Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommuninvånarna mycket nöjda med biblioteks- och kulturtjänsterna och den grundläggande konstundervisningen

Dela

Kommuninvånarna i kommuner av olika storlek runt om i landet är mycket nöjda med hur kultur- och fritidstjänsterna sköts. 

Även om kommuninvånarna genomgående ger högt betyg för skötseln av kommunala tjänster och tjänsternas tillgänglighet, är det ändå kultur- och fritidstjänsterna man är mest nöjd med. Till dessa hör bibliotekstjänster, kulturtjänster och tjänster inom den grundläggande konstundervisningen samt medborgar- och arbetarinstitut, idrotts- och motionstjänster och ungdomstjänster.

Sammanlagt 91 procent av enkätdeltagarna bedömer att den egna kommunens bibliotekstjänster sköts väl. Kulturtjänsterna sköts väl enligt 73 procent av enkätdeltagarna.

Man var också mycket positiv i fråga om hur idrotts- och motionstjänsterna sköts.

-Resultaten av vår enkät visar att kommuninvånarna värdesätter bland annat biblioteks- och kulturtjänsterna mycket högt och att dessa tjänster verkligen har stor betydelse för kommuninvånarna. Tack vare detta kan kommunen till exempel genom kulturverksamhet profilera sig som en intressant och aktiv boendeort som erbjuder kommuninvånarna fritidstjänster av hög kvalitet, säger Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

- Mångsidiga och fungerande tjänster är också en attraktionsfaktor för nya invånare och till exempel sommarboende, fortsätter Pekola-Sjöblom.

Mest nöjda är de som personligen använt sig av tjänsterna

I de kommuner som ingick i undersökningen 2020 varierade andelen som använt biblioteks- och kulturtjänster och tjänster inom den grundläggande konstundervisningen stort bland de kommuninvånare som deltog i enkäten.

Invånarna är ändå mycket nöjda med skötseln av bibliotekstjänsterna, tillgången till dem och tjänsternas tillgänglighet, oberoende av åldersgrupp, kön och modersmål och oberoende var i kommunen man bor.

Också för kulturtjänsternas del är invånarna mycket nöjda med skötseln, tillgången och tillgängligheten oberoende av åldersgrupp, kön och bostadsområde. Bland enkätdeltagarna gavs de bästa betygen för tjänsterna av svenskspråkiga, kvinnor och 18-29-åringar.

Föga överraskande gav de som bor i kommuncentrum och kommunens randområden högre betyg för kulturtjänsterna än de som bor i glesbygden. Konst- och kulturinstituten koncentreras till landskapscentrumen, och föreningar är på motsvarande sätt viktiga kulturproducenter i mindre kommuner.

Tillfredsställelsen med kulturtjänsterna är hög i kommuner av olika storlek och typ. Mest nöjd är man i kommuner med mer än 50 000 invånare, i tvåspråkiga kommuner och i kommuner med svenskspråkig majoritet.

Man är också tämligen nöjd med den grundläggande konstundervisningen, oberoende av åldersgrupp, kön och bostadsområde. Av enkätdeltagarna var 40-49-åringarna, 30-39-åringarna samt kvinnorna nöjdast med tjänsterna.

Mångsidig kulturverksamhet i kommunerna

Kommunerna är skyldiga att ordna kultur- och biblioteksverksamhet. Kultur kan utöver biblioteken avse musik-, teater-, dans-, cirkus-, musei- och utställningsverksamhet, konstutövande och grundläggande konstundervisning, evenemang, festivaler och fester under hela året. Kommunerna kan upprätthålla kulturhus och andra lokaler för konst- och hembygdsföreningar samt för konstnärer. 

Utöver hobbyverksamhet upprätthåller och stöder kommunerna professionell konstverksamhet och utställningslokaler, köper offentlig konst och integrerar kulturtjänster i serviceenheter inom social- och hälsovårdssektorn. 

- Till exempel Keuru har ett aktivt konst- och kulturhistoriskt museum, ett musikinstitut och ett medborgarinstitut som erbjuder grundläggande konstundervisning i musik och dans. Det finns klubbar för unga samt kulturlokaler för kommuninvånare och föreningar. Kulttuuriportaat är en kulturpedagogisk plan för småbarnspedagogiken och grundskolorna i Keuru. Målet med planen är att integrera konst och kultur i barnens och de ungas vardag, säger Johanna Selkee, specialsakkunnig på Kommunförbundet.

Mest tjänster inom den grundläggande konstundervisningen används enligt Kommunförbundets enkät i Lappo.

I Lappo verkar till exempel ett medborgarinstitut, en konstskola och ett musikinstitut som erbjuder möjligheter för utövande av konst och grundläggande konstundervisning.

Nöjdast med hur kulturtjänsterna sköts var man på Kimitoön.

- På Kimitoön ordnar föreningar och privata aktörer kultur- och fritidsaktiviteter. I de avgiftsfria fritidsklubbarna kan barn och unga pröva på cirkus och hantverk. Den lokala historien är närvarande på museerna. Kulturhuset är kommuninvånarnas andra vardagsrum. På kulturhuset Villa Lande ordnas konserter, filmförevisningar och andra föreställningar, och där finns också bibliotek och möteslokaler, säger Selkee.

Enkäten genomfördes som en del av Kommunförbundets forskningsprogram Förändringarnas KommunFinland 2025. I kommuninvånarundersökningen kartlades kommuninvånarnas åsikter om skötseln av och tillgången till kommunala tjänster och tjänsternas tillgänglighet. Enkäten besvarades av sammanlagt nästan 11 000 myndiga kommuninvånare från 43 kommuner runt om i landet.   

Närmare upplysningar:

Marianne Pekola-Sjöblom, Forskningschef, tfn +358 50 337 5634, marianne.pekola-sjoblom(at)kommunforbundet.fi

Johanna Selkee, sakkunnig, tfn +358 50 435 9420, johanna.selkee(at)kommunforbundet.fi

Om

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.

Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Finalisterna i tävlingen Finlands aktivaste kommun 2025 är Karleby, Pelkosenniemi och Sotkamo25.11.2025 15:00:00 EET | Pressmeddelande

Karleby, Pelkosenniemi och Sotkamo har utsetts till finalister i tävlingen Finlands aktivaste kommun år 2025. Finalisterna offentliggjordes 25.11.2025. Temat för år 2025 är ”Energi från naturen” och i tävlingen sökte man i år kommuner där naturen fungerar som en motionsplats med låg tröskel och som en källa till välbefinnande. I ansökningarna betonades tillgänglighet, gemenskap, hållbar utveckling och engagerande av kommuninvånarna.

Suomen liikkuvin kunta 2025-kilpailun finalisteiksi Kokkola, Pelkosenniemi ja Sotkamo25.11.2025 15:00:00 EET | Tiedote

Kokkola, Pelkosenniemi ja Sotkamo on valittu vuoden 2025 Suomen liikkuvin kunta -kilpailun finalisteiksi. Finalistit julkistettiin 25.11.2025 Liikunnan ja urheilun päivässä ja voittaja selviää 15.1.2026 Urheilugaalassa. Suomen liikkuvin kunta -kilpailun teemana on tänä vuonna “Energiaa luonnosta”, ja kilpailussa etsittiin kuntia, joissa luonto toimii matalan kynnyksen liikuntapaikkana ja hyvinvoinnin lähteenä. Hakemuksissa painottuivat esteettömyys, yhteisöllisyys, kestävä kehittäminen ja kuntalaisten osallistaminen. Tutustu finalistikuntien vahvuuksiin!

Saija Niemelä-Pentti, direktör för Rovaniemi utbildningssamkommun, blir ordförande för Kommunförbundets nätverk för yrkesutbildning20.11.2025 14:00:00 EET | Pressmeddelande

Yrkesutbildningen är nu viktigare än någonsin. Finland behöver experter både för att lösa arbetsmarknadens matchningsproblem och för att höja utbildningsnivån. Nästan hälften av dem som inleder yrkeshögskolestudier kommer från yrkesutbildningen. Därför är det viktigt att stärka studiestigarna, konstaterar Arenans nya ordförande Saija Niemelä-Pentti. Arenan för yrkesutbildning är Kommunförbundets nätverk för sakkunniga inom yrkesutbildningen. Under ledning av sin ordförande deltar nätverket i den nationella utbildningspolitiska diskussionen och lyfter fram synpunkter från kommunalt anknutna yrkesutbildningsanordnare inom en bred skala yrkesutbildningar.

Rovaniemen koulutuskuntayhtymä REDUn johtaja Saija Niemelä-Pentti puheenjohtajaksi Kuntaliiton ammatillisen koulutuksen verkostoon20.11.2025 14:00:00 EET | Tiedote

”Ammatillisen koulutuksen merkitys on nyt suurempi kuin koskaan. Suomi tarvitsee osaajia niin työmarkkinoiden kohtaanto-ongelmien ratkaisemiseksi kuin koulutustason nostamiseksi. Lähes puolet ammattikorkeakouluopintonsa aloittavista tulee ammatillisesta koulutuksesta, joten väylien vahvistaminen on tärkeää”, toteaa Areenan tuore puheenjohtaja Saija Niemelä-Pentti Rovaniemen koulutuskuntayhtymä REDUsta. Myös väestökehitys haastaa järjestäjiä monella tapaa. Oppivelvollisuusikäisten määrä vähenee, mutta samanaikaisesti opiskelijoiden tuen tarve kasvaa. Kaikkiin tuen tarpeisiin ei voida vastata pelkällä koulutuksella. ”Tarvitsemme uudenlaisia ratkaisuja opiskelijoiden kokonaisvaltaisen hyvinvoinnin vahvistamiseksi. Kuntaliiton ja Areena-verkoston esittämä kuntouttavan opetuksen malli on yksi lupaava suunta. Siinä yhdistetään hyvinvointialueiden palvelut, työpajatoiminnan sisältöjä ja ammatillisen koulutuksen vahvuudet”, Niemelä-Pentti sanoo.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye