Aidosti leveämmät hartiat

Leder social- och hälsovårdsreformen till att arbete, pengar och tjänster försvinner från landskapen?

Dela

Specialtjänster som sträcker sig över landskapsgränserna har en avsevärd verkan på ekonomin och sysselsättningen i regionerna.

Social- och hälsovårdsutskottet bereder för tillfället ett betänkande med lösningar på separata frågor om social- och hälsovårdsreformen. Eteva, Kårkulla och Vaalijala samkommun anser att det föreligger en stor risk att den offentliga servicen om specialomsorger inte uppmärksammas i sin helhet social- och hälsovårdsreformen. Specialtjänsterna har en stor betydelse för regionerna. Servicen genererar regionerna 210 miljoner euro och serviceverksamheten som sträcker sig över landskapsgränserna sysselsätter mer än 3 400 yrkesutbildade personer. Specialkompetens och servicekedjor har byggts upp med omsorg under årens lopp. Samkommunerna oroar sig för hur det ska gå för specialister, tjänster och servicetagare i och med social- och hälsovårdsreformen.

Marika Metsähonkala, verkställande direktör för Eteva samkommun, påminner om att den kommande social- och hälsovårdsreformen inte tar ställning till var krävande servicetagare vårdas framöver, om det inte inom den specialiserade sjukvården finns tillräckligt med resurser och tillräcklig kompetens. Även frågan om de svenskspråkiga servicetagarnas grundläggande rättighet att få service på sitt modersmål väcker oro.

– Om dessa tjänster, efter att social- och hälsovårdslagen trätt i kraft, fördelas på välfärdsområdena finns det inte tillräckligt med tvåspråkiga specialister för åtta områden. Risken är att servicetagarna inte får service på sitt modersmål. Nu har resurserna tack vare centralisering varit tillräckliga och detta har även av ekonomiska skäl varit rationellt, säger Susanne Karlsson, tf. samkommunsdirektör vid Kårkulla samkommun.

Social- och hälsovårdsreformen beslutar för servicetagarnas del hur de sköts och habiliteras framöver. De kan inte själva driva sina intressen och förstår inte konsekvenserna av förslaget om en ny social- och hälsovårdslag. Om tjänsterna splittras till landskapen eller kommande välfärdsområden, kommer tjänster och utgifter att gallras tills tjänsterna för servicetagarna blir utan både innehåll och habiliteringsframsteg. Enligt mig är detta en fråga om samhälleliga värderingar. Har dessa människor också rätt att leva sitt eget liv eller går vården ut på att servicetagaren görs sängliggande? frågar sig Ilkka Fritius, samkommunsdirektör vid Vaalijala samkommun.

Åtta orsaker att försvara tjänsterna vid Eteva, Kårkulla och Vaalijala samkommuner i social- och hälsovårdsreformen:

  1. Tjänsternas kostnadseffektivitet nämns inte. På lång sikt är livscykelkostnaderna för svårskötta servicetagare lägre inom specialtjänsterna. Merparten av servicetagarna återgår efter habilitering till att använda de billigare bastjänsterna.
  1. Det kommer att vara mycket svårt att upprätthålla nödvändig specialkompetens på svenska. Specialtjänsterna för svenskspråkiga servicetagare i behov av särskilt stöd har centraliserats, eftersom kundkretsen är så liten och svenskspråkiga med special kunnande inom funktionshinderservice så få. Service på svenska för servicetagare i behov av särskilt stöd tryggas genom jämlikhet, vilket föreskrivs i 6 § i grundlagen. 
  1. Verkställande av social- och hälsovårdslagen i den form som regeringen föreslår, leder till kritisk brist på specialister inom branschen. Riksomfattande serviceproducenter av offentliga tjänster har i egen regi genomfört specifik fortbildning för att uppfylla kriterierna inom vården och de krav som föreskrivs genom lag.
  1. Specialtjänsterna har en avsevärd regional ekonomisk verkan. Servicen genererar cirka 210 miljoner euro till regionerna. Serviceverksamhet som sträcker sig över landskapsgränserna sysselsätter för tillfället mer än 3 400 yrkesutbildade personer.
  1. I välfärdsområdena finns i dagsläget inte tillräckligt med resurser för att ordna dessa tjänster. Merparten av välfärdsområdena är för små för att kunna tillhandahålla motsvarande tjänster och de har ofta för få servicetagare som anlitar dessa tjänster.
  1. Ett separat välfärdsområde uppfyller sällan tillräckliga servicetagarvolymer för att de anställdas kunnande ska kunna utvecklas och öka. De anställdas yrkesmässiga stöd minskar och det bekanta nätverket saknas.
  1. Servicekedjorna äventyras. Om servicetagare inte får rätt vård i tid blir vården dyr och omänsklig.
  1. Det är inte möjligt att i varje välfärdsområde tillhandahålla tillräckligt med lokaler för specialtjänsterna. I nuläget har personer i behov av särskilt stöd för få lokaler som uppmärksammar just deras behov. 

Nyckelord

Kontakter

Susanne Karlssonchef för Expert- och utvecklingscentret/tf samkommunsdirektör/ Asiantuntija- ja kehittämiskeskuksen päällikkö/vt kuntayhtymäjohtaja, Kårkulla samkommun

Tel:044 358 1141susanne.karlsson@karkulla.fi

Bilder

Länkar

Om

Aidosti leveämmät hartiat
Aidosti leveämmät hartiat



Eteva kuntayhtymä on yksi Suomen suurimmista vammaisalan osaamiskeskuksista. Tuotamme erityispalveluita kehitysvammaisille ja erityistä tukea tarvitseville henkilöille Etelä-Suomen alueella. Etevan omistaa 45 kuntaa. www.eteva.fi

Kårkulla samkommun on kuntayhtymä, joka tuottaa erilaisia palveluita vammaisille ja heidän läheisilleen. Kuntayhtymään kuuluu 33 ruotsinkielistä ja kaksikielistä kuntaa. www.karkulla.fi

Vaalijalan kuntayhtymä on savolainen toimija Itä-Suomessa, joka palvelee erityistä tukea tarvitsevia henkilöitä erilaisissa elämäntilanteissa. Vaativimpia kuntoutuspalveluita tuotamme valtakunnallisesti. Vaalijalan omistaa 33 savolaista kuntaa. www.vaalijala.fi

Följ Aidosti leveämmät hartiat

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Aidosti leveämmät hartiat

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum