Kommunförbundet utredde: År 2040 har mer än dubbelt så många främmande språk som modersmål
Uppgifterna framgår av en utredning som konsultbyrån för regionutveckling MDI gjort för Kommunförbundet.
Under de senaste 20 åren har C23-städerna, dvs. alla finländska städer med över 50 000 invånare samt Karleby och Kajana, haft en befolkningsökning på cirka 411 000 invånare. Av dem har 59,5 procent, dvs. cirka 250 000 personer, ett främmande språk som modersmål.
– Ökningen av antalet invånare med främmande språk som modersmål är kraftigt koncentrerad till de största stadsregionerna. I huvudstadsregionen bor det redan nu cirka 205 500 invånare med ett främmande språk som modersmål, vilket är lika många som invånarantalet i Uleåborg år 2019. Både urbaniseringen och invandringen är fenomen som växer sig allt starkare i framtiden, förutspår relationsdirektör José Valanta.
Utvecklingen utreddes genom två scenarier
I utredningen granskades utvecklingen under åren 2000–2019 för befolkningen med främmande språk som modersmål eller utländsk bakgrund i hela landet och särskilt i C23-städerna samt den prognostiserade utvecklingen till år 2040. Motsvarande befolkningsprognos för invånare med främmande språk som modersmål har tidigare bara gjorts för enskilda städer.
Den kommande befolkningsutvecklingen för invånare med främmande språk som modersmål jämförs med hjälp av två scenarier, ett basscenario och ett tillväxtscenario. Basscenariot utgår från att personer med främmande språk som modersmål invandrar till Finland i samma utsträckning som under åren 2010–2018. I tillväxtscenariot ökar invandringen med 25 000 personer per år ända till år 2040.
Enligt basscenariot kommer antalet personer med främmande språk som modersmål år 2040 att på riksnivå ha ökat med cirka 476 000, dvs. med 120 procent. Motsvarande ökning enligt tillväxtscenariot är cirka 575 000 personer, dvs. 146,2 procent.
I bägge scenarierna förklaras ökningen i synnerhet av flyttningsöverskottet från utlandet och av den unga åldersstrukturen hos personer med främmande språk som modersmål. Åldersstrukturen gör att mortaliteten inte har någon stor inverkan på den naturliga befolkningsökningen.
Ökningen koncentreras till C23-städerna
Enligt bägge scenarierna bor cirka fyra av fem personer med främmande språk som modersmål i någon av C23-städerna år 2040. Antalet invånare med främmande språk som modersmål ökar i alla dessa städer.
I huvudstadsregionen kommer antalet invånare med främmande språk som modersmål att ha ökat med omkring 265 000 år 2040.
– Ökningen i huvudstadsregionen, Åbo och Tammerfors förklaras också av att personer med främmande språk som modersmål flyttar inom landet. Flyttningen koncentreras i första hand till huvudstadsregionen och i andra hand till Åbo och Tammerfors, berättar Timo Aro, som är ledande expert vid MDI och som ansvarar för utredningen.
Ökat antal invånare med främmande språk som modersmål ändrar Finlands befolkningsstruktur
En kraftig ökning av antalet invånare med främmande språk som modersmål medför stora förändringar i Finlands befolkningsstruktur.
– Antalet invånare med främmande språk som modersmål har fyrdubblats under åren 2000–2019. Invånarna med ett inhemskt språk som modersmål började minska i antal för första gången år 2014, varefter befolkningsökningen i hela landet har baserat sig enbart på invandring. Samma år blev invånarna med främmande språk som modersmål fler än de svenskspråkiga, säger Aro.
Enligt utredningen kommer flyttningen mellan kommuner och regioner att minska under 2020- och 2030-talen, när de unga åldersklasserna krymper. Samtidigt minskar flyttningsöverskotten i de växande stadsregionerna. Det sker dock inga väsentliga förändringar i flyttningsrörelserna inom kommunerna och regionerna.
Enligt den befolkningsprognos för åren 2019–2040 som Statistikcentralen publicerade i höstas kommer den pågående utvecklingen att förstärkas ytterligare.
Närmare upplysningar:
José Valanta, relationsdirektör, tfn 050 523 1116, jose.valanta(a)kuntaliitto.fi
Jaana Halonen, sakkunnig, tfn 050 452 7035, jaana.halonen(a)kuntaliitto.fi
Timo Aro, ledande expert, konsultbyrån för regionutveckling MDI, tfn 045 657 7890, timo.aro(a)mdi.fi
Utredningen gjordes inom ramen för Kommunförbundets projekt Staden i fokus, som granskar bland annat befolkningsutvecklingen, arbetsplatserna, den ekologiska hållbarheten, ekonomin, servicestrukturen och livskraften ur 23 finländska städers (C23) perspektiv.
Mer om projektet Staden i fokus: kommunforbundet.fi/staden-i-fokus och #stadenifokus.
Liitteet
Tietoja julkaisijasta

Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntaliiton Talousbarometri: Kuntien taloudellinen liikkumavara pienenee tulevina vuosina15.9.2025 11:13:47 EEST | Tiedote
Kuntaliiton Talousbarometriin vastanneiden talousjohtajien mukaan kuntien liikkumavara on kapenemassa merkittävästi seuraavien 10 vuoden aikana. Valtaosa vastaajista (lähes 80 %) arvioi kuntansa taloudellisen liikkumavaran pienenevän tulevina vuosina. Erityisen pienenä liikkumavara nähdään asukasmäärältään kaikkein pienimmissä kunnissa. Kuntaliiton Talousbarometri toteutettiin 3.–8. syyskuuta ja siihen vastasi 193 kunnan talousjohtajaa. Manner-Suomessa on 292 kuntaa.
Klyftan mellan kommunernas skattesatser hotar blir enorm– Kommunförbundets Karhunen: Finland har inte råd med nuvarande tjänster och strukturer13.9.2025 08:43:27 EEST | Pressmeddelande
Den demografiska förändringen, dvs. den minskande nativiteten, befolkningens stigande ålder, den koncentrerade invandringen och urbaniseringen, försvårar på ett aldrig tidigare skådat sätt kommunernas möjligheter att tillhandahålla tjänster för invånarna. Förändringen är oundviklig och kännbar både i kommuner som förlorar befolkning och i snabbt växande städer, enligt en utredning beställd av Kommunförbundet. Om inget görs kan skillnaden mellan den lägsta och högsta kommunalskattesatsen i framtiden vara nästan 19 procentenheter.
Erot kuntien veroprosenteissa uhkaavat revetä ennennäkemättömiin lukemiin - Kuntaliiton Karhunen: Suomella ei ole varaa nykyisiin palveluihin eikä rakenteisiin13.9.2025 08:20:46 EEST | Tiedote
Väestönmurros eli syntyvyyden lasku, ikääntyminen, keskittyvä maahanmuutto ja kaupungistuminen vaikeuttavat ennennäkemättömällä tavalla kuntien mahdollisuuksia järjestää palveluita kuntalaisille. Muutos on vääjäämätön ja merkittävä niin väestöään menettävissä kunnissa kuin vauhdikkaasti kasvavissa kaupungeissakin, selviää Kuntaliiton tilaamasta selvityksestä. Jos mitään ei tehdä, ero matalimman ja korkeimman kuntaveroprosentin välillä voi tulevaisuudessa olla lähes 19 prosenttiyksikköä.
Kyselytulos: Kunnissa panostetaan lasten ja nuorten hyvinvointiin – tueksi tarvittaisiin vahvemmin hyvinvointialueet11.9.2025 07:11:17 EEST | Tiedote
Kunnat ovat panostaneet merkittävästi lasten ja nuorten hyvinvointiin palkkaamalla omaa, ei-lakisääteistä henkilöstöä varhaiskasvatukseen, esiopetukseen, perusopetukseen ja lukioihin, vaikka laki ei siihen velvoita, selviää Kuntaliiton tuoreesta kyselytutkimuksesta. – Kuntien lisäsatsaukset kertovat aidosta tahdosta tukea lapsia, nuoria ja perheitä. Huolemme kuitenkin on, että hyvinvointialueiden vastuulla olevia tehtäviä sysätään kunnille, Kuntaliiton koulutusasioiden johtaja Irmeli Myllymäki painottaa. Koulun opetushenkilöstö toteuttaa työssään yhteisöllistä opiskeluhuoltoa yhteistyössä hyvinvointialueen ammattilaisten kanssa.
Kommunerna satsar på barns och ungas välmående – välfärdsområdena behövs som stöd11.9.2025 07:10:56 EEST | Pressmeddelande
Kommunerna har satsat mycket på barns och ungas välmående genom att anställa egen, icke–lagstadgad personal inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och gymnasierna. Enligt Kommunförbundets utredningar våren 2025 har nästan alla kommuner som svarat investerat egna resurser i barns och ungas välmående, även om lagen inte förpliktar till det. – Kommunernas tilläggssatsningar vittnar om en genuin vilja att stödja barn, unga och familjer. Vi är dock oroade för att uppgifter som välfärdsområdena har ansvar för skyfflas över på kommunerna, säger Irmeli Myllymäki, direktör för utbildningsfrågor vid Kommunförbundet Skolans undervisningspersonal arbetar med generellt inriktad elevhälsa i samarbete med yrkesutbildade personer inom välfärdsområdet.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme