Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommunförbundet utredde: År 2040 har mer än dubbelt så många främmande språk som modersmål

Jaa
Om invandringen hålls på minst nuvarande nivå kommer antalet personer med främmande språk som modersmål att ha mer än fördubblats år 2040. Ökningen förklaras främst av flyttningsöverskott från utlandet och den unga åldersstrukturen bland invånare med främmande språk som modersmål.

Uppgifterna framgår av en utredning som konsultbyrån för regionutveckling MDI gjort för Kommunförbundet.

Under de senaste 20 åren har C23-städerna, dvs. alla finländska städer med över 50 000 invånare samt Karleby och Kajana, haft en befolkningsökning på cirka 411 000 invånare. Av dem har 59,5 procent, dvs. cirka 250 000 personer, ett främmande språk som modersmål.

– Ökningen av antalet invånare med främmande språk som modersmål är kraftigt koncentrerad till de största stadsregionerna. I huvudstadsregionen bor det redan nu cirka 205 500 invånare med ett främmande språk som modersmål, vilket är lika många som invånarantalet i Uleåborg år 2019. Både urbaniseringen och invandringen är fenomen som växer sig allt starkare i framtiden, förutspår relationsdirektör José Valanta.

Utvecklingen utreddes genom två scenarier

I utredningen granskades utvecklingen under åren 2000–2019 för befolkningen med främmande språk som modersmål eller utländsk bakgrund i hela landet och särskilt i C23-städerna samt den prognostiserade utvecklingen till år 2040. Motsvarande befolkningsprognos för invånare med främmande språk som modersmål har tidigare bara gjorts för enskilda städer.

Den kommande befolkningsutvecklingen för invånare med främmande språk som modersmål jämförs med hjälp av två scenarier, ett basscenario och ett tillväxtscenario. Basscenariot utgår från att personer med främmande språk som modersmål invandrar till Finland i samma utsträckning som under åren 2010–2018. I tillväxtscenariot ökar invandringen med 25 000 personer per år ända till år 2040.

Enligt basscenariot kommer antalet personer med främmande språk som modersmål år 2040 att på riksnivå ha ökat med cirka 476 000, dvs. med 120 procent. Motsvarande ökning enligt tillväxtscenariot är cirka 575 000 personer, dvs. 146,2 procent.

I bägge scenarierna förklaras ökningen i synnerhet av flyttningsöverskottet från utlandet och av den unga åldersstrukturen hos personer med främmande språk som modersmål. Åldersstrukturen gör att mortaliteten inte har någon stor inverkan på den naturliga befolkningsökningen.

Ökningen koncentreras till C23-städerna

Enligt bägge scenarierna bor cirka fyra av fem personer med främmande språk som modersmål i någon av C23-städerna år 2040. Antalet invånare med främmande språk som modersmål ökar i alla dessa städer.

I huvudstadsregionen kommer antalet invånare med främmande språk som modersmål att ha ökat med omkring 265 000 år 2040.

– Ökningen i huvudstadsregionen, Åbo och Tammerfors förklaras också av att personer med främmande språk som modersmål flyttar inom landet. Flyttningen koncentreras i första hand till huvudstadsregionen och i andra hand till Åbo och Tammerfors, berättar Timo Aro, som är ledande expert vid MDI och som ansvarar för utredningen.

Ökat antal invånare med främmande språk som modersmål ändrar Finlands befolkningsstruktur

En kraftig ökning av antalet invånare med främmande språk som modersmål medför stora förändringar i Finlands befolkningsstruktur.

– Antalet invånare med främmande språk som modersmål har fyrdubblats under åren 2000–2019. Invånarna med ett inhemskt språk som modersmål började minska i antal för första gången år 2014, varefter befolkningsökningen i hela landet har baserat sig enbart på invandring. Samma år blev invånarna med främmande språk som modersmål fler än de svenskspråkiga, säger Aro.

Enligt utredningen kommer flyttningen mellan kommuner och regioner att minska under 2020- och 2030-talen, när de unga åldersklasserna krymper. Samtidigt minskar flyttningsöverskotten i de växande stadsregionerna. Det sker dock inga väsentliga förändringar i flyttningsrörelserna inom kommunerna och regionerna.

Enligt den befolkningsprognos för åren 2019–2040 som Statistikcentralen publicerade i höstas kommer den pågående utvecklingen att förstärkas ytterligare.

Närmare upplysningar:

José Valanta, relationsdirektör, tfn 050 523 1116, jose.valanta(a)kuntaliitto.fi

Jaana Halonen, sakkunnig, tfn 050 452 7035, jaana.halonen(a)kuntaliitto.fi

Timo Aro, ledande expert, konsultbyrån för regionutveckling MDI, tfn 045 657 7890, timo.aro(a)mdi.fi

Utredningen gjordes inom ramen för Kommunförbundets projekt Staden i fokus, som granskar bland annat befolkningsutvecklingen, arbetsplatserna, den ekologiska hållbarheten, ekonomin, servicestrukturen och livskraften ur 23 finländska städers (C23) perspektiv.

Mer om projektet Staden i fokus: kommunforbundet.fi/staden-i-fokus och #stadenifokus.

Liitteet

Tietoja julkaisijasta

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.

Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kuntaliitto selvitti: Suomalaiset samaistuvat vahvasti kotikuntaansa - kiinnostavia kuntakohtaisia eroja18.6.2025 01:00:00 EEST | Tiedote

Mihin kuntiin tai alueisiin samaistut? Kuntaliiton tuore Kuntalaistutkimus osoittaa, että suomalaiset samaistuvat yhä vahvasti kotikuntaansa, erityisesti pienissä kunnissa ja iäkkäämmissä ikäryhmissä. Paikallisuus elää vahvana arjessa, vaikka samaan aikaan Eurooppa ja maakunta kasvattavat merkitystään. Kärkikolmikkona samaistumisessa ovat Suomi, Pohjoismaat ja kotikunta. Kotikuntaansa samaistuvien määrä kuitenkin vaihtelee merkittävästi eri puolilla Suomea. Tutkimuksesta selviää myös, että mitä vahvemmin suomalaiset kokevat kuuluvansa kotikuntaansa, sitä enemmän he luottavat päätöksentekoon ja ovat tyytyväisempiä kunnan palveluihin. Samaan aikaan uudet hallinnolliset rakenteet etsivät vielä paikkaansa ihmisten arjessa: hyvinvointialueet eivät vielä tunnu omilta. Kuntalaistutkimukseen vastasi 10 500 suomalaista 46 kunnasta ja kaupungista. Liitedioista pääsee tutustumaan kuntakohtaisiin tuloksiin. Esimerkiksi Naantalissa ja Inarissa samaistuminen kotikuntaan on poikkeuksellisen vahvaa. S

Joka kolmas kuntapäättäjä on kohdannut häirintää tai uhkailua6.6.2025 07:20:00 EEST | Tiedote

Kolme kymmenestä kuntapäättäjästä on kokenut häirintää tai uhkailua kuluvalla valtuustokaudella, ilmenee Kuntaliiton tuoreesta Kuntapäättäjätutkimuksesta. Häirintää kokevat erityisesti naiset ja näkyvissä luottamustehtävissä toimivat. Häirinnän muodoista yleisimpiä ovat asiaton palaute mediassa (57 %), sanalliset uhkaukset tai aggressio kasvokkain (43 %) sekä maalittaminen (35 %). Sosiaalisessa mediassa tapahtuneet uhkaukset ovat hieman vähentyneet vuodesta 2020. Samalla tutkimus osoittaa myös valonpilkahduksia: keskusteluilmapiiri kunnissa on monin paikoin parantunut.

Vauvarahaa maksavien kuntien määrä kasvussa2.6.2025 09:24:01 EEST | Tiedote

Vauvaraha on yleistynyt erityisesti pienissä kunnissa, joissa etsitään tapoja tukea perheitä ja houkutella uusia asukkaita, selviää Kuntaliiton tuoreesta selvityksestä. Vastasyntyneitä muistetaan jollain tavalla lähes 120 kunnassa, ja vauvarahaa maksetaan 64 kunnassa. Suurimmillaan vauvaraha on 10 000 euroa. – Vaikka vauvaraha ei ratkaise väestörakenteen muutoksia, monessa kunnassa sen avulla halutaan viestiä, että lapset ja lapsiperheet ovat arvokkaita sekä tukea perheiden arkea, sanoo kehittämispäällikkö Jarkko Lahtinen Kuntaliitosta.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye