Mammans starka anknytningsrelation till barnet och stödet från det sociala nätverket har en mycket positiv inverkan på småbarnsutvecklingen

26.7.2022 12:54:24 EEST | Institutet för hälsa och välfärd THL | Pressmeddelande

Dela

En färsk uppföljningsundersökning av THL visar att mammans starka anknytningsrelation till barnet och stödet från det sociala nätverket har en mycket positiv inverkan på småbarns psykosociala välfärd. En tvåårings psykosociala välfärd innebär till exempel en sådan trygghetskänsla att barnet kan rikta sig nyfiket till omvärlden och uppleva framgång och glädje av det. Detta tjänar barnets åldersenliga strävan efter självständighet samt utvecklingen av ett balanserat känsloliv och ett gott beteende.

Mammornas negativa förväntningar under slutet av graviditeten på sin egen förmåga att ta hand om sitt barn och en svagare anknytning till barnet vid 3–8 månaders ålder återspeglades i en svagare psykosocial utveckling hos barnet ännu vid två års ålder. Barnets beteende signalerar då misstro mot att barnets behov tillgodoses och att barnet i vilken situation som helst kan förlita sig på föräldern.

Uppföljningsundersökningen bekräftar det redan tidigare observerade sambandet mellan den starka anknytningsrelationen mellan mamman och barnet och barnets goda fysiska, psykologiska och sociala utveckling. Den nya undersökningen är dock mer omfattande än tidigare i fråga om deltagarantal och uppföljningsperiod.

Den nya undersökningen visar också att mammans stabila och nära människorelationer till maken och andra vuxna främjar småbarnets välfärd. Bristen på närhet, misstro och ångest i mammans vuxenrelationer återspeglades i större känsloproblem hos barnet som tvååring.

Att stöda mammor redan under graviditeten främjar småbarns sociala och psykiska välfärd

Resultaten av undersökningen betonar vikten av att identifiera de utmaningar som observerats i anknytningsrelationen mellan mamman och barnet före förlossningen och under det första levnadsåret.

Mammor som identifieras ha utmaningar med att bygga upp en anknytningsrelation under graviditeten och efter förlossningen bör erbjudas stöd för att stärka anknytningsrelationen.

”Förutom att kontrollera anknytningsrelationen bör man också fästa uppmärksamhet vid kvaliteten på mammans vuxenrelationer och familjeklimatet redan innan babyn föds. Genom att stöda mammornas sociala nätverk och stärka anknytningsrelationen till barnet i ett tidigt skede kan man påverka barnets sociala och emotionella utveckling positivt ”, berättar huvudforskaren, universitetslektor Erja Rusanen vid Helsingfors universitet.

I undersökningen följdes mammor i över två års tid

Undersökningen genomfördes i mellersta Finland genom att samla information från mammor vid fyra olika tidpunkter: Under den sista trimestern och när barnet var tre, åtta och 24 månader gammalt. I undersökningen deltog 1 667 mammor, varav 943 besvarade enkäterna vid alla fyra tidpunkter.

Utifrån enkäterna granskades sambandet mellan moderns och barnets första års anknytningsrelation och barnets psykosociala utveckling som tvååring. Dessutom utreddes om mammans sociala nätverk, dvs. människorelationerna, har ett samband med barnets välfärd. Sambandet mellan moderns depression och stress samt ålder, utbildning, hälsa och antalet barn och barnets psykosociala utveckling uteslöts.

Undersökningen är en del av undersökningen Barnets sömn och hälsa, som har genomförts i samarbete mellan THL, Birkalands sjukvårdsdistrikt samt Helsingfors, Tammerfors och Östra Finlands universitet.

Källor:

A Longitudinal Study of Maternal Postnatal Bonding and Psychosocial Factors that Contribute to Social-Emotional Development (Springer Link)

Mer information:

Undersökningen Barnets sömn och hälsa

Erja Rusanen
Pedagogie doktor (PeD), universitetslektor
Helsingfors universitet
erja.rusanen(at)helsinki.fi

Juulia Paavonen (på plats 2.8 framåt)
Forskningschef
THL
fornamn.efternamn(at)thl.fi

Nyckelord

barnfamiljer föräldrar

Om

Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors

https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL

THL och Hjärtförbundet: Mindre salt i vardagen – en hälsobaserad beskattning av livsmedel skulle främja befolkningens hälsa och sänka blodtrycksnivåerna24.9.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande

Saltintaget bland personer i arbetsför ålder i Finland har förblivit högt. Samtidigt har den tidigare nedgången i blodtrycksnivåerna stannat av. För att vända utvecklingen behövs nya åtgärder på befolkningsnivå. En hälsobaserad beskattning av livsmedel skulle vara ett sätt att uppmuntra till hälsosammare alternativ och göra det lättare för konsumenterna att fatta hälsosamma val i vardagen.

Undersökning: Ungas matval är fortfarande långt från målen för en hälsosam och hållbar kost – nya samhälleliga åtgärder behövs26.8.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande

Samma utmaningar som syns i vuxnas kostvanor syns i stor utsträckning också i ungas nutrition, enligt Kostundersökningen för unga som genomförts av Institutet för hälsa och välfärd (THL). Unga äter för lite grönsaker, bär och frukt och för mycket rött kött och köttprodukter. Vår nuvarande matmiljö stöder inte i tillräcklig grad hälsosamma matval bland unga, vilket innebär att det framför allt behövs nya samhälleliga åtgärder.

Unga konsumerar mycket energidrycker och många upplever redan att de är beroende – enligt THL bör försäljningen till personer under 18 år förbjudas4.6.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande

Enligt Kostundersökningen bland unga, som genomförts av THL, uppgav 67 procent av unga i åldern 12–20 år att de dricker energidrycker åtminstone ibland, 42 procent minst en gång i veckan, 15 procent 3–5 gånger i veckan och 6 procent dagligen eller nästan dagligen. Användningen var likartad bland flickor och pojkar. Många av de unga som använder energidrycker upplever sig vara beroende eller anser annars att de dricker för mycket.

Rusmedels- och beroendetjänsterna i omställning – kontakterna överförs till basservicen, där strukturer och kompetens behöver stärkas6.5.2026 00:01:00 EEST | Pressmeddelande

Rusmedels- och beroendetjänsterna befinner sig i ett övergångsskede där kontakterna i allt högre grad sker inom basservicen. Förändringen ger möjligheter till tidigare stöd och effektivare hänvisning till vård, men förutsätter en målmedveten utveckling av servicestrukturerna, samarbetet och kompetensen inom basservicen. Annars finns det risk för att tjänsterna inte motsvarar människornas allt mer varierande behov, konstateras det i Institutet för hälsa och välfärds (THL) färska rapport om tillståndet för rusmedels- och beroendetjänsterna (Päihde- ja riippuvuuspalvelujen tila). Till exempel hade rusmedels- och beroendetjänsterna inom den primära hälso- och sjukvården som avsåg alkoholanvändning 56 procent fler klienter 2024 än 2019. På motsvarande sätt har antalet kontakter inom den specialiserade sjukvården minskat. – Ärenden som gäller rusmedel och beroenden verkar i allt högre grad övergå till den primära hälso- och sjukvården och annan basservice. Detta förutsätter att servicehelhet

Antalet skyddshemsklienter ökade i fjol – även fler samtal ringdes till Nollinjen27.1.2026 08:00:00 EET | Pressmeddelande

År 2025 ökade antalet kunder vid skyddshemmen jämfört med året innan. Sammanlagt hade skyddshemmen 5 979 kunder, vilket är cirka 180 fler än år 2024. Uppgifterna framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) preliminära statistik för 2025. Ökning även i antalet boendedygn Enligt Skyddshemstjänsternas förhandsuppgifter uppgick det totala antalet boendedygn i fjol till cirka 113 000, vilket är nästan åtta procent fler än 2024. Den genomsnittliga vistelsetiden per kund förlängdes med en dag jämfört med året innan. I fjol var den genomsnittliga vistelsen 19 dagar, men i vissa regioner var förändringen betydligt större. De längsta vistelserna i fjol registrerades vid Lapplands skyddshem i Rovaniemi, där den genomsnittliga vistelsetiden var 28 dygn. ”I Rovaniemi har bostadsbristen förlängt skyddshemvistelserna. Om en kund har ekonomiska svårigheter eller en betalningsanmärkning är det mycket svårt att få en bostad”, säger Mari Kaltemaa Uurtamo, ansvarig socialarbetare vid Lapplands skyd

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum