Kursen om det finländska samhället för asylsökande förnyas

Kursen ger asylsökande grundläggande information om det finländska samhället och dess funktion. Kursen behandlar det finländska samhället, lagstiftningen, jämlikhet och jämställdhet, arbete i Finland samt sexuell hälsa och sexualitet.

– Med hjälp av dessa teman får asylsökande grundläggande kunskaper om Finland och om hur man ska handla i Finland. Till exempel stöder avsnittet om att arbeta i Finland sysselsättningen av asylsökande, eftersom de lär sig arbetslivets spelregler, rättigheter och skyldigheter, berättar Olli Snellman, chef för resultatområdet.

Studier på många sätt

Kursen om det finländska samhället har ordnats på förläggningar sedan 2016. Den nya kursens material är ännu mångsidigare.

Åt alla nya asylsökande delas ut självstudiematerial som innehåller information om det finländska samhället. Syftet är att asylsökandena ska själva aktivt sätta sig in i materialet. Till kursavsnittet om lagstiftningen i Finland hör även en nätkurs som ska genomföras självständigt. Dessutom ordnar förläggningen föreläsningar om temat. Med hjälp av självstudiematerialet och nätkursen kan vi också nå asylsökande som bor i privat inkvartering.

Två kursföreläsningar är obligatoriska för alla asylsökande som är över 16 år och som är skyldiga att delta i arbets- och studieverksamheten. På dessa kurser berättar man närmare om Finlands lagstiftning, historia, samhälle, kultur och vanor.

– Med hjälp av denna information förstår asylsökanden bättre det samhälle där han eller hon befinner sig och söker skydd. I vissa avseenden avviker lagstiftningen i Finland från lagstiftningen i sökandenas hemländer och det är viktigt att känna till de centrala lagarna så att man kan handla rätt, berättar Snellman.

Kursen ger en anteckning i den egna kompetenskartläggningen

Avlagda avsnitt i kursen om det finländska samhället antecknas i asylsökandens kompetenskartläggning på förläggningen. Kompetenskartläggningen samlar uppgifter om asylsökandens tidigare arbetserfarenhet och utbildning, och i den antecknas även kompetens som förvärvats efter ankomsten till Finland, såsom framsteg i studier i finska eller svenska språket.

– Genom kompetenskartläggningen blir asylsökandens ackumulerade kompetens synlig. Sökanden kan ha nytta av kompetenskartläggningen då han eller hon till exempel söker jobb eller en studieplats. Även myndigheter som ansvarar för integration kan ha nytta av kompetenskartläggningen då en sökande som har fått uppehållstillstånd flyttar till en annan kommun, berättar Snellman.

Förutom finska har kursmaterialet utarbetats på 11 språk. Man kan bekanta sig med en del av materialet på Migrationsverkets webbplats på adressen migri.fi/kurs-om-det-finlandska-samhallet.