Kostnaden för Finlands dyraste klienter kan komma att höjas

Så bedömer verkställande direktör Marika Metsähonkala vid Eteva  samkommun situationen. Också linjechefen, överläkare Risto Vataja vid HUS Psykiatriska enhet, säger att antalet klienter ökar i Nyland. Det är kö till de specialtjänster som Eteva erbjuder och vårdplatserna är fyllda.

Antalet klienter inom servicen för personer med intellektuell funktionsnedsättningar ökat snabbt i de nyländska kommunerna, t. ex. i Esbo är ökningen 12,5 % under 2015–2019 och i Vanda 16,9 %. I juni rapporterade de sex största kommunerna (“Kuusikkokunnat”) att de köper mera tjänster av Eteva än tidigare.Det här beror på att kommunernas egna vårdkostnader och köp av tjänster har ökat i rasande takt.

- Våra pris har hållits på nästan samma nivå under årens lopp och överskottet har returnerats till medlemskommunerna i relation till användningen, säger Metsähonkala.

Den nya sote-lagutkastet beaktar ändå inte specialtjänsterna och enligt det avslutas de Eteva­ liknande samkommuner som fungerar på nationell nivå eller över landskapsgränserna, trots att kostnaderna för vården av de krävande klienterna skulle bli billigare i form av specialtjänster. Metsähonkala kritiserar den kommande ändringen, eftersom många av dessa klienter kan bli de dyraste i hela Finland, ifall de inte snabbt får hjälp.

– Om en klient som behöver särskilt stöd inte får krishjälp tillräckligt snabbt, kommer kostnaderna att öka och behandlingstiden bli längre, varnar Marika Metsähonkala och refererar till kostnaderna i början av klientens livscykel. Eteva har tiotals krisklienter varje år. Också dessa klienters antal ökar.

Hur mycket kostar vården av en klient? Som mest kostar en vårdplats i form av specialtjänster i medeltal 1000 euro per dag inom Eteva, Vaalijala och Kårkulla samkommuner. Då behövs ca fem personers arbetsinsats per dygn för klienten. Tjänsterna används ofta under en lång tid eller under hela klientens liv, t.ex. då det gäller personer med en grav form av autismspektrumtillstånd.

Vården och rehabiliteringen är mycket krävande,eftersom klienter med behov av särskilt stöd kan ha en intellektuell funktionsnedsättning eller andra diagnoser med liknande stöd behov. Dessa personers behov blir inte tillgodosedda inom de allmänna  hälsovårdstjänsterna eller mentalvårdstjänsterna och handikappstjänterna räcker inte till.Dessa personer kan ha bl.a. allvarliga mentala utmaningar, olika former av missbruksberoenden, kriminell bakgrund eller ha flera diagnoser som ger nedsatt funktionsförmåga eller vara klienter som behöver tjänster på sitt modersmål svenska.

En del av klienterna förpassas också till specialsjukvården.

–Krissituationer leder ibland till psykiatrisk vård oberoende av egen vilja. Psykiatrisk avdelning och verksamhet under mentalvårdslagen lämpar sig dåligt speciellt för vården av personer med grav intellektuell funktionsnedsättning eller med autismspektrumtillstånd. Personalen har oftast inte tillräckligt med kunskap för vård av denna grupp av klienter. Klienten belastas av begränsade vårdtider, men inte heller anhöriga, personal eller klienten själv får nödvändigt den vård som han/hon skulle ha långvarig nytta av, konstaterar linjechefen, överläkare Risto Vataja, vid HUS psykiatriska enhet.

Marika Metsähonkala påminner om att den nya sote-lagförändringen inte tar ställning till var de svårbehandlade klienterna skall vårdas i fortsättningen, då specialsjukvården inte har tillräckliga resurser eller tillräcklig kunskap.Rätt tidpunkt för vårdinsatser är också av betydelse. Enligt Metsähonkala är korrigerande åtgärder för dessa klienter särskilt kostsamma och kräver oftast multiprofessionell vård. Ett snabbt ingripande är den bästa medicinen i en krissituation.

- Då situationen inte drar ut på tiden, kan klienten gå tillbaka till sin egen livsmiljö så snabbt som möjligt. Ifall klienten inte får hjälp, så kommer han/hon att fastna i ett ekorrhjul, där han/hon skickas runt till olika tjänster och till sist oftast placeras för långvarig vård. Då stiger kostnaderna, säger Metsähonkala.

Man vill ha en ändring i sote-lagutkastet

För närvarande produceras riksomfattande mera krävande särskilda tjänster i samkommuner över landskapsgränserna. Dessa tjänster ändras märkbart eller försvinner helt då den nya sote-lagen träder i kraft år 2023.

Kårkulla samkommun,Vaalijala samkommun och Eteva samkommun samarbetar för att få en ändring tillstånd i sote-lagen.

Dessa samkommuner vill bevara nuvarande tjänster och bli kvar som offentliga tjänsteproducenter. Dessa aktörer vill att i sote-lagförslaget skrivs in deras tjänster över landskapsgränserna samt förordnas om centralisering av mera krävande tjänster och svenskspråkiga tjänster.

De tre aktörerna motiverar betydelsen av ändringen av sote speciellt med målet att, för vården av de personer som behöver särskilt stöd, gå från institutionsvård till lättare tjänster.

På det här sättet kan säkerställas en tillräcklig helhet gällande specialtjänsternas antal och innehåll för att säkerställa kunnande, patientsäkerhet, tjänsternas kvalitet samt kostnadseffektiviteten.

Samkommundirektör llkka Jokinen vid  Vaalijala samkommun säger att stora beslut fattas vid sote-lagstiftningen.

– I sote-lagstiftningen besluter vi för dessa klienters räkning, hur de ska vårdas eller rehabiliteras i fortsättningen.De kan inte driva sina egna ärenden och de förstår inte heller innebörden av sote-lagförslaget. Ifall tjänsterna splittras i landskapen eller i dekommande välfärdsområdena, så kommer tjänsterna och kostnaderna att skäras ner tills tjänsterna blir utan innehåll för klienterna och rehabiliteringen avancerar inte. Det här är enligt mig fråga om en samhällelig värdering. Har dessa personer också rätt att leva ett eget liv eller ska de vårdas liggande i sängen?, funderar Jokinen.

Marika Metsähonkala berättar att Etevas, Vaalijalas och Kårkullas situation i sote-lagstiftningen väcker sympati.

  -Våra klienter klarar sig inte endast med sympati, utan det behövs politiska beslut. Lösningar är fortfarande möjliga att få till stånd.