Kommunförbundet: Projektrapporten om utbildning på andra stadiet god diskussionsinledning
Finlands Kommunförbund anser att den nu publicerade rapporten är ett bra tillägg till arbetet med att utveckla både gymnasie- och yrkesutbildningen. I fråga om utbildningen på andra stadiet fördjupar rapporten regeringens utbildningspolitiska redogörelse som riksdagen behandlade våren 2022.
— Även om ministeriets projekt pågick under en exceptionellt kort tid, har det resulterat i en tjänstemannarapport av hög kvalitet. Till dess förtjänster kan räknas en bra lägesbildsanalys av och syn på de utmaningar som ordnandet av utbildning på andra stadiet innebär, säger Terhi Päivärinta, direktör vid Kommunförbundet.
De unga årskullarna har redan länge krympt i de flesta ekonomiska regionerna. Enligt befolkningsprognoserna fortsätter förändringen att accelerera på 2020-talet. Detta påverkar i synnerhet anordnandet av gymnasieutbildning.
— När åldersklasserna krymper ökar behovet av samarbete mellan anordnarna av gymnasieutbildning om man vill fortsätta att hålla fast vid högklassig och tillgänglig gymnasieutbildning, konstaterar Kyösti Värri, specialsakkunnig i gymnasieutbildningsfrågor vid Kommunförbundet.
— I fråga om gymnasieutbildningen blir det nödvändigt att se över hur finansieringssystemet bäst kan stödja utbildningsanordnarna och möjliggöra ändamålsenliga lösningar. Det är säkert också på sin plats att fundera över om det i fortsättningen behövs en reglering av anordnartillstånden på nuvarande nivå.
Situationen för kommuner och andra utbildningsanordnare underlättas inte av att också befolkningen i arbetsför ålder minskar. Eftersom majoriteten av studerandena inom yrkesutbildningen är vuxna, gäller utmaningarna också yrkesutbildningen.
— Såväl arbets- och näringstjänsterna som de integrationsfrämjande tjänsterna överförs under de närmaste åren på kommunerna. När styrnings-, reglerings- och finansieringssystemet utvecklas bör kopplingen mellan yrkesutbildningen och kommunerna stärkas. Yrkesutbildningen stöder för sin del kommunerna i utvecklingen av befolkningens kunnande och tillgången på kompetent arbetskraft i regionen, framhåller utvecklingschef Maarit Kallio-Savela.
— I ministeriets rapport preciseras dock inte de ur såväl arbetslivets, individens som regionernas synvinkel centrala nationella målen för den yrkesutbildning som produceras med offentlig finansiering. De målen utgör en grund för fortsatta överväganden kring ett ändamålsenligt reglerings-, styrnings- och finansieringssystem.
Kommunförbundet anser det vara viktigt att kommunerna och utbildningsanordnarna agerar aktivt i samband med överväganden om samarbets- och verksamhetsmodeller som lämpar sig för respektive regions särdrag och förhållanden. Ministeriets stöd är också viktigt när det gäller att påskynda samarbetet i regionerna utifrån de nationella riktlinjerna. Det kan vara fråga om både ekonomiskt stöd och mångsidigt informationsmaterial till stöd för det regionala scenariearbetet.
Närmare upplysningar:
Terhi Päivärinta, 050 590 4796, terhi.paivarinta@kommunforbundet.fi
Maarit Kallio-Savela, 050 437 0045, maarit.kallio-savela@kommunforbundet.fi
Kyösti Värri, 050 431 1926, kyosti.varri@kommunforbundet.fi
Kontakter
Katariina PohjolaViestinnän asiantuntija
Tel:+358 50 355 2574katariina.pohjola@kuntaliitto.fiOm

Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Ammatillisen koulutuksen opiskelijat viihtyvät opinnoissaan jopa paremmin kuin lukiolaiset ja peruskoululaiset13.10.2025 01:00:00 EEST | Tiedote
Neljä viidestä ammatillisen koulutuksen opiskelijasta kertoo pitävänsä koulunkäynnistä, selviää vastikään julkaistusta Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen (THL) kouluterveyskyselystä. Osuus on kyselyssä mukana olevista koulutusmuodoista selvästi korkein, ohi perusopetuksen ja lukion. Tulokset kääntävät päälaelleen sitkeän käsityksen siitä, että ammatilliseen hakeutuisivat vähemmän motivoituneet nuoret. Samaa suuntaa osoittaa myös Kuntaliiton tuore selvitys, jonka mukaan ammatillisen koulutuksen opiskelijat kokevat vaikutusmahdollisuutensa ja kouluarjen työrauhan paremmiksi kuin muut toisen asteen opiskelijat.
Stark statlig styrning, oklar ansvarsfördelning och ekonomiska utmaningar skapar friktion mellan kommunerna och välfärdsområdena9.10.2025 01:00:00 EEST | Tiedote
Välfärdsområdesreformen är den största omstruktureringen någonsin i Finlands offentliga förvaltnings historia och dess effekter märks på många sätt i kommunerna. Reformen har skapat en ny förvaltningsstruktur med tre nivåer där statens starka styrning, en oklar ansvarsfördelning, ekonomiska utmaningar och det praktiska samarbetet skapar friktion mellan kommunerna och välfärdsområdena.
Valtion vahva ohjaus, epäselvät vastuut ja taloushaasteet kiristävät kuntien ja hyvinvointialueiden välejä9.10.2025 01:00:00 EEST | Tiedote
Hyvinvointialueuudistus on Suomen julkisen hallinnon historian suurin muutos, ja sen vaikutukset näkyvät kunnissa monin tavoin. Uudistus on luonut uudenlaisen kolmikerroksisen hallintorakenteen, jossa valtion vahva ohjaus, epäselvät vastuut, taloushaasteet ja käytännön yhteistyön haasteet kiristävät kuntien ja hyvinvointialueiden välejä. "Kunnilla ja hyvinvointialueilla on oltava niille määritellyn itsehallinnollisen roolin mukaisesti riittävästi liikkumavaraa omassa toiminnassaan ja yhteistyössään, jota tehdään yhteisten asukkaiden hyväksi. Isot uudistukset vievät aikaa, mutta asukkaiden palvelutarpeet eivät odota", Kuntaliiton Liisa Jurmu alleviivaa.
Limingan sivistysjohtaja Päivi Mäki palkittiin Sivistyksen suunta -palkinnolla30.9.2025 13:47:27 EEST | Tiedote
Limingan sivistysjohtaja, filosofian tohtori Päivi Mäki on saanut vuoden 2025 Sivistyksen suunta -palkinnon. Kuntaliiton ja Opsia ry:n myöntämä tunnustus jaettiin 14. kertaa Valtakunnallisilla sivistystoimen neuvottelupäivillä. Mäki tunnetaan rohkeasta kehittämisotteestaan ja vahvasta yhteistyökyvystään – hänen johdollaan Limingassa on muun muassa rakennettu kaksikielinen suomi–englanti -opetuksen polku ja saatu Lapsiystävällinen kunta -tunnustus.
Puoluejohdon paneeli: Puolueet valmiita kunta- ja palvelurakenteen parlamentaariseen uudistamiseen17.9.2025 13:33:35 EEST | Tiedote
Kahdeksan suurimman puolueen johto vakuutti olevansa valmis parlamentaariseen työhön kunta- ja palvelurakenteen uudistamiseksi keskiviikkona 17.9. Kuntamarkkinoiden Puoluejohdon paneelissa. Kaikki puoluejohtajat jakoivat yhteisen huolen siitä, että väestön ikääntyminen, matala syntyvyys, kaupungistuminen ja keskittyvä maahanmuutto vaikeuttavat kaupunkien ja kuntien mahdollisuuksia tarjota laadukkaita palveluja. – Kunta- ja palvelurakenteen tulevaisuutta suuntaavat päätökset ovat poliittisia ja toivon, että näistä asioista voidaan keskustella, sopia ja päättää laajasti yli puoluerajojen, Kuntaliiton toimitusjohtaja Minna Karhunen totesi.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum