Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommunsektorns innovationsbarometer 2022: Innovationsverksamheten ger mer fungerande processer och nöjdare kunder

3.10.2022 10:00:00 EEST | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Pressmeddelande

Dela
Nästan alla (96 %) av kommunsektorns organisationer hade tagit i bruk innovationer under de senaste två åren. Det framgår av kommunsektorns innovationsbarometer som besvarades av personer som arbetar med innovationer i kommunerna och samkommunerna.

Kommunsektorns innovationsbarometer 2022

Innovationsverksamheten ger mer fungerande processer och nöjdare kunder

Nästan alla (96 %) av kommunsektorns organisationer hade tagit i bruk innovationer under de senaste två åren. Det framgår av kommunsektorns innovationsbarometer som besvarades av personer som arbetar med innovationer i kommunerna och samkommunerna.

En innovation är en ny idé som tagits i bruk och ger användaren mervärde. Innovationer kan klassificeras till exempel som produkt-, service- eller processinnovationer eller innovationer som omfattar hela servicesystemet.

Innovation är en del av organisationens normala verksamhet uppger 58 % av dem som besvarade enkäten och 90 % av kommunsektorn har stött innovationsverksamhet.

De vanligaste stödformerna för innovationsverksamheten är stöd från ledande tjänsteinnehavare eller förtroendevalda, utveckling av innovationskompetensen samt samarbete med kunder och användare.

Verksamhetskulturen främjar innovationer

Över 80 % av kommunerna och samkommunerna som deltog i enkäten har en verksamhetskultur som antingen mycket eller i någon mån gynnar försök, innovationer och risktagande, och avsätter arbetstid för innovationsverksamhet. Innovationsverksamheten stöds av processer och metoder samt tydliga idéer och mål.

Innovationsverksamheten i kommunsektorn styrs oftast av strategier eller program som omfattas av landskapsförbunden (71 %), ministerierna (66 %) och regeringsprogrammet (61 %). Andra kommunala program och program på EU-nivå styrde innovationsverksamheten i nästan hälften av organisationerna som deltog i enkäten. Innovationsprojekten följs upp och samordnas också på strategisk nivå.

– Organisationer i kommunsektorn bedömer att de med hjälp av innovationer uppnått mer fungerande processer, nöjdare kunder, förbättrad produktivitet, effektivitet och högre kvalitet, säger Tuula Jäppinen som är sakkunnig i innovationer vid Kommunförbundet.

I ungefär en femtedel (19 %) av organisationerna i kommunsektorn styrs innovationsverksamheten med en separat innovationsstrategi eller ett program. Av samkommunerna har 63 % en egen enhet eller ett team som koncentrerar sig på innovationer och utveckling. I kommunerna har en dryg fjärdedel (28 %) motsvarande enheter.

– I framtiden kommer vi att behöva allt fler kommuner som gynnar innovation och förnyelse. Det är viktigt att kommunerna bevarar sin konkurrenskraft och livskraft inför alla förändringar som sker i deras uppgifter och i ekonomin, och trycket från de stora globala trenderna. Osäkerheten i det internationella säkerhetsläget och olika cyberhot utmanar kommunerna till ständig utveckling och förnyelse, säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Kommunförbundet.

Samarbetet sker oftast med andra organisationer inom kommunsektorn

Nästan alla (92 %) kommuner och samkommuner som svarat på enkäten uppgav att de idkat innovationssamarbete med minst en aktör åren 2020–2021. Samarbetet skedde oftast med en annan kommunal aktör, men också med företag och högskolor.

Innovationsbarometern 2022 har genomförts samtidigt i hela den offentliga sektorn, i både kommunala organisationer och statsförvaltningen.

Enkäten innovationsbarometern besvarades av totalt 195 företrädare för kommuner och samkommuner från olika sektorer.

Närmare upplysningar:
Tuula Jäppinen, sakkunnig i innovationer, Finlands Kommunförbund, tfn 050 520 0385
Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, Kommunförbundet, tfn 050 337 5634

Innovaatiobarometri 2022. Acta nro 283 (på finska):
https://www.kuntaliitto.fi/julkaisut/2022/2201-innovaatiobarometri-2022-acta-nro-283

Nyckelord

Kontakter

Länkar

Om

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.

Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

De sex största städerna utvecklar arbete mot rasism – enkätresultat visar praxis och utvecklingsbehov15.3.2026 02:00:00 EET | Pressmeddelande

I Finlands sex största städer, Helsingfors, Esbo, Tammerfors, Vanda, Åbo och Uleåborg, pågår mångsidigt arbete mot rasism. Det ingår i allt från strategier till tjänster i vardagen. Resultaten från en enkät visar olika praxis som städerna tillämpar för att främja likabehandling. Resultaten visar också att arbetet för att förebygga rasism och diskriminering är en långsiktig process och att det fortfarande finns mycket som behöver utvecklas. – Det var viktigt att göra en sammanställning av god praxis, eftersom motsvarande material om de sex största städerna inte har samlats in tidigare. Samtidigt kan vi lära av varandra och utveckla arbetet tillsammans, säger Fanni Tainio, nätverkssakkunnig vid Finlands Kommunförbund.

Kuutoskaupungeissa kehitetään rasisminvastaista työtä – selvitys kokosi yhteen kaupunkien hyviä käytäntöjä15.3.2026 02:00:00 EET | Tiedote

Suomen kuudessa suurimmassa kaupungissa, Helsingissä, Espoossa, Tampereella, Vantaalla, Turussa ja Oulussa, tehdään monipuolista rasisminvastaista työtä strategiatasolta arjen palveluihin. Ensimmäistä kertaa koottu selvitys nostaa esiin useita käytäntöjä, joilla yhdenvertaisuutta edistetään kaupungeissa. Samalla tulokset muistuttavat, että työ rasismin ja syrjinnän ehkäisemiseksi on pitkäjänteinen prosessi ja kehittämistarpeita on edelleen paljon. – Hyvien käytäntöjen kokoaminen on tärkeää, koska vastaavaa aineistoa kuutoskaupungeista ei ole aiemmin kerätty. Samalla voimme oppia toisiltamme ja kehittää työtä yhdessä eteenpäin, kertoo verkostoasiantuntija Fanni Tainio.

Krympande elevantal en utmaning för ordnandet av grundläggande utbildning – Kommunförbundet förespråkar samarbete och undervisning via fjärruppkoppling12.3.2026 10:19:00 EET | Pressmeddelande

Antalet grundskoleelever kommer fram till 2030-talet att minska med uppskattningsvis 96 000 elever. Samtidigt ökar andelen elever med ett främmande språk som modersmål. Förändringarna i elevantalet inverkar i hög grad på ordnandet av den grundläggande utbildningen i kommuner på olika håll i landet. För att säkerställa tillgängligheten behövs många olika åtgärder – det finns ingen enskild, enkel lösning. Kommunförbundet lyfter särskilt tre teman som framtida lösningar: ett ökat samarbete mellan utbildningsanordnare, gemensam undervisningspersonal och kompetensutveckling samt undervisning via fjärruppkoppling. – Förändringarna i elevantalet tvingar oss att se över hur den grundläggande utbildningen kan ordnas på ett nytt sätt. Samtidigt måste vi se till att undervisningen är av hög kvalitet och tillgänglig i alla delar av landet, säger Irmeli Myllymäki, direktör för utbildningsfrågor vid Kommunförbundet.

Oppilasmäärien väheneminen haastaa perusopetuksen järjestämistä – Kuntaliiton kolme ratkaisua tulevaisuuden perusopetukseen12.3.2026 10:19:00 EET | Tiedote

Peruskoululaisten määrä vähenee 2030-luvulle mennessä arviolta 96 000 oppilaalla. Oppilasmäärien muutokset vaikuttavat merkittävästi kuntien perusopetuksen järjestämiseen eri puolilla maata. Koulutuksen saavutettavuuden varmistamiseksi tarvitaan monenlaisia keinoja, yhtä helppoa ratkaisua ei ole. Kuntaliitto painottaa erityisesti kolmea teemaa tulevaisuuden ratkaisuiksi: opetuksen järjestäjien eli kuntien välisen yhteistyön lisääminen, opetushenkilöstön yhteiskäyttö sekä osaamisen vahvistaminen ja etäyhteyksiä hyödyntävä opetus. – Oppilasmäärien muutokset pakottavat tarkastelemaan perusopetuksen järjestämistä uudella tavalla. Samalla on varmistettava opetuksen laatu ja saavutettavuus kaikkialla Suomessa, sanoo Kuntaliiton koulutuspolitiikan johtaja Irmeli Myllymäki.

Virhe tiedotteen julkaisuajassa, pyydetään huomioimaan embargo 12.3. klo 11.30: Oppilasmäärien väheneminen haastaa perusopetuksen järjestämistä11.3.2026 22:29:52 EET | Tiedote

Tiedotteen embargo on torstaina 12.3. klo 11.30, pyydämme ystävällisesti huomioimaan tämän mahdollisuuksien mukaan. Kiitos! Peruskoululaisten määrä vähenee 2030-luvulle mennessä arviolta 96 000 oppilaalla. Oppilasmäärien muutokset vaikuttavat merkittävästi kuntien perusopetuksen järjestämiseen eri puolilla maata. Koulutuksen saavutettavuuden varmistamiseksi tarvitaan monenlaisia keinoja, yhtä helppoa ratkaisua ei ole. Kuntaliitto painottaa erityisesti kolmea teemaa tulevaisuuden ratkaisuiksi: opetuksen järjestäjien välisen yhteistyön lisääminen, opetushenkilöstön yhteiskäyttö ja osaamisen vahvistaminen sekä etäyhteyksien hyödyntäminen. – Oppilasmäärien muutokset pakottavat tarkastelemaan perusopetuksen järjestämistä uudella tavalla. Samalla on varmistettava opetuksen laatu ja saavutettavuus kaikkialla Suomessa, sanoo Kuntaliiton koulutuspolitiikan johtaja Irmeli Myllymäki.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye