Ledarskap, kompetensutveckling och placering lyfts fram som utvecklingsobjekt i Brottspåföljdsmyndighetens utredning om kvinnliga intagna

Vid myndigheten pågår ett projekt för utvärdering av organisationsstrukturerna. Som en del av projektet utreder man vilka behov som finns hos specialgrupper bland brottspåföljdsklienterna och hur man tar hänsyn till dessa grupper. Utredningen är genomförd av Kaisa Tammi-Moilanen, som är direktör för Vånå fängelse och Tavastland byrå för samhällspåföljder. Hon kartlade de kvinnliga intagnas trygghet och säkerhet och sysselsättningar i samtliga anstalter på olika håll i Finland där det finns kvinnliga intagna.

Utöver de kvinnliga intagnas säkerhet och aktiviteter kartlade man i utredningen tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster samt hur man identifierar och ingriper i sexuella trakasserier. Dessutom granskas personalens könsfördelning och förtrogenhet med kvinnospecifikt arbete.

Satsning på ledarskap och utbildning behövs

De största utmaningarna ligger i bristerna när det gäller att leda och organisera arbetet med kvinnliga intagna.

– Här i Finland har arbetet med kvinnliga intagna varit ostrukturerat, och samma gäller för en hel rad andra länder och respektive påföljdssystem. När jag höll på med utredningen fick jag klart för mig att kvinnliga intagna och deras särbehov glöms bort på varje nivå i organisationen, och därför bör kvinnospecifika saker föras under ett mer systematiskt ledarskap, säger Tammi-Moilanen.

I utredningsrapporten framhävs att behovet av att organisera arbetet med kvinnliga intagna bör beaktas i den stundande reformen av Brottspåföljdsmyndighetens organisation.

Personalen har kompetensbrister i det kvinnospecifika arbetet. Trots att kvinnliga intagna ofta har en bakgrund med upplevt våld och sexuellt våld, brister det i när det gäller att systematiskt ta upp och behandla dessa frågor.

Även inom hälso- och sjukvårdens tjänster är kvinnliga intagna förfördelade, då tjänsterna i första hand är inriktade på manliga intagnas behov.

– Kvinnliga intagna kommer med rätt så kritiska synpunkter på de hälso- och sjukvårdstjänster de fått. På ett flertal polikliniker identifieras visserligen kvinnornas behov, men det brister i medel för att kunna tillmötesgå deras behov, menar Tammi‑Moilanen.

Som lösning föreslår hon intensifiering av samarbetet mellan Brottspåföljdsmyndigheten och Enheten för hälso- och sjukvård för fångar.

Som ett centralt utvecklingsobjekt lyfts upp även var någonstans platserna för kvinnliga intagna ska ligga. Den nuvarande decentraliserade modellen konstateras ha utmaningar och som lösning förslås att platserna för kvinnliga intagna ska koncentreras på ett och samma ställe. Koncentreringen ska öka de kvinnliga intagnas trygghet och säkerhet och bidra till en diversifiering av utbudet på sysselsättningar. Koncentreringen får dessutom positiva konsekvenser när det gäller att organisera personalutbildning och utveckla kvinnospecifikt arbete.

I utredningsrapporten läggs fram förslag till åtgärder för att förbättra situationen för kvinnliga intagna. Om de genomförs blir det möjligt att uppdatera arbetet med kvinnliga intagna i Finland så att det lever upp till internationella rekommendationer och kvinnospecifika särdrag beaktas.

Utredningsrapporten kommer ut samtidigt som det första fängelset i Finland som enkom är planerat och byggt för kvinnor tas i drift i Tavastehus.

Utredningsrapporten finns att läsa på finska.

För mer information kontakta:
Kaisa Tammi-Moilanen, direktör för Vånå fängelse och Tavastland byrå för samhällspåföljder, +358 50 384 9117, kaisa.tammi-moilanen(at)om.fi