Kommunförbundet och Fastlandskommunerna: Statens budget för trafikinfrastruktur måste höjas med 800 miljoner euro
13.5.2019 02:45:00 EEST | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Tiedote
Det är nödvändigt att höja den nuvarande årliga finansieringen på en miljard euro för bastrafikledshållningen med 300 miljoner euro per år. Dessutom bör den årliga finansieringen av effektbaserade projekt för utveckling av trafiknätet höjas från nuvarande 500 miljoner till en miljard euro.
- Finlands trafikinfrastruktur har börjat släpa efter nivån i de övriga nordiska länderna, och statens finansiering för trafiknätverket har inte hållits på en tillräckligt hög nivå. Det syns i form av att trafiklederna är i allt sämre skick och utvecklingsprojekt fördröjs. En fungerande trafikinfrastruktur har en stor betydelse för nationalekonomin, exporten och sysselsättningen, betonar Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.
Man kan inte skjuta över kostnaderna på kommunerna
Just nu finansierar kommunerna och städerna rentav 45 procent av de totala kostnaderna för underhållet av och investeringarna i landets trafikleder. Det innebär årliga kostnader på cirka 1,4 miljarder euro. Trots det går de över 8 miljarder euro som årligen samlas in i skatter från vägtrafiken i sin helhet till staten.
- Staten förväntar sig att kommunerna ska delta i statens infrastrukturprojekt med allt större finansieringsandelar. Utöver den finansiering som behövs för kommunernas egna uppgifter har kommunerna dock inga pengar som kan användas till att rädda statens trafikprojekt. Kommunerna har sin egen infrastruktur, dess eftersatta underhåll och många andra uppgifter att finansiera och ta hand om, säger Karhunen.
Långsiktighet i investeringar och utveckling
Kommunförbundet och kommunerna anser att underhållet och även utvecklingen av trafiknätet borde ske mera långsiktigt och effektivt än tidigare. Den riksomfattande plan för transportsystemen som nu ska utarbetas för första gången under denna regeringsperiod är ett viktigt hjälpmedel för att öka långsiktigheten.
- Hittills har man i vårt land dragit upp riktlinjer för trafikärenden för bara en regeringsperiod i taget. Det här måste vi lösgöra oss från och få kontinuitet i finansieringen samt i underhållet, utvecklingen och planeringen. Det behövs nya finansieringsmodeller för bland annat projektbolag. De måste dock genomföras på ett som inte bara flyttar över skulderna från staten till kommunerna, säger Karhunen.
I sitt gemensamma ställningstagande betonar Kommunförbundet och kommunerna att när staten och kommunerna sköter sitt eget ansvar förbättras också förutsättningarna för nyttiga gemensamma projekt mellan kommunerna och staten och nya finansieringslösningar för dem.
Mer information:
Minna Karhunen, verkställande direktör, tfn +358 9 771 2000
Johanna Vilkuna, sakkunnig i trafik, tfn +358 40 869 7836
Ställningstagandet skrevs under av fastlandets samtliga 295 kommuner.
Yhteyshenkilöt
Riina Siirtolatiedottaja
Puh:050 577 1021riina.siirtola@kuntaliitto.fiTietoja julkaisijasta
Suomen Kuntaliitto / Finlands KommunförbundKuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Finlands kommuner och städer ansvarar för cirka 2/3 av den offentliga servicen.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Efterlyses: Finlands aktivaste kommun – nu söker vi kreativa lösningar för motion i vardagen17.8.2026 13:27:07 EEST | Pressmeddelande
Hur kan vi göra det till en naturlig del av vardagen att röra på sig? I tävlingen Finlands aktivaste kommun 2026 söker vi i år kreativa lösningar för motion i vardagen: nya verksamhetsmodeller, samarbete och även små insikter som har gjort att kommunerna lyckats öka vardagsmotionen.
Suomen liikkuvinta kuntaa etsitään – nyt haussa ovat rohkeat arjen liikuntainnovaatiot17.8.2026 12:00:00 EEST | Tiedote
Miten liikkumisesta tehdään luonteva osa arkea? Suomen liikkuvin kunta 2026-kilpailussa etsitään tänä vuonna rohkeita arjen liikuntainnovaatioita: uusia toimintatapoja, yhteistyötä ja pieniäkin oivalluksia, joilla kunnat ovat onnistuneet lisäämään liikkumista.
Kysely: Kuntajohtajien työtyytyväisyys ennätyskorkealla, mutta päätöksentekoilmapiiri huolestuttaa13.8.2026 09:35:53 EEST | Tiedote
Kuntajohtajien työtyytyväisyys on noussut ennätyksellisen korkealle tasolle. Samalla aiempaa suurempi osuus kuntajohtajista arvioi kuntansa päätöksentekoilmapiirin heikentyneen kuluvan valtuustokauden aikana. Tiedot ilmenevät Kuntaliiton ja Kuntajohtajat ry:n toteuttamasta Kuntajohtajien työ 2026-kyselytutkimuksesta.
Så har den finländska grundskolan förändrats på tio år – enhetsskolorna blir fler och skolorna större13.8.2026 01:00:00 EEST | Pressmeddelande
I år börjar cirka 49 000 barn i första klass i grundskolor av olika storlek och på olika avstånd. Enligt en översikt som Kommunförbundet sammanställt utifrån Statistikcentralens skolstatistik har antalet kommunala grundskolor minskat med 471 under åren 2015-2025, men trots många förändringar har kommunerna fortfarande ett omfattande nätverk av närskolor. Samtidigt har det blivit vanligare med enhetsskolor, och skolornas genomsnittliga storlek har ökat. Varje kommun på fastlandet har fortfarande minst en grundskola. ”Många skolbänkar har blivit tomma på kort tid, då årskullen har krympt till mindre än 50 000 elever”, konstaterar Mari Sjöström, specialsakkunnig vid Kommunförbundet
Näin suomalainen peruskoulu on muuttunut kymmenessä vuodessa – yhtenäiskoulut yleistyvät ja koulujen koko kasvaa13.8.2026 01:00:00 EEST | Tiedote
Noin 49 000 lasta aloittaa tänä vuonna koulutiensä hyvin erilaisissa peruskouluissa. Suomessa on 268 alle 50 oppilaan koulua ja 20 yli tuhannen oppilaan koulua. Kuntaliiton katsauksen mukaan kunnallisten peruskoulujen määrä on vähentynyt kymmenessä vuodessa noin 470 koululla, samalla kun yhtenäiskoulut ovat yleistyneet ja koulujen keskikoko on kasvanut. ”Moni pulpetti on tyhjentynyt lyhyessä ajassa, kun ikäluokka on tippunut alle 50000 oppilaaseen. Kunnat ovat uudistaneet kouluverkkoaan niin, että laadukas lähikoulu voidaan turvata myös pieneneville ikäluokille”, toteaa Kuntaliiton erityisasiantuntija Mari Sjöström.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme