Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommunsektorn befarar att vårdreformens mål inte uppfylls

3.5.2021 08:35:35 EEST | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Pressmeddelande

Dela

Kommunerna och samkommunerna befarar att målen för vårdreformen inte kommer att uppfyllas.

Ledningen i kommunerna och samkommunerna anser det är i synnerhet de ekonomiska förväntningarna på reformen samt bättre tillgång på service och tillgänglighet som inte kommer att uppnås med det nuvarande förslaget. Kommunförbundet har kartlagt kommunernas och samkommunernas inställning till saken med enkät.

– Kommunernas allvarliga budskap vittnar om att regeringens proposition behöver justeras en hel del innan reformens mål har en möjlighet uppfyllas, säger Hanna Tainio, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet.

– Vi måste komma ihåg att vårdreformens mål har ett brett understöd i kommunerna. Men frågan är om vi verkligen kan uppnå målen med den föreslagna modellen, säger Tainio.

Totalt 56 procent av kommunerna och samkommunerna uppskattar att målet att bromsa kostnadsökningen kommer att uppnås ganska eller mycket dåligt med den föreslagna modellen. Endast 16 procent av de tillfrågade bedömde att målen kunde uppnås rätt väl eller mycket väl.

Dessutom bedömde 52 procent av kommunerna och samkommunerna att varken tillgången på social- och hälsovårdstjänster eller tillgängligheten kommer att förbättras med reformen. Endast 14 procent av de tillfrågade bedömde att målen kunde uppnås rätt väl eller mycket väl.

Kommunerna och samkommunerna var särskilt kritiska till hur regionernas och kommunernas särdrag beaktats. Av de tillfrågade ansåg 60 procent att regionernas och kommunernas särdrag beaktats ganska dåligt eller mycket dåligt i vårdreformen.

Samtidigt gav 44 procent positivt betyg för hur digitaliseringens möjligheter på bred bas har beaktats i reformen.

Enligt enkäten bekymrar man sig för hur kommunernas förmåga att sköta sina återstående uppgifter ska tryggas. Kommunerna kommer också i framtiden att ansvara för invånarnas välfärd. Reformen måste säkerställa ett sömlöst samarbete mellan kommunernas och välfärdsområdena.

Delade åsikter om reformens tidtabell

Utifrån Kommunförbundets enkät råder starkt delade åsikter om hur realistisk tidsplanen för reformen är.

De flesta av de kommuner och samkommuner som svarat – särskilt i områden där man frivilligt koncentrerat organiseringsansvaret på regional nivå – ansåg att måldatumet 1.1.2023 var genomförbart i deras område.

Majoriteten av kommunaktörerna i områden med mera splittrat utgångsläge ansåg ändå att tidsplanen var orealistisk. Sådana områden är till exempel Egentliga Finland, Östra Nyland, Västra Nyland och Helsingfors stad. De flesta ansåg att utmaningen består i att genomföra reformen samtidigt som man fortfarande är i återhämtningsskedet efter coronaepidemin.

Kommunförbundets enkät till kommuner och social- och hälsovårdssamkommuner genomfördes i mars–april 2021. Den besvarades av 213, av vilka 192 var kommuner och 21 samkommuner.
 

Närmare upplysningar:

Hanna Tainio, Vice verkställande direktör, tfn +358 50 567 1624, hanna.tainio(at)kommunforbundet.fi

Karri Vainio, Sakkunnig, tfn +358 50 387 1620, karri.vainio(at)kommunforbundet.fi

Marianne Pekola-Sjöblom, tfn +358 50 337 5634, marianne.pekola-Sjoblom(at)kommunforbundet.fi

Kontakter

Om

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.

Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Färska siffror: Färre elever, men ändå ökade kostnader inom den grundläggande utbildningen – stora skillnader mellan kommunerna10.9.2026 00:01:00 EEST | Pressmeddelande

Antalet elever inom den grundläggande utbildningen har börjat minska, men kostnaderna har inte minskat. De krympande årskullarna innebär inte automatiska besparingar. Befolkningsförändringen innebär därför att kommunerna behöver se över hur tjänsterna ska tillhandahållas under de kommande åren. Enligt de kommunvisa uppgifter som Kommunförbundet sammanställt finns det stora skillnader mellan kommunerna i hur mycket det kostar per barn att ordna småbarnspedagogik och grundläggande utbildning. En hög eller låg kostnad per elev är dock ingen direkt indikation på den grundläggande utbildningens tillgänglighet och kvalitet, såsom inlärningsresultat. ”För att grundläggande utbildning ska kunna ordnas måste skolorna ha undervisningspersonal, lokaler och andra grundläggande resurser, även om antalet elever är mindre än tidigare. När elevantalet minskar kan kostnaderna per elev till och med öka, åtminstone i början, om antalet skolor hålls oförändrat”, säger Mari Sjöström, specialsakkunnig vid K

Tuoreet luvut: Perusopetuksen kustannukset kasvoivat oppilasmäärän vähentyessä – kuntien välillä suuria eroja kustannuksissa10.9.2026 00:01:00 EEST | Tiedote

Perusopetuksen oppilasmäärä on lähtenyt laskuun, mutta kustannukset eivät ole pienentyneet. Pienenevät ikäluokat eivät merkitse automaattisia säästöjä. Väestömurros haastaakin kuntia arvioimaan palvelujen järjestämisen tapoja tulevina vuosina. Kuntaliiton kokoamien kuntakohtaisten tietojen mukaan kuntien välillä on suurta vaihtelua siinä, kuinka paljon varhaiskasvatuksen ja perusopetuksen järjestäminen maksaa lasta kohden. Korkea tai matala oppilaskohtainen kustannus ei kuitenkaan suoraan kerro perusopetuksen saavutettavuudesta ja laadusta kuten oppimistuloksista. ”Perusopetuksen järjestäminen edellyttää kouluissa opetushenkilöstöä, koulutiloja sekä muita perusresursseja, vaikka oppilaita olisi aiempaa vähemmän. Oppilasmäärän pienentyessä kustannukset voivat ainakin alkuvaiheessa jopa kasvaa oppilasta kohden, jos kouluverkko pysyy ennallaan”, Kuntaliiton erityisasiantuntija Mari Sjöström sanoo.

Kommunförbundet om PISA-resultaten: Mycket har gjorts, men står rätt saker i fokus?8.9.2026 10:39:54 EEST | Pressmeddelande

Finländska ungdomars kunskaper har försämrats, enligt de nya PISA-resultaten. Kommunförbundet ser med oro på att alltför många unga går ut grundskolan med svaga kunskaper. Även kunskapsskillnaderna mellan eleverna har ökat över tid. Sambandet mellan elevernas bakgrund och inlärningsresultat har förstärkts under de senaste PISA-omgångarna. Det finns stora skillnader i färdigheter, studiemotivation och välbefinnande mellan elever i samma ålder och på samma årskurs. ”Mest oroväckande är situationen som helhet, att kunskaperna försämras överlag. Om en elev under de goda PISA-åren fick vitsordet 8, får han eller hon i dag vitsordet 10 för samma kunskaper. Dessutom har antalet svaga elever ökat i alarmerande utsträckning, och det finns inte så många s.k. toppelever som tidigare”, påpekar Mari Sjöström, specialsakkunnig. ”Finlands viktigaste PISA-siffra är inte placeringen. Det är antalet unga som inte har tillräckliga färdigheter för fortsatta studier och arbetsliv efter grundskolan. Med Fin

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye