Finlands Kommunförbund anser att den nu publicerade rapporten är ett bra tillägg till arbetet med att utveckla både gymnasie- och yrkesutbildningen. I fråga om utbildningen på andra stadiet fördjupar rapporten regeringens utbildningspolitiska redogörelse som riksdagen behandlade våren 2022.

— Även om ministeriets projekt pågick under en exceptionellt kort tid, har det resulterat i en tjänstemannarapport av hög kvalitet. Till dess förtjänster kan räknas en bra lägesbildsanalys av och syn på de utmaningar som ordnandet av utbildning på andra stadiet innebär, säger Terhi Päivärinta, direktör vid Kommunförbundet.

De unga årskullarna har redan länge krympt i de flesta ekonomiska regionerna. Enligt befolkningsprognoserna fortsätter förändringen att accelerera på 2020-talet. Detta påverkar i synnerhet anordnandet av gymnasieutbildning.

— När åldersklasserna krymper ökar behovet av samarbete mellan anordnarna av gymnasieutbildning om man vill fortsätta att hålla fast vid högklassig och tillgänglig gymnasieutbildning, konstaterar Kyösti Värri, specialsakkunnig i gymnasieutbildningsfrågor vid Kommunförbundet.

— I fråga om gymnasieutbildningen blir det nödvändigt att se över hur finansieringssystemet bäst kan stödja utbildningsanordnarna och möjliggöra ändamålsenliga lösningar. Det är säkert också på sin plats att fundera över om det i fortsättningen behövs en reglering av anordnartillstånden på nuvarande nivå.

Situationen för kommuner och andra utbildningsanordnare underlättas inte av att också befolkningen i arbetsför ålder minskar. Eftersom majoriteten av studerandena inom yrkesutbildningen är vuxna, gäller utmaningarna också yrkesutbildningen.

— Såväl arbets- och näringstjänsterna som de integrationsfrämjande tjänsterna överförs under de närmaste åren på kommunerna. När styrnings-, reglerings- och finansieringssystemet utvecklas bör kopplingen mellan yrkesutbildningen och kommunerna stärkas. Yrkesutbildningen stöder för sin del kommunerna i utvecklingen av befolkningens kunnande och tillgången på kompetent arbetskraft i regionen, framhåller utvecklingschef Maarit Kallio-Savela.

— I ministeriets rapport preciseras dock inte de ur såväl arbetslivets, individens som regionernas synvinkel centrala nationella målen för den yrkesutbildning som produceras med offentlig finansiering. De målen utgör en grund för fortsatta överväganden kring ett ändamålsenligt reglerings-, styrnings- och finansieringssystem.

Kommunförbundet anser det vara viktigt att kommunerna och utbildningsanordnarna agerar aktivt i samband med överväganden om samarbets- och verksamhetsmodeller som lämpar sig för respektive regions särdrag och förhållanden. Ministeriets stöd är också viktigt när det gäller att påskynda samarbetet i regionerna utifrån de nationella riktlinjerna. Det kan vara fråga om både ekonomiskt stöd och mångsidigt informationsmaterial till stöd för det regionala scenariearbetet.

Närmare upplysningar:

Terhi Päivärinta, 050 590 4796, terhi.paivarinta@kommunforbundet.fi

Maarit Kallio-Savela, 050 437 0045, maarit.kallio-savela@kommunforbundet.fi

Kyösti Värri, 050 431 1926, kyosti.varri@kommunforbundet.fi