Kommunerna och samkommunerna befarar att målen för vårdreformen inte kommer att uppfyllas.

Ledningen i kommunerna och samkommunerna anser det är i synnerhet de ekonomiska förväntningarna på reformen samt bättre tillgång på service och tillgänglighet som inte kommer att uppnås med det nuvarande förslaget. Kommunförbundet har kartlagt kommunernas och samkommunernas inställning till saken med enkät.

– Kommunernas allvarliga budskap vittnar om att regeringens proposition behöver justeras en hel del innan reformens mål har en möjlighet uppfyllas, säger Hanna Tainio, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet.

– Vi måste komma ihåg att vårdreformens mål har ett brett understöd i kommunerna. Men frågan är om vi verkligen kan uppnå målen med den föreslagna modellen, säger Tainio.

Totalt 56 procent av kommunerna och samkommunerna uppskattar att målet att bromsa kostnadsökningen kommer att uppnås ganska eller mycket dåligt med den föreslagna modellen. Endast 16 procent av de tillfrågade bedömde att målen kunde uppnås rätt väl eller mycket väl.

Dessutom bedömde 52 procent av kommunerna och samkommunerna att varken tillgången på social- och hälsovårdstjänster eller tillgängligheten kommer att förbättras med reformen. Endast 14 procent av de tillfrågade bedömde att målen kunde uppnås rätt väl eller mycket väl.

Kommunerna och samkommunerna var särskilt kritiska till hur regionernas och kommunernas särdrag beaktats. Av de tillfrågade ansåg 60 procent att regionernas och kommunernas särdrag beaktats ganska dåligt eller mycket dåligt i vårdreformen.

Samtidigt gav 44 procent positivt betyg för hur digitaliseringens möjligheter på bred bas har beaktats i reformen.

Enligt enkäten bekymrar man sig för hur kommunernas förmåga att sköta sina återstående uppgifter ska tryggas. Kommunerna kommer också i framtiden att ansvara för invånarnas välfärd. Reformen måste säkerställa ett sömlöst samarbete mellan kommunernas och välfärdsområdena.

Delade åsikter om reformens tidtabell

Utifrån Kommunförbundets enkät råder starkt delade åsikter om hur realistisk tidsplanen för reformen är.

De flesta av de kommuner och samkommuner som svarat – särskilt i områden där man frivilligt koncentrerat organiseringsansvaret på regional nivå – ansåg att måldatumet 1.1.2023 var genomförbart i deras område.

Majoriteten av kommunaktörerna i områden med mera splittrat utgångsläge ansåg ändå att tidsplanen var orealistisk. Sådana områden är till exempel Egentliga Finland, Östra Nyland, Västra Nyland och Helsingfors stad. De flesta ansåg att utmaningen består i att genomföra reformen samtidigt som man fortfarande är i återhämtningsskedet efter coronaepidemin.

Kommunförbundets enkät till kommuner och social- och hälsovårdssamkommuner genomfördes i mars–april 2021. Den besvarades av 213, av vilka 192 var kommuner och 21 samkommuner.
 

Närmare upplysningar:

Hanna Tainio, Vice verkställande direktör, tfn +358 50 567 1624, hanna.tainio(at)kommunforbundet.fi

Karri Vainio, Sakkunnig, tfn +358 50 387 1620, karri.vainio(at)kommunforbundet.fi

Marianne Pekola-Sjöblom, tfn +358 50 337 5634, marianne.pekola-Sjoblom(at)kommunforbundet.fi