Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommunförbundet utredde: År 2040 har mer än dubbelt så många främmande språk som modersmål

20.5.2020 12:05:13 EEST | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Tiedote

Jaa
Om invandringen hålls på minst nuvarande nivå kommer antalet personer med främmande språk som modersmål att ha mer än fördubblats år 2040. Ökningen förklaras främst av flyttningsöverskott från utlandet och den unga åldersstrukturen bland invånare med främmande språk som modersmål.

Uppgifterna framgår av en utredning som konsultbyrån för regionutveckling MDI gjort för Kommunförbundet.

Under de senaste 20 åren har C23-städerna, dvs. alla finländska städer med över 50 000 invånare samt Karleby och Kajana, haft en befolkningsökning på cirka 411 000 invånare. Av dem har 59,5 procent, dvs. cirka 250 000 personer, ett främmande språk som modersmål.

– Ökningen av antalet invånare med främmande språk som modersmål är kraftigt koncentrerad till de största stadsregionerna. I huvudstadsregionen bor det redan nu cirka 205 500 invånare med ett främmande språk som modersmål, vilket är lika många som invånarantalet i Uleåborg år 2019. Både urbaniseringen och invandringen är fenomen som växer sig allt starkare i framtiden, förutspår relationsdirektör José Valanta.

Utvecklingen utreddes genom två scenarier

I utredningen granskades utvecklingen under åren 2000–2019 för befolkningen med främmande språk som modersmål eller utländsk bakgrund i hela landet och särskilt i C23-städerna samt den prognostiserade utvecklingen till år 2040. Motsvarande befolkningsprognos för invånare med främmande språk som modersmål har tidigare bara gjorts för enskilda städer.

Den kommande befolkningsutvecklingen för invånare med främmande språk som modersmål jämförs med hjälp av två scenarier, ett basscenario och ett tillväxtscenario. Basscenariot utgår från att personer med främmande språk som modersmål invandrar till Finland i samma utsträckning som under åren 2010–2018. I tillväxtscenariot ökar invandringen med 25 000 personer per år ända till år 2040.

Enligt basscenariot kommer antalet personer med främmande språk som modersmål år 2040 att på riksnivå ha ökat med cirka 476 000, dvs. med 120 procent. Motsvarande ökning enligt tillväxtscenariot är cirka 575 000 personer, dvs. 146,2 procent.

I bägge scenarierna förklaras ökningen i synnerhet av flyttningsöverskottet från utlandet och av den unga åldersstrukturen hos personer med främmande språk som modersmål. Åldersstrukturen gör att mortaliteten inte har någon stor inverkan på den naturliga befolkningsökningen.

Ökningen koncentreras till C23-städerna

Enligt bägge scenarierna bor cirka fyra av fem personer med främmande språk som modersmål i någon av C23-städerna år 2040. Antalet invånare med främmande språk som modersmål ökar i alla dessa städer.

I huvudstadsregionen kommer antalet invånare med främmande språk som modersmål att ha ökat med omkring 265 000 år 2040.

– Ökningen i huvudstadsregionen, Åbo och Tammerfors förklaras också av att personer med främmande språk som modersmål flyttar inom landet. Flyttningen koncentreras i första hand till huvudstadsregionen och i andra hand till Åbo och Tammerfors, berättar Timo Aro, som är ledande expert vid MDI och som ansvarar för utredningen.

Ökat antal invånare med främmande språk som modersmål ändrar Finlands befolkningsstruktur

En kraftig ökning av antalet invånare med främmande språk som modersmål medför stora förändringar i Finlands befolkningsstruktur.

– Antalet invånare med främmande språk som modersmål har fyrdubblats under åren 2000–2019. Invånarna med ett inhemskt språk som modersmål började minska i antal för första gången år 2014, varefter befolkningsökningen i hela landet har baserat sig enbart på invandring. Samma år blev invånarna med främmande språk som modersmål fler än de svenskspråkiga, säger Aro.

Enligt utredningen kommer flyttningen mellan kommuner och regioner att minska under 2020- och 2030-talen, när de unga åldersklasserna krymper. Samtidigt minskar flyttningsöverskotten i de växande stadsregionerna. Det sker dock inga väsentliga förändringar i flyttningsrörelserna inom kommunerna och regionerna.

Enligt den befolkningsprognos för åren 2019–2040 som Statistikcentralen publicerade i höstas kommer den pågående utvecklingen att förstärkas ytterligare.

Närmare upplysningar:

José Valanta, relationsdirektör, tfn 050 523 1116, jose.valanta(a)kuntaliitto.fi

Jaana Halonen, sakkunnig, tfn 050 452 7035, jaana.halonen(a)kuntaliitto.fi

Timo Aro, ledande expert, konsultbyrån för regionutveckling MDI, tfn 045 657 7890, timo.aro(a)mdi.fi

Utredningen gjordes inom ramen för Kommunförbundets projekt Staden i fokus, som granskar bland annat befolkningsutvecklingen, arbetsplatserna, den ekologiska hållbarheten, ekonomin, servicestrukturen och livskraften ur 23 finländska städers (C23) perspektiv.

Mer om projektet Staden i fokus: kommunforbundet.fi/staden-i-fokus och #stadenifokus.

Liitteet

Tietoja julkaisijasta

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.

Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Hankintalain eteneminen eduskunnassa uhkaa etenkin pienten kuntien palveluja27.5.2026 18:43:40 EEST | Tiedote

Kuntaliitto on hyvin pettynyt, että eduskunnan talousvaliokunta hyväksyi hankintalain uudistuksen lähes esitetyssä muodossa ennennäkemättömän laajasta vastustuksesta huolimatta. Lakiesitys tyrmättiin lausuntokierroksella laajasti etenkin puutteellisen vaikutusten arvioinnin takia. Myös eduskunnan valiokuntakierroksella on noussut esiin lukuisia huolia lain sisällöstä ja voimaantulosta, mutta talousvaliokunta on esittänyt lopulliseen lakiluonnokseen vain pieniä muutoksia.

Rapport: Allt mer olika framtidsutsikter för gymnasierna i Finland – i vissa ekonomiska regioner halveras antalet studerande18.5.2026 00:01:00 EEST | Pressmeddelande

En omfattande rapport från Kommunförbundet visar att Finlands gymnasier står inför stora regionala förändringar. År 2040 kommer antalet gymnasiestuderande att vara drygt 21 000 färre, och i fem sjättedelar av de ekonomiska regionerna håller antalet unga redan på att minska. I vårens gemensamma ansökan fick 24 gymnasier högst tio ansökningar. Kommunförbundet varnar för att tillgången till högklassig gymnasieutbildning kan försämras i många regioner om inte nya samarbetslösningar införs. – Befolkningsförändringen påverkar gymnasieutbildningen snabbare än vad många ännu insett. Därför behöver vi införa nya lösningar tillsammans och proaktivt, inte först när det blir ett nödtvång, säger Susanna Huovinen, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet.

Selvitys: Lukioiden tulevaisuus eriytyy rajusti Suomessa – osassa seutukunnista opiskelijamäärät puolittuvat18.5.2026 00:01:00 EEST | Tiedote

Kuntaliiton laaja selvitys osoittaa, että Suomen lukioverkko kohtaa rajun alueellisen murroksen. Lukio-opiskelijoiden määrä vähenee vuoteen 2040 mennessä yli 21 000 opiskelijalla, ja viidessä kuudesosassa seutukunnista nuorten määrä on jo laskussa. Kevään yhteishaussa 24 lukioon haki korkeintaan kymmenen opiskelijaa. Kuntaliitto varoittaa, että ilman uusia yhteistyöratkaisuja laadukkaan lukiokoulutuksen saavutettavuus voi heikentyä monilla alueilla. – Väestönmurros muuttaa lukiokoulutusta nyt nopeammin kuin moni vielä ymmärtää. Siksi ratkaisuja pitää tehdä ennakoivasti ja yhdessä, ei vasta pakon edessä, sanoo Kuntaliiton varatoimitusjohtaja Susanna Huovinen.

Simkunnighetsveckan lyfter fram utmaningarna med att ordna simundervisning – Kommunförbundet föreslår lösningar för att stärka simkunnigheten13.5.2026 11:02:08 EEST | Pressmeddelande

Enligt Kommunförbundet kan det ändå inte vara enbart skolans ansvar att stärka simkunnigheten, utan träning behövs också på fritiden tillsammans med familjer, simföreningar och andra aktörer. – Simkunnigheten utvecklas framför allt genom upprepning. Skolans simundervisning skapar en viktig grund, men färdigheten stärks också på fritiden: i simskolor, i simhallar, på stränder och under familjers gemensamma vattenaktiviteter. Kommunens uppgift är skapa möjligheter för detta i samarbete med olika aktörer, säger Elsa Mantere, specialsakkunnig i motions-, idrotts- och ungdomsfrågor vid Kommunförbundet.

Uimataitoviikko nostaa esiin uimaopetuksen järjestämisen haasteita – Kuntaliitto esittää ratkaisuja uimataidon vahvistamiseksi13.5.2026 11:02:08 EEST | Tiedote

Kuntaliitto kannustaa kuntia vahvistamaan yhteistyötä uimaseurojen, järjestöjen ja muiden paikallisten toimijoiden kanssa, jotta uimataidon harjoittelu olisi mahdollista myös koulupäivän ulkopuolella. Ratkaisuja voivat olla esimerkiksi rantauimakoulut, pop up -uimakoulut, uimakorttilainaukset sekä luonnonvesissä toteutettava vesiturvallisuusopetus.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye