Kommunsektorns innovationsbarometer 2022: Innovationsverksamheten ger mer fungerande processer och nöjdare kunder
3.10.2022 10:00:00 EEST | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Pressmeddelande
Kommunsektorns innovationsbarometer 2022
Innovationsverksamheten ger mer fungerande processer och nöjdare kunder
Nästan alla (96 %) av kommunsektorns organisationer hade tagit i bruk innovationer under de senaste två åren. Det framgår av kommunsektorns innovationsbarometer som besvarades av personer som arbetar med innovationer i kommunerna och samkommunerna.
En innovation är en ny idé som tagits i bruk och ger användaren mervärde. Innovationer kan klassificeras till exempel som produkt-, service- eller processinnovationer eller innovationer som omfattar hela servicesystemet.
Innovation är en del av organisationens normala verksamhet uppger 58 % av dem som besvarade enkäten och 90 % av kommunsektorn har stött innovationsverksamhet.
De vanligaste stödformerna för innovationsverksamheten är stöd från ledande tjänsteinnehavare eller förtroendevalda, utveckling av innovationskompetensen samt samarbete med kunder och användare.
Verksamhetskulturen främjar innovationer
Över 80 % av kommunerna och samkommunerna som deltog i enkäten har en verksamhetskultur som antingen mycket eller i någon mån gynnar försök, innovationer och risktagande, och avsätter arbetstid för innovationsverksamhet. Innovationsverksamheten stöds av processer och metoder samt tydliga idéer och mål.
Innovationsverksamheten i kommunsektorn styrs oftast av strategier eller program som omfattas av landskapsförbunden (71 %), ministerierna (66 %) och regeringsprogrammet (61 %). Andra kommunala program och program på EU-nivå styrde innovationsverksamheten i nästan hälften av organisationerna som deltog i enkäten. Innovationsprojekten följs upp och samordnas också på strategisk nivå.
– Organisationer i kommunsektorn bedömer att de med hjälp av innovationer uppnått mer fungerande processer, nöjdare kunder, förbättrad produktivitet, effektivitet och högre kvalitet, säger Tuula Jäppinen som är sakkunnig i innovationer vid Kommunförbundet.
I ungefär en femtedel (19 %) av organisationerna i kommunsektorn styrs innovationsverksamheten med en separat innovationsstrategi eller ett program. Av samkommunerna har 63 % en egen enhet eller ett team som koncentrerar sig på innovationer och utveckling. I kommunerna har en dryg fjärdedel (28 %) motsvarande enheter.
– I framtiden kommer vi att behöva allt fler kommuner som gynnar innovation och förnyelse. Det är viktigt att kommunerna bevarar sin konkurrenskraft och livskraft inför alla förändringar som sker i deras uppgifter och i ekonomin, och trycket från de stora globala trenderna. Osäkerheten i det internationella säkerhetsläget och olika cyberhot utmanar kommunerna till ständig utveckling och förnyelse, säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Kommunförbundet.
Samarbetet sker oftast med andra organisationer inom kommunsektorn
Nästan alla (92 %) kommuner och samkommuner som svarat på enkäten uppgav att de idkat innovationssamarbete med minst en aktör åren 2020–2021. Samarbetet skedde oftast med en annan kommunal aktör, men också med företag och högskolor.
Innovationsbarometern 2022 har genomförts samtidigt i hela den offentliga sektorn, i både kommunala organisationer och statsförvaltningen.
Enkäten innovationsbarometern besvarades av totalt 195 företrädare för kommuner och samkommuner från olika sektorer.
Närmare upplysningar:
Tuula Jäppinen, sakkunnig i innovationer, Finlands Kommunförbund, tfn 050 520 0385
Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, Kommunförbundet, tfn 050 337 5634
Innovaatiobarometri 2022. Acta nro 283 (på finska):
https://www.kuntaliitto.fi/julkaisut/2022/2201-innovaatiobarometri-2022-acta-nro-283
Nyckelord
Kontakter
Tony HagerlundVerkkopalveluiden kehityspäällikkö
Tel:+358 50 526 2158tony.hagerlund@kuntaliitto.fiLänkar
Om
Suomen Kuntaliitto / Finlands KommunförbundKuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntaliitto: Peruskoulun visio tarvitsee rinnalleen konkreettiset uudistusaskeleet11.2.2026 14:29:18 EET | Tiedote
Kuntaliitto pitää opetus- ja kulttuuriministeriön Peruskoulu 2045 -vision tärkeänä pitkän aikavälin suuntana suomalaiselle peruskoululle ja koko yhteiskunnalle. Kuntaliitto korostaa, että vision käytännön toteutus tapahtuu kunnissa: teknologian hyödyntäminen, kuntien välinen yhteistyö ja lainsäädännön kokonaisvaltainen tarkastelu ovat keskeisiä keinoja varmistaa laadukas ja yhdenvertainen perusopetus kaikille. “On tärkeää tunnistaa perusopetuksen vahvuudet. Suomalainen, vahvasti kuntapohjainen perusopetus on osoittanut toimivuutensa, vaikka maailma ympärillä muuttuu”, erityisasiaintuntija Minna Lindberg Kuntaliitosta nostaa esille.
Kommunförbundet: Kommunerna motsätter sig inte konkurrensutsättning, men varnar för en okontrollerad upphandlingsreform5.2.2026 15:10:53 EET | Pressmeddelande
Regeringen överlämnade 5.2.2026 en proposition till riksdagen om en ändring av upphandlingslagen. Om förslaget går igenom skulle det ha stora konsekvenser för kommunernas servicestrukturer, organiseringen av tjänster och kommunernas gemensamma in house-bolag. Lagändringen skulle innebära omfattande strukturella arrangemang för många kommuner, bland annat inom måltids- och IKT-tjänster samt inom ekonomiförvaltningens och utvecklingsbolagens tjänster. Enligt Kommunförbundets bedömning ökar inte en mekanisk gräns på 10 procents ägande konkurrensen, utan hotar att splittra effektiva samarbetsstrukturer. "Kommunförbundet ställer sig positivt till målet att öka konkurrensen vid offentliga upphandlingar. Ur kommunernas perspektiv är den centrala frågan ändå hur konkurrensen kan ökas i områden där det i praktiken inte finns någon fungerande marknad”, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.
Kuntaliitto: Kunnat eivät vastusta kilpailutusta, mutta varoittavat hallitsemattomasta hankintauudistuksesta5.2.2026 15:10:53 EET | Tiedote
Hallitus antoi 5.2.2026 eduskunnalle esityksen hankintalain uudistamisesta. Toteutuessaan esitys vaikuttaisi merkittävästi kuntien palvelurakenteisiin, palveluiden järjestämiseen sekä kuntien yhteisiin in house -yhtiöihin. Lakimuutos merkitsisi monille kunnille laajoja rakennejärjestelyjä muun muassa ateria- ja ICT-palveluissa sekä taloushallinnon ja kehitysyhtiöiden palveluissa. Kuntaliiton arvion mukaan mekaaninen 10 prosentin omistusraja ei lisää kilpailua, vaan uhkaa hajottaa tehokkaita yhteistyörakenteita. ”Kuntaliitto jakaa tavoitteen kilpailun lisäämisestä julkisissa hankinnoissa. Kuntien näkökulmasta keskeinen kysymys on kuitenkin se, miten kilpailua voidaan lisätä alueilla, joilla toimivia markkinoita ei käytännössä ole”, Kuntaliiton toimitusjohtaja Minna Karhunen sanoo.
Kuntapalvelujen tuottavuuden mittaaminen aidosti monimutkaista - uusia mittareita tarvitaan4.2.2026 14:15:00 EET | Tiedote
Kuntaliiton Elinkeinoelämän tutkimuslaitos ETLA:lta tilaama tuore Toimintalähtöinen tuottavuusmittaus kunnissa -tutkimus tarkastelee kuntapalveluiden tuottavuustutkimuksen tilaa ja julkisten palvelujen tuottavuuden mittaamista. Kuntapalvelut muodostavat suomalaisen hyvinvointivaltion arjen ytimen. Viime aikojen julkisessa keskustelussa tuottavuuden parantaminen on nostettu keskeiseksi tekijäksi Suomen kasvulle.
Arbetslösheten tärde på kommunekonomin 20253.2.2026 11:07:56 EET | Pressmeddelande
Den kommunala ekonomin försvagades som väntat ifjol jämfört med år 2024. Mätt med verksamhetens och investeringarnas kassaflöde hade kommunekonomin ett underskott på över 800 miljoner euro år 2025, eftersom kommunernas kostnader ökade rejält bland annat på grund av AN-reformen. Det försämrade ekonomiska läget förklaras också av minskade skatteintäkter och nedskärningar i statsandelarna. Uppgifterna framgår av Kommunförbundets bokslutsanalys, som bedömer kommunekonomins tillstånd år 2025.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum