh:050 577 1021riina.siirtola@kuntaliitto.fiTietoja julkaisijasta
Suomen Kuntaliitto / Finlands KommunförbundKuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Finlands kommuner och städer ansvarar för cirka 2/3 av den offentliga servicen.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntaliitto: Peruskoulun visio tarvitsee rinnalleen konkreettiset uudistusaskeleet11.2.2026 14:29:18 EET | Tiedote
Kuntaliitto pitää opetus- ja kulttuuriministeriön Peruskoulu 2045 -vision tärkeänä pitkän aikavälin suuntana suomalaiselle peruskoululle ja koko yhteiskunnalle. Kuntaliitto korostaa, että vision käytännön toteutus tapahtuu kunnissa: teknologian hyödyntäminen, kuntien välinen yhteistyö ja lainsäädännön kokonaisvaltainen tarkastelu ovat keskeisiä keinoja varmistaa laadukas ja yhdenvertainen perusopetus kaikille. “On tärkeää tunnistaa perusopetuksen vahvuudet. Suomalainen, vahvasti kuntapohjainen perusopetus on osoittanut toimivuutensa, vaikka maailma ympärillä muuttuu”, erityisasiaintuntija Minna Lindberg Kuntaliitosta nostaa esille.
Kommunförbundet: Kommunerna motsätter sig inte konkurrensutsättning, men varnar för en okontrollerad upphandlingsreform5.2.2026 15:10:53 EET | Pressmeddelande
Regeringen överlämnade 5.2.2026 en proposition till riksdagen om en ändring av upphandlingslagen. Om förslaget går igenom skulle det ha stora konsekvenser för kommunernas servicestrukturer, organiseringen av tjänster och kommunernas gemensamma in house-bolag. Lagändringen skulle innebära omfattande strukturella arrangemang för många kommuner, bland annat inom måltids- och IKT-tjänster samt inom ekonomiförvaltningens och utvecklingsbolagens tjänster. Enligt Kommunförbundets bedömning ökar inte en mekanisk gräns på 10 procents ägande konkurrensen, utan hotar att splittra effektiva samarbetsstrukturer. "Kommunförbundet ställer sig positivt till målet att öka konkurrensen vid offentliga upphandlingar. Ur kommunernas perspektiv är den centrala frågan ändå hur konkurrensen kan ökas i områden där det i praktiken inte finns någon fungerande marknad”, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.
Kuntaliitto: Kunnat eivät vastusta kilpailutusta, mutta varoittavat hallitsemattomasta hankintauudistuksesta5.2.2026 15:10:53 EET | Tiedote
Hallitus antoi 5.2.2026 eduskunnalle esityksen hankintalain uudistamisesta. Toteutuessaan esitys vaikuttaisi merkittävästi kuntien palvelurakenteisiin, palveluiden järjestämiseen sekä kuntien yhteisiin in house -yhtiöihin. Lakimuutos merkitsisi monille kunnille laajoja rakennejärjestelyjä muun muassa ateria- ja ICT-palveluissa sekä taloushallinnon ja kehitysyhtiöiden palveluissa. Kuntaliiton arvion mukaan mekaaninen 10 prosentin omistusraja ei lisää kilpailua, vaan uhkaa hajottaa tehokkaita yhteistyörakenteita. ”Kuntaliitto jakaa tavoitteen kilpailun lisäämisestä julkisissa hankinnoissa. Kuntien näkökulmasta keskeinen kysymys on kuitenkin se, miten kilpailua voidaan lisätä alueilla, joilla toimivia markkinoita ei käytännössä ole”, Kuntaliiton toimitusjohtaja Minna Karhunen sanoo.
Kuntapalvelujen tuottavuuden mittaaminen aidosti monimutkaista - uusia mittareita tarvitaan4.2.2026 14:15:00 EET | Tiedote
Kuntaliiton Elinkeinoelämän tutkimuslaitos ETLA:lta tilaama tuore Toimintalähtöinen tuottavuusmittaus kunnissa -tutkimus tarkastelee kuntapalveluiden tuottavuustutkimuksen tilaa ja julkisten palvelujen tuottavuuden mittaamista. Kuntapalvelut muodostavat suomalaisen hyvinvointivaltion arjen ytimen. Viime aikojen julkisessa keskustelussa tuottavuuden parantaminen on nostettu keskeiseksi tekijäksi Suomen kasvulle.
Arbetslösheten tärde på kommunekonomin 20253.2.2026 11:07:56 EET | Pressmeddelande
Den kommunala ekonomin försvagades som väntat ifjol jämfört med år 2024. Mätt med verksamhetens och investeringarnas kassaflöde hade kommunekonomin ett underskott på över 800 miljoner euro år 2025, eftersom kommunernas kostnader ökade rejält bland annat på grund av AN-reformen. Det försämrade ekonomiska läget förklaras också av minskade skatteintäkter och nedskärningar i statsandelarna. Uppgifterna framgår av Kommunförbundets bokslutsanalys, som bedömer kommunekonomins tillstånd år 2025.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme