Kommuninvånarna mycket nöjda med biblioteks- och kulturtjänsterna och den grundläggande konstundervisningen
Kommuninvånarna i kommuner av olika storlek runt om i landet är mycket nöjda med hur kultur- och fritidstjänsterna sköts.
Även om kommuninvånarna genomgående ger högt betyg för skötseln av kommunala tjänster och tjänsternas tillgänglighet, är det ändå kultur- och fritidstjänsterna man är mest nöjd med. Till dessa hör bibliotekstjänster, kulturtjänster och tjänster inom den grundläggande konstundervisningen samt medborgar- och arbetarinstitut, idrotts- och motionstjänster och ungdomstjänster.
Sammanlagt 91 procent av enkätdeltagarna bedömer att den egna kommunens bibliotekstjänster sköts väl. Kulturtjänsterna sköts väl enligt 73 procent av enkätdeltagarna.
Man var också mycket positiv i fråga om hur idrotts- och motionstjänsterna sköts.
-Resultaten av vår enkät visar att kommuninvånarna värdesätter bland annat biblioteks- och kulturtjänsterna mycket högt och att dessa tjänster verkligen har stor betydelse för kommuninvånarna. Tack vare detta kan kommunen till exempel genom kulturverksamhet profilera sig som en intressant och aktiv boendeort som erbjuder kommuninvånarna fritidstjänster av hög kvalitet, säger Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.
- Mångsidiga och fungerande tjänster är också en attraktionsfaktor för nya invånare och till exempel sommarboende, fortsätter Pekola-Sjöblom.
Mest nöjda är de som personligen använt sig av tjänsterna
I de kommuner som ingick i undersökningen 2020 varierade andelen som använt biblioteks- och kulturtjänster och tjänster inom den grundläggande konstundervisningen stort bland de kommuninvånare som deltog i enkäten.
Invånarna är ändå mycket nöjda med skötseln av bibliotekstjänsterna, tillgången till dem och tjänsternas tillgänglighet, oberoende av åldersgrupp, kön och modersmål och oberoende var i kommunen man bor.
Också för kulturtjänsternas del är invånarna mycket nöjda med skötseln, tillgången och tillgängligheten oberoende av åldersgrupp, kön och bostadsområde. Bland enkätdeltagarna gavs de bästa betygen för tjänsterna av svenskspråkiga, kvinnor och 18-29-åringar.
Föga överraskande gav de som bor i kommuncentrum och kommunens randområden högre betyg för kulturtjänsterna än de som bor i glesbygden. Konst- och kulturinstituten koncentreras till landskapscentrumen, och föreningar är på motsvarande sätt viktiga kulturproducenter i mindre kommuner.
Tillfredsställelsen med kulturtjänsterna är hög i kommuner av olika storlek och typ. Mest nöjd är man i kommuner med mer än 50 000 invånare, i tvåspråkiga kommuner och i kommuner med svenskspråkig majoritet.
Man är också tämligen nöjd med den grundläggande konstundervisningen, oberoende av åldersgrupp, kön och bostadsområde. Av enkätdeltagarna var 40-49-åringarna, 30-39-åringarna samt kvinnorna nöjdast med tjänsterna.
Mångsidig kulturverksamhet i kommunerna
Kommunerna är skyldiga att ordna kultur- och biblioteksverksamhet. Kultur kan utöver biblioteken avse musik-, teater-, dans-, cirkus-, musei- och utställningsverksamhet, konstutövande och grundläggande konstundervisning, evenemang, festivaler och fester under hela året. Kommunerna kan upprätthålla kulturhus och andra lokaler för konst- och hembygdsföreningar samt för konstnärer.
Utöver hobbyverksamhet upprätthåller och stöder kommunerna professionell konstverksamhet och utställningslokaler, köper offentlig konst och integrerar kulturtjänster i serviceenheter inom social- och hälsovårdssektorn.
- Till exempel Keuru har ett aktivt konst- och kulturhistoriskt museum, ett musikinstitut och ett medborgarinstitut som erbjuder grundläggande konstundervisning i musik och dans. Det finns klubbar för unga samt kulturlokaler för kommuninvånare och föreningar. Kulttuuriportaat är en kulturpedagogisk plan för småbarnspedagogiken och grundskolorna i Keuru. Målet med planen är att integrera konst och kultur i barnens och de ungas vardag, säger Johanna Selkee, specialsakkunnig på Kommunförbundet.
Mest tjänster inom den grundläggande konstundervisningen används enligt Kommunförbundets enkät i Lappo.
I Lappo verkar till exempel ett medborgarinstitut, en konstskola och ett musikinstitut som erbjuder möjligheter för utövande av konst och grundläggande konstundervisning.
Nöjdast med hur kulturtjänsterna sköts var man på Kimitoön.
- På Kimitoön ordnar föreningar och privata aktörer kultur- och fritidsaktiviteter. I de avgiftsfria fritidsklubbarna kan barn och unga pröva på cirkus och hantverk. Den lokala historien är närvarande på museerna. Kulturhuset är kommuninvånarnas andra vardagsrum. På kulturhuset Villa Lande ordnas konserter, filmförevisningar och andra föreställningar, och där finns också bibliotek och möteslokaler, säger Selkee.
Enkäten genomfördes som en del av Kommunförbundets forskningsprogram Förändringarnas KommunFinland 2025. I kommuninvånarundersökningen kartlades kommuninvånarnas åsikter om skötseln av och tillgången till kommunala tjänster och tjänsternas tillgänglighet. Enkäten besvarades av sammanlagt nästan 11 000 myndiga kommuninvånare från 43 kommuner runt om i landet.
Närmare upplysningar:
Marianne Pekola-Sjöblom, Forskningschef, tfn +358 50 337 5634, marianne.pekola-sjoblom(at)kommunforbundet.fi
Johanna Selkee, sakkunnig, tfn +358 50 435 9420, johanna.selkee(at)kommunforbundet.fi
Om
Suomen Kuntaliitto / Finlands KommunförbundKuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Professoreilta vakava varoitus inhouse-lakiesityksen puutteista – perusteellinen eduskuntakäsittely tärkeää21.1.2026 20:14:25 EET | Tiedote
Kaksi Suomen johtavaa asiantuntijaa, yritysjuridiikan professori Petri Kuoppamäki sekä valtiosääntöoikeuden professori Tuomas Ojanen toteavat lausunnoissaan, että hankintalain uudistus ja etenkin sen ns. inhouse -yhtiöitä koskeva muutos on ongelmallinen perustuslain, kuntien itsehallinnon sekä taloudellisten vaikutusten arvioinnin kannalta. Ehdotettu 10 prosentin raja kohtelee kuntia eriarvoisesti. Suuret kaupungit täyttävät vaatimuksen helpommin, mutta pienille ja keskisuurille kunnille se on usein mahdotonta, mikä heikentää niiden itsehallintoa ja toimintakykyä suhteettomasti. Erityisen kestämätöntä on kuntien ja hyvinvointialueiden erilainen kohtelu. – Hallitus on puskenut lakiuudistusta eteenpäin, vaikka käytännössä kaikki muut tahot paitsi elinkeinoelämä on vastustanut sitä. Vielä marraskuussa lainsäädännön arviointineuvosto löysi useita olennaisia puutteita esitysluonnoksesta, ja useat ministeriöt sekä Kilpailu- ja kuluttajavirasto ovat esittäneet huolensa uudistuksesta, Kuntalii
Finlands aktivaste kommun är Sotkamo15.1.2026 19:27:07 EET | Pressmeddelande
Finlands aktivaste kommun år 2025 är Sotkamo. Vinnarkommunen fick under Idrottsgalan ta emot den ansedda Uno-pokalen. Kommunerna arbetar målmedvetet för att göra det möjligt för alla att röra på sig oberoende av ålder. Att stödja motion och en aktiv livsstil hör till kommunernas centrala välfärdsuppgifter. Priset överräcktes av Tammerfors borgmästare, Kommunförbundets styrelseordförande Ilmari Nurminen tillsammans med bowlaren Essi Pakarinen. ”Kommunernas arbete för att främja motion och idrott gäller alla kommuninvånare. Hur man rör på sig beror på dagliga val och omgivningen, sådana saker som kommunerna kan påverka. Finlands aktivaste kommun visar på ett fint sätt hur naturen kan bidra till aktivitet och välmående” säger Tammerfors borgmästare, Kommunförbundets styrelseordförande Ilmari Nurminen.
Suomen liikkuvin kunta on Sotkamo15.1.2026 19:27:07 EET | Tiedote
Suomen liikkuvin kunta 2025 on Sotkamo. Voittajakunta palkittiin arvostetulla Uno-pokaalilla Urheilugaalan lavalla. Palkinnon otti vastaan kunnanjohtaja Mika Kilpeläinen, joka kiitti erityisesti kuntalaisia, seuroja ja yhteisöjä. Sotkamossa luonto ja liikunta ovat koko kunnan toiminnan ytimessä: ne kulkevat mukana strategiasta arjen tekoihin. Kunnan eri sektorit tekevät tiivistä yhteistyötä luontoliikunnan edistämiseksi. Paikallisessa opetussuunnitelmassa luonto mainitaan huikeat 555 kertaa. Luonto nähdään arjen liikuttajana, elinvoiman lähteenä ja hyvinvoinnin tukipilarina jokaiselle kuntalaiselle. Palkinnon ojensi Tampereen pormestari, Kuntaliiton hallituksen puheenjohtaja Ilmari Nurminen yhdessä keilaaja Essi Pakarisen kanssa. “Kuntien työ liikkumisen edistämiseksi koskettaa jokaista kuntalaista. Liikkuminen syntyy arjen valinnoista ja ympäristöistä, ja juuri niihin kunnat voivat vaikuttaa. Suomen liikkuvin kunta näyttää hienosti, miten luontoa voidaan hyödyntää liikkumisen ja hyvin
Kommunförbundet anser att det inte är ändamålsenligt att införa tvåårig förskoleundervisning14.1.2026 11:36:55 EET | Pressmeddelande
Enligt Kommunförbundets bedömning ökar en utvidgning av förskoleundervisningen till två år kommunernas kostnader med cirka 150–200 miljoner euro per år. Kommunförbundet betonar att reformens konsekvenser även ska bedömas utifrån den kommunala ekonomins och servicesystemets hållbarhet. ”Det är fråga om en mycket betydande tilläggssatsning i en situation där kommunernas ekonomi redan är stram och befolkningsutvecklingen utmanar sättet att ordna de kommunala tjänsterna”, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen. Som jämförelse är de kalkylerade kostnaderna för utvidgningen av läroplikten cirka 129 miljoner euro per år. Enligt Kommunförbundets beräkningar uppgår den totala kostnaden för förskoleundervisning för en åldersklass till cirka 450 miljoner euro per år, vilket innebär en besparing på uppskattningsvis 250–300 miljoner euro inom småbarnspedagogiken. Nettoeffekten för kommunerna är dock klart ökade utgifter.
Kuntaliitto ei pidä kaksivuotisen esiopetuksen käyttöönottoa järkevänä14.1.2026 11:36:55 EET | Tiedote
Kuntaliiton ensiarvion mukaan esiopetuksen laajentaminen kaksivuotiseksi lisäisi kuntien kustannuksia noin 150–200 miljoonaa euroa vuodessa. ”Kyse olisi erittäin merkittävästä lisäpanostuksesta tilanteessa, jossa kuntien talous on jo valmiiksi tiukka ja väestökehitys haastaa kuntien palveluiden järjestämisen tapaa”, Kuntaliiton toimitusjohtaja Minna Karhunen toteaa. Vertailun vuoksi oppivelvollisuuden laajentamisen laskennalliset kustannukset ovat noin 129 miljoonaa euroa vuodessa.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum