Kommunförbundet: Projektrapporten om utbildning på andra stadiet god diskussionsinledning
Finlands Kommunförbund anser att den nu publicerade rapporten är ett bra tillägg till arbetet med att utveckla både gymnasie- och yrkesutbildningen. I fråga om utbildningen på andra stadiet fördjupar rapporten regeringens utbildningspolitiska redogörelse som riksdagen behandlade våren 2022.
— Även om ministeriets projekt pågick under en exceptionellt kort tid, har det resulterat i en tjänstemannarapport av hög kvalitet. Till dess förtjänster kan räknas en bra lägesbildsanalys av och syn på de utmaningar som ordnandet av utbildning på andra stadiet innebär, säger Terhi Päivärinta, direktör vid Kommunförbundet.
De unga årskullarna har redan länge krympt i de flesta ekonomiska regionerna. Enligt befolkningsprognoserna fortsätter förändringen att accelerera på 2020-talet. Detta påverkar i synnerhet anordnandet av gymnasieutbildning.
— När åldersklasserna krymper ökar behovet av samarbete mellan anordnarna av gymnasieutbildning om man vill fortsätta att hålla fast vid högklassig och tillgänglig gymnasieutbildning, konstaterar Kyösti Värri, specialsakkunnig i gymnasieutbildningsfrågor vid Kommunförbundet.
— I fråga om gymnasieutbildningen blir det nödvändigt att se över hur finansieringssystemet bäst kan stödja utbildningsanordnarna och möjliggöra ändamålsenliga lösningar. Det är säkert också på sin plats att fundera över om det i fortsättningen behövs en reglering av anordnartillstånden på nuvarande nivå.
Situationen för kommuner och andra utbildningsanordnare underlättas inte av att också befolkningen i arbetsför ålder minskar. Eftersom majoriteten av studerandena inom yrkesutbildningen är vuxna, gäller utmaningarna också yrkesutbildningen.
— Såväl arbets- och näringstjänsterna som de integrationsfrämjande tjänsterna överförs under de närmaste åren på kommunerna. När styrnings-, reglerings- och finansieringssystemet utvecklas bör kopplingen mellan yrkesutbildningen och kommunerna stärkas. Yrkesutbildningen stöder för sin del kommunerna i utvecklingen av befolkningens kunnande och tillgången på kompetent arbetskraft i regionen, framhåller utvecklingschef Maarit Kallio-Savela.
— I ministeriets rapport preciseras dock inte de ur såväl arbetslivets, individens som regionernas synvinkel centrala nationella målen för den yrkesutbildning som produceras med offentlig finansiering. De målen utgör en grund för fortsatta överväganden kring ett ändamålsenligt reglerings-, styrnings- och finansieringssystem.
Kommunförbundet anser det vara viktigt att kommunerna och utbildningsanordnarna agerar aktivt i samband med överväganden om samarbets- och verksamhetsmodeller som lämpar sig för respektive regions särdrag och förhållanden. Ministeriets stöd är också viktigt när det gäller att påskynda samarbetet i regionerna utifrån de nationella riktlinjerna. Det kan vara fråga om både ekonomiskt stöd och mångsidigt informationsmaterial till stöd för det regionala scenariearbetet.
Närmare upplysningar:
Terhi Päivärinta, 050 590 4796, terhi.paivarinta@kommunforbundet.fi
Maarit Kallio-Savela, 050 437 0045, maarit.kallio-savela@kommunforbundet.fi
Kyösti Värri, 050 431 1926, kyosti.varri@kommunforbundet.fi
Kontakter
Katariina PohjolaViestinnän asiantuntija
Tel:+358 50 355 2574katariina.pohjola@kuntaliitto.fiOm
Suomen Kuntaliitto / Finlands KommunförbundKuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Saija Niemelä-Pentti, direktör för Rovaniemi utbildningssamkommun, blir ordförande för Kommunförbundets nätverk för yrkesutbildning20.11.2025 14:00:00 EET | Pressmeddelande
Yrkesutbildningen är nu viktigare än någonsin. Finland behöver experter både för att lösa arbetsmarknadens matchningsproblem och för att höja utbildningsnivån. Nästan hälften av dem som inleder yrkeshögskolestudier kommer från yrkesutbildningen. Därför är det viktigt att stärka studiestigarna, konstaterar Arenans nya ordförande Saija Niemelä-Pentti. Arenan för yrkesutbildning är Kommunförbundets nätverk för sakkunniga inom yrkesutbildningen. Under ledning av sin ordförande deltar nätverket i den nationella utbildningspolitiska diskussionen och lyfter fram synpunkter från kommunalt anknutna yrkesutbildningsanordnare inom en bred skala yrkesutbildningar.
Rovaniemen koulutuskuntayhtymä REDUn johtaja Saija Niemelä-Pentti puheenjohtajaksi Kuntaliiton ammatillisen koulutuksen verkostoon20.11.2025 14:00:00 EET | Tiedote
”Ammatillisen koulutuksen merkitys on nyt suurempi kuin koskaan. Suomi tarvitsee osaajia niin työmarkkinoiden kohtaanto-ongelmien ratkaisemiseksi kuin koulutustason nostamiseksi. Lähes puolet ammattikorkeakouluopintonsa aloittavista tulee ammatillisesta koulutuksesta, joten väylien vahvistaminen on tärkeää”, toteaa Areenan tuore puheenjohtaja Saija Niemelä-Pentti Rovaniemen koulutuskuntayhtymä REDUsta. Myös väestökehitys haastaa järjestäjiä monella tapaa. Oppivelvollisuusikäisten määrä vähenee, mutta samanaikaisesti opiskelijoiden tuen tarve kasvaa. Kaikkiin tuen tarpeisiin ei voida vastata pelkällä koulutuksella. ”Tarvitsemme uudenlaisia ratkaisuja opiskelijoiden kokonaisvaltaisen hyvinvoinnin vahvistamiseksi. Kuntaliiton ja Areena-verkoston esittämä kuntouttavan opetuksen malli on yksi lupaava suunta. Siinä yhdistetään hyvinvointialueiden palvelut, työpajatoiminnan sisältöjä ja ammatillisen koulutuksen vahvuudet”, Niemelä-Pentti sanoo.
Kuntaveroprosentti nousee ensi vuonna 560 000 suomalaisella - korotukset keskittyvät samoihin kuntiin hyvinvointialueuudistuksen jälkeen18.11.2025 12:20:49 EET | Tiedote
Kunnat ovat päättäneet tulo- ja kiinteistöveroprosenteistaan seuraavalle vuodelle. Koko Suomessa tuloveroprosenttia nostaa 38 kuntaa ja laskee 5 kuntaa. Tuloveroprosenttiaan korottavissa kunnissa asuu noin 560 000 suomalaista, mikä on selvästi pienempi määrä kuin tavallisesti. Tuloveroprosentti säilyy ennallaan 265 kunnassa.
Invandringens fördelar små för regionstädernas befolkningsutveckling: attraktionskraften behöver stärkas7.11.2025 11:03:08 EET | Pressmeddelande
Befolkningsutvecklingen i regionstäderna gagnas av invandring, men en betydande del av inflyttningsöverskottet från utlandet förloras vid fortsatt migration inom landet. Detta framgår av en utredning beställd av Kommunförbundet, som granskade invandringen till regionstäder och den interna migrationen bland personer med främmande språk som modersmål under åren 2010–2024.
Maahanmuuton hyödyt seutukaupunkien väestökehitykselle jäävät vähäisiksi: veto- ja pitovoimaa vahvistettava7.11.2025 10:53:30 EET | Tiedote
Seutukaupunkien väestökehitys hyötyy maahanmuutosta, mutta huomattava osa ulkomailta saadusta muuttovoitosta menetetään jatkomuutoissa Suomen sisällä. Tämä selviää Kuntaliiton tilaamasta selvityksestä, joka tarkasteli seutukaupunkien maahanmuuttoa ja vieraskielisten maan sisäistä muuttoa vuosina 2010–2024.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum