Suomen Pankki

Konsumtionskredit- och snabblåneföretagens andel av hushållens konsumtionskrediter liten

Dela

Vid utgången av juni 2021 uppgick det utestående beloppet av lån till finländska hushåll beviljade av övriga finansinstitut till 4,6 miljarder euro och utlåningen bestod nästan i sin helhet av konsumtionskrediter. Genomsnittsräntan på utlåningen var 5,1 %. Räntan på de beviljade lånen skiljer sig emellertid stort mellan olika aktörer. De aktörer som beviljar huvudsakligen fordonsfinansiering står för merparten (79 %) av utlåningen från övriga finansinstitut till hushåll. Andra aktörer i gruppen övriga finansinstitut som beviljar lån till hushåll är exempelvis konsumtionskredit- och snabblåneföretag, bankernas finansbolag och pantlåneinrättningar.

Konsumtionskredit- och snabblåneföretagens lånefordringar har minskat

Det utestående beloppet av lån till finländska hushåll beviljade av konsumtionskredit- och snabblåneföretag uppgick vid utgången av juni 2021 till 220 miljoner euro. Utlåningen har enligt uppskattningar minskat betydligt efter 2019. I september 2019 infördes ett räntetak[1] på 20 % för konsumtionskrediter. Samtliga lån beviljade av konsumtionskredit- och snabblåneföretag var lån utan säkerhet. Deras andel av hushållens konsumtionskrediter som helhet var i juni 2021 liten (1 %). Genomsnittsräntan på konsumtionskredit- och snabblåneföretagens lån till hushåll var i juni 46,6 %[2]. En tredjedel av utlåningen var revolverande lån.

Under det andra kvartalet 2021 lyfte hushållen från övriga finansinstitut[3] andra lån[4] än fordonslån till ett värde av 80 miljoner euro. Genomsnittsräntan på nya utbetalningar var 9,0 %. Knappt en fjärdedel av utbetalningarna gjordes från konsumtionskredit- och snabblåneföretag.

Merparten av fordonslånen beviljas utanför kreditinstitutssektorn

De finländska hushållen lyfte under det andra kvartalet 2021 nya fordonslån från övriga finansinstitut till ett värde av 670 miljoner euro. Under motsvarande tid utbetalade kreditinstituten fordonslån för 470 miljoner euro, dvs. fordonslån utbetalades till ett sammanlagt värde av 1,1 miljarder euro det andra kvartalet 2021. I juni 2021 var den överenskomna årliga räntan på nya fordonslån från övriga finansinstitut (2,6 %) lägre än räntan på fordonslån från kreditinstitut (3 %). Den effektiva räntan[5] som beaktar övriga kostnader var emellertid lägre (4,7 %) för fordonslån beviljade av kreditinstitut än för fordonslån beviljade av övriga finansinstitut. Vid utgången av juni 2021 utgjorde det utestående beloppet av fordonslån till hushåll beviljade av övriga finansinstitut och kreditinstitut sammanlagt 7 miljarder euro. De övriga finansinstitutens andel (54 %) av fordonslånen var något större än kreditinstitutens andel. Fordonslånen står för cirka 30 % av hushållens samtliga konsumtionskrediter.

Vid utgången av juni 2021 utgjorde det totala beloppet av hushållens utestående konsumtionskrediter 23,6 miljarder euro. Enligt uppskattningar har konsumtionskrediterna inte ökat under coronapandemin. Andelen konsumtionskrediter beviljade av övriga finansinstitut utgjorde 19 % av hushållens sammanlagda utestående konsumtionskrediter. Största delen (70 %) av hushållens konsumtionskrediter har beviljats av kreditinstitut med verksamhet i Finland.

Närmare upplysningar lämnas av

Markus Aaltonen, telefon 09 183 2395, e-post: markus.aaltonen(at)bof.fi,

Antti Hirvonen, telefon 09 183 2121, e-post: antti.hirvonen(at)bof.fi,

Jaakko Suni, telefon 09 183 2402, e-post: jaako.suni(at)bof.fi.

Nästa publiceringstillfälle i början av 2022.

[1] För närvarande gäller för vissa konsumentkrediter ett tillfälligt räntetak (10 %) fram till utgången av september 2021.

[2] För konsumentkrediter som avtalats före september 2019 gäller den gamla regleringen om räntetak, enligt vilken den effektiva räntan för konsumtionskrediter under 2 000 euro kan överskrida referensräntan enligt räntelagen med högst 50 procentenheter. Räntetaket gällde inte krediter över 2 000 euro.

[3] Exkl. pantlåneinrättningar.

[4] Exkl. revolverande lån.

[5] Den effektiva räntan i insamlingen av statistik om övriga finansinstitut avser nya utbetalningar och räntesatsen i insamlingen av bankstatistik nya avtal.

Bilder

Länkar

Om

Suomen Pankki
Suomen Pankki
Snellmaninaukio, PL 160
00101 HELSINKI

09 1831http://www.bof.fi

Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.

Följ Suomen Pankki

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki

Application period for post of Bank of Finland Board member has concluded20.9.2021 14:00:00 EEST | Press release

By 12:00 on Monday 20 September, 2021 – the end of the application period for the post of Member of the Board at the Bank of Finland– one application had been received. The sole applicant was the current Deputy Governor, Marja Nykänen, Master of Laws (trained on the bench). For more information, please contact Antti Lindtman, Chairman of the Parliamentary Supervisory Council (tel. +358 40 577 6255).

Penningpolitiken stöder en hållbar ekonomisk återhämtning och förbättrade inflationsutsikter16.9.2021 11:00:00 EEST | Tiedote

Den globala ekonomin återhämtar sig från pandemin understödd av en stigande vaccinationstäckning och den ekonomiska politiken. Den branta nedgången övergår i år i en uppgång på 6 %. ”Den ekonomiska tillväxten i euroområdet är nu kraftig, men stöd från den ekonomiska politiken behövs fortfarande. Produktionsflaskhalsar i förening med eventuella nya virusvarianter och en låg vaccinationstäckning i de framväxande länderna kastar en skugga över utsikterna”, säger chefdirektör Olli Rehn. Kraftiga penningpolitiska och offentliga åtgärder har minskat de ekonomiska skadorna på längre sikt. Penningpolitiken har bidragit till fortsatt lätta finansieringsvillkor samtidigt som centralbankernas balansräkningar har vuxit. De lätta finansieringsvillkoren i förening med offentliga stödåtgärder har underlättat tillgången till kredit för företag och hushåll. Ökningen i den offentliga skuldsättningen är därför kraftigare än vid kriser. Inflationen saktade in i början av coronakrisen. Den stigande inflati

Monetary policy supporting sustainable economic recovery and a brighter outlook for inflation16.9.2021 11:00:00 EEST | Press release

The global economy will recover from the COVID-19 pandemic, bolstered by increasing vaccination coverage and support from economic policy. The steep contraction will give way to growth of 6% this year. ‘Euro area growth is robust, but it still needs support from economic policy. The outlook is overshadowed by production bottlenecks, the possibility of new virus variants as well as low vaccination rate in the developing world,’ notes Bank of Finland Governor Olli Rehn. Strong monetary and fiscal policy measures have reduced the longer-term economic scars in many countries. Monetary policy has helped maintain favourable financing conditions, while central bank balance sheets have expanded. Favourable financing conditions and public support measures have facilitated business and household access to credit. Growth in general government debt will thus be more marked than during crises on average. Inflation was subdued during the early phase of the COVID crisis. In the present year, euro are

Rahapolitiikka tukee talouden kestävää elpymistä ja inflaationäkymien paranemista16.9.2021 11:00:00 EEST | Tiedote

Maailmantalous elpyy koronapandemiasta rokotekattavuuden nousun ja talouspolitiikan tukemana. Jyrkkä supistuminen vaihtuu 6 prosentin kasvuksi tänä vuonna. "Euroalueella talouskasvu on nyt vahvaa, mutta vielä ei pärjätä ilman talouspolitiikan tukea. Näkymiä varjostavat tuotantokapeikot sekä uusien virusmuunnosten mahdollisuus ja kehittyvien maiden alhainen rokotekattavuus", sanoo pääjohtaja Olli Rehn. Voimakkaat rahapoliittiset ja julkisen talouden toimet ovat vähentäneet pidemmän aikavälin vaurioita kansantalouksille. Rahapolitiikan avulla rahoitusolot on pidetty kevyinä, ja samalla keskuspankkien taseet ovat kasvaneet. Kevyet rahoitusolot sekä julkiset tukitoimet ovat tukeneet yritysten ja kotitalouksien luotonsaantia. Julkinen velka eri maissa kasvaakin enemmän kuin kriiseissä keskimäärin. Inflaatio vaimeni koronakriisin alkuvaiheessa. Tänä vuonna euroalueen inflaatiota on voimistanut alhainen hintataso vertailuajankohtana, raaka-aineiden hintojen nousu sekä tuotantokapeikot. Näiden

BOFIT Forecasts for Russia and China 2021–202316.9.2021 11:00:00 EEST | Uutinen

The Bank of Finland Institute for Emerging Economies (BOFIT) released today (16 September) its semi-annual forecasts for the Russian and Chinese economies. The autumn 2021 forecasts cover the period 2021–2023. The forecast for the Russian economy has been revised upward on improved prospects for global economic growth and Russian exports. Oil prices and the expectations are also higher than in March. GDP should rise more than 3.5 % this year from last year’s low basis, before settling in 2022−2023 to slightly over 2.5 % p.a. on average. Several uncertainties surround the forecast. There could be unexpected changes in the course of the covid pandemic, global growth and oil prices. The return of international travel and the release of assets piled up by households last year can also significantly affect private consumption. Improved government revenues create opportunities for more generous budget spending. Chinese on-yearGDP growth rises to about 8 % this year due to rapid recovery and

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum