Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommunsektorn befarar att vårdreformens mål inte uppfylls

Dela

Kommunerna och samkommunerna befarar att målen för vårdreformen inte kommer att uppfyllas.

Ledningen i kommunerna och samkommunerna anser det är i synnerhet de ekonomiska förväntningarna på reformen samt bättre tillgång på service och tillgänglighet som inte kommer att uppnås med det nuvarande förslaget. Kommunförbundet har kartlagt kommunernas och samkommunernas inställning till saken med enkät.

– Kommunernas allvarliga budskap vittnar om att regeringens proposition behöver justeras en hel del innan reformens mål har en möjlighet uppfyllas, säger Hanna Tainio, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet.

– Vi måste komma ihåg att vårdreformens mål har ett brett understöd i kommunerna. Men frågan är om vi verkligen kan uppnå målen med den föreslagna modellen, säger Tainio.

Totalt 56 procent av kommunerna och samkommunerna uppskattar att målet att bromsa kostnadsökningen kommer att uppnås ganska eller mycket dåligt med den föreslagna modellen. Endast 16 procent av de tillfrågade bedömde att målen kunde uppnås rätt väl eller mycket väl.

Dessutom bedömde 52 procent av kommunerna och samkommunerna att varken tillgången på social- och hälsovårdstjänster eller tillgängligheten kommer att förbättras med reformen. Endast 14 procent av de tillfrågade bedömde att målen kunde uppnås rätt väl eller mycket väl.

Kommunerna och samkommunerna var särskilt kritiska till hur regionernas och kommunernas särdrag beaktats. Av de tillfrågade ansåg 60 procent att regionernas och kommunernas särdrag beaktats ganska dåligt eller mycket dåligt i vårdreformen.

Samtidigt gav 44 procent positivt betyg för hur digitaliseringens möjligheter på bred bas har beaktats i reformen.

Enligt enkäten bekymrar man sig för hur kommunernas förmåga att sköta sina återstående uppgifter ska tryggas. Kommunerna kommer också i framtiden att ansvara för invånarnas välfärd. Reformen måste säkerställa ett sömlöst samarbete mellan kommunernas och välfärdsområdena.

Delade åsikter om reformens tidtabell

Utifrån Kommunförbundets enkät råder starkt delade åsikter om hur realistisk tidsplanen för reformen är.

De flesta av de kommuner och samkommuner som svarat – särskilt i områden där man frivilligt koncentrerat organiseringsansvaret på regional nivå – ansåg att måldatumet 1.1.2023 var genomförbart i deras område.

Majoriteten av kommunaktörerna i områden med mera splittrat utgångsläge ansåg ändå att tidsplanen var orealistisk. Sådana områden är till exempel Egentliga Finland, Östra Nyland, Västra Nyland och Helsingfors stad. De flesta ansåg att utmaningen består i att genomföra reformen samtidigt som man fortfarande är i återhämtningsskedet efter coronaepidemin.

Kommunförbundets enkät till kommuner och social- och hälsovårdssamkommuner genomfördes i mars–april 2021. Den besvarades av 213, av vilka 192 var kommuner och 21 samkommuner.
 

Närmare upplysningar:

Hanna Tainio, Vice verkställande direktör, tfn +358 50 567 1624, hanna.tainio(at)kommunforbundet.fi

Karri Vainio, Sakkunnig, tfn +358 50 387 1620, karri.vainio(at)kommunforbundet.fi

Marianne Pekola-Sjöblom, tfn +358 50 337 5634, marianne.pekola-Sjoblom(at)kommunforbundet.fi

Kontakter

Om

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.

Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kuntaliitto selvitti: Suomalaiset samaistuvat vahvasti kotikuntaansa - kiinnostavia kuntakohtaisia eroja18.6.2025 01:00:00 EEST | Tiedote

Mihin kuntiin tai alueisiin samaistut? Kuntaliiton tuore Kuntalaistutkimus osoittaa, että suomalaiset samaistuvat yhä vahvasti kotikuntaansa, erityisesti pienissä kunnissa ja iäkkäämmissä ikäryhmissä. Paikallisuus elää vahvana arjessa, vaikka samaan aikaan Eurooppa ja maakunta kasvattavat merkitystään. Kärkikolmikkona samaistumisessa ovat Suomi, Pohjoismaat ja kotikunta. Kotikuntaansa samaistuvien määrä kuitenkin vaihtelee merkittävästi eri puolilla Suomea. Tutkimuksesta selviää myös, että mitä vahvemmin suomalaiset kokevat kuuluvansa kotikuntaansa, sitä enemmän he luottavat päätöksentekoon ja ovat tyytyväisempiä kunnan palveluihin. Samaan aikaan uudet hallinnolliset rakenteet etsivät vielä paikkaansa ihmisten arjessa: hyvinvointialueet eivät vielä tunnu omilta. Kuntalaistutkimukseen vastasi 10 500 suomalaista 46 kunnasta ja kaupungista. Liitedioista pääsee tutustumaan kuntakohtaisiin tuloksiin. Esimerkiksi Naantalissa ja Inarissa samaistuminen kotikuntaan on poikkeuksellisen vahvaa. S

Joka kolmas kuntapäättäjä on kohdannut häirintää tai uhkailua6.6.2025 07:20:00 EEST | Tiedote

Kolme kymmenestä kuntapäättäjästä on kokenut häirintää tai uhkailua kuluvalla valtuustokaudella, ilmenee Kuntaliiton tuoreesta Kuntapäättäjätutkimuksesta. Häirintää kokevat erityisesti naiset ja näkyvissä luottamustehtävissä toimivat. Häirinnän muodoista yleisimpiä ovat asiaton palaute mediassa (57 %), sanalliset uhkaukset tai aggressio kasvokkain (43 %) sekä maalittaminen (35 %). Sosiaalisessa mediassa tapahtuneet uhkaukset ovat hieman vähentyneet vuodesta 2020. Samalla tutkimus osoittaa myös valonpilkahduksia: keskusteluilmapiiri kunnissa on monin paikoin parantunut.

Vauvarahaa maksavien kuntien määrä kasvussa2.6.2025 09:24:01 EEST | Tiedote

Vauvaraha on yleistynyt erityisesti pienissä kunnissa, joissa etsitään tapoja tukea perheitä ja houkutella uusia asukkaita, selviää Kuntaliiton tuoreesta selvityksestä. Vastasyntyneitä muistetaan jollain tavalla lähes 120 kunnassa, ja vauvarahaa maksetaan 64 kunnassa. Suurimmillaan vauvaraha on 10 000 euroa. – Vaikka vauvaraha ei ratkaise väestörakenteen muutoksia, monessa kunnassa sen avulla halutaan viestiä, että lapset ja lapsiperheet ovat arvokkaita sekä tukea perheiden arkea, sanoo kehittämispäällikkö Jarkko Lahtinen Kuntaliitosta.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye