Institutet för hälsa och välfärd THL

Mammans starka anknytningsrelation till barnet och stödet från det sociala nätverket har en mycket positiv inverkan på småbarnsutvecklingen

Dela
En färsk uppföljningsundersökning av THL visar att mammans starka anknytningsrelation till barnet och stödet från det sociala nätverket har en mycket positiv inverkan på småbarns psykosociala välfärd. En tvåårings psykosociala välfärd innebär till exempel en sådan trygghetskänsla att barnet kan rikta sig nyfiket till omvärlden och uppleva framgång och glädje av det. Detta tjänar barnets åldersenliga strävan efter självständighet samt utvecklingen av ett balanserat känsloliv och ett gott beteende.
 
Mammornas negativa förväntningar under slutet av graviditeten på sin egen förmåga att ta hand om sitt barn och en svagare anknytning till barnet vid 3–8 månaders ålder återspeglades i en svagare psykosocial utveckling hos barnet ännu vid två års ålder. Barnets beteende signalerar då misstro mot att barnets behov tillgodoses och att barnet i vilken situation som helst kan förlita sig på föräldern.
 
Uppföljningsundersökningen bekräftar det redan tidigare observerade sambandet mellan den starka anknytningsrelationen mellan mamman och barnet och barnets goda fysiska, psykologiska och sociala utveckling. Den nya undersökningen är dock mer omfattande än tidigare i fråga om deltagarantal och uppföljningsperiod. 
 
Den nya undersökningen visar också att mammans stabila och nära människorelationer till maken och andra vuxna främjar småbarnets välfärd. Bristen på närhet, misstro och ångest i mammans vuxenrelationer återspeglades i större känsloproblem hos barnet som tvååring. 
 

Att stöda mammor redan under graviditeten främjar småbarns sociala och psykiska välfärd

Resultaten av undersökningen betonar vikten av att identifiera de utmaningar som observerats i anknytningsrelationen mellan mamman och barnet före förlossningen och under det första levnadsåret. 

Mammor som identifieras ha utmaningar med att bygga upp en anknytningsrelation under graviditeten och efter förlossningen bör erbjudas stöd för att stärka anknytningsrelationen. 

”Förutom att kontrollera anknytningsrelationen bör man också fästa uppmärksamhet vid kvaliteten på mammans vuxenrelationer och familjeklimatet redan innan babyn föds. Genom att stöda mammornas sociala nätverk och stärka anknytningsrelationen till barnet i ett tidigt skede kan man påverka barnets sociala och emotionella utveckling positivt ”, berättar huvudforskaren, universitetslektor Erja Rusanen vid Helsingfors universitet. 

I undersökningen följdes mammor i över två års tid

Undersökningen genomfördes i mellersta Finland genom att samla information från mammor vid fyra olika tidpunkter: Under den sista trimestern och när barnet var tre, åtta och 24 månader gammalt. I undersökningen deltog 1 667 mammor, varav 943 besvarade enkäterna vid alla fyra tidpunkter. 

Utifrån enkäterna granskades sambandet mellan moderns och barnets första års anknytningsrelation och barnets psykosociala utveckling som tvååring. Dessutom utreddes om mammans sociala nätverk, dvs. människorelationerna, har ett samband med barnets välfärd. Sambandet mellan moderns depression och stress samt ålder, utbildning, hälsa och antalet barn och barnets psykosociala utveckling uteslöts. 

Undersökningen är en del av undersökningen Barnets sömn och hälsa, som har genomförts i samarbete mellan THL, Birkalands sjukvårdsdistrikt samt Helsingfors, Tammerfors och Östra Finlands universitet. 

Källor: 

A Longitudinal Study of Maternal Postnatal Bonding and Psychosocial Factors that Contribute to Social-Emotional Development (Springer Link)

Mer information:

Undersökningen Barnets sömn och hälsa

Erja Rusanen
Pedagogie doktor (PeD), universitetslektor
Helsingfors universitet
erja.rusanen(at)helsinki.fi

Juulia Paavonen (på plats 2.8 framåt)
Forskningschef
THL
fornamn.efternamn(at)thl.fi

Nyckelord

Om

Institutet för hälsa och välfärd THL
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors

https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL

Vaccinationstäckningen bland småbarn är mycket god i Finland – andelen ovaccinerade barn födda 2021 något större än i tidigare åldersklasser27.3.2024 02:00:00 EET | Tiedote

Vaccinationstäckningen bland småbarn är hög i Finland år efter år. Nästan 98 procent av de barn som föddes 2021 har börjat få vaccinationsserien med femvalent vaccin som skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar. Nästan 95 procent av dem som föddes 2021 har fått MPR-vaccin som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. De här uppgifterna framgår av det nationella vaccinationsregistret. Det finns skillnader i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena. I områden med lägre täckning har man dock gjort långsiktigt arbete för att öka de positiva attityderna till vaccination, och skillnaderna i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena håller på att minska för flera vaccin. Det är sällsynt att vara ovaccinerad, men en liten ökning har skett I Finland är det fortfarande sällsynt att vara ovaccinerad. Av de barn som föddes 2021 är 1,7 procent helt ovaccinerade, vilket är något fler än i de tidigare åldersklasserna. Av dem som är födda 2020 var 1,4 procent ov

Antalet fall av fästingburen hjärninflammation ökade klart i fjol – det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas på flera orter15.1.2024 12:00:00 EET | Tiedote

År 2023 anmäldes före utgången av september sammanlagt 160 fall av fästingburen hjärninflammation till THL:s register över smittsamma sjukdomar, vilket är 37 fler än året innan. År 2022 anmäldes 123 fall av TBE till registret under hela året, 2021 var antalet 148 och under tidigare år under hundra. Enligt uppföljningsuppgifterna för 2019–2023 har incidensen av fästingburen hjärninflammation varit högst i kommuner i kustområdet – i Gustavs (67 fall per 100 000 invånare) och Pargas (45/100 000) samt på Åland (35/100 000). I dessa områden har man länge känt till den höga risken för sjukdomen. ”Största delen av de personer som smittats har saknat vaccinationsskydd. Det är viktigt att se till att man har ett vaccinationsskydd i synnerhet om man bor i ett område som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet”, säger THL:s forskare Henna Mäkelä. År 2023 inte helt jämförbart med tidigare år Tidigare år har förekomsten av fästingburen hjärninflammation följts upp per kalenderår, men häda

Undersökning: Drömmar om barn blir till en allt senare ålder – fertilitetsrådgivning, stöd för barnfamiljer och en positiv diskussion kan stöda nativiteten10.1.2024 12:00:48 EET | Tiedote

Allt fler kvinnor under 35 år är barnlösa. Enligt THL:s undersökning Hälsosamma Finland har 73 procent av kvinnorna i åldern 20–34 år inte fött barn. Antalet kvinnor som inte fött barn har ökat med hela åtta procentenheter sedan 2017. Bland kvinnor som fyllt 35 har däremot antalet förlossningar ökat och andelen kvinnor som fött barn har ökat med två procentenheter. Barnlöshet är inte något som bara gäller kvinnor. Enligt tidigare statistik har också andelen barnlösa män ökat mycket. "Resultaten är betydande både samhällsmässigt och på individnivå. Den sjunkande nativiteten leder till att antalet personer utanför arbetslivet ökar i förhållande till personer i arbetsför ålder”, berättar utvecklingschef Satu Majlander. ”När man blir äldre är det inte nödvändigtvis längre möjligt att bli gravid. När man är äldre medför graviditet och förlossning risker som kan försämra den blivande moderns och fostrets hälsa. En annan faktor som ökar komplikationer under graviditeten är fetma bland kvinnor

Undersökningen Hälsosamma Finland: En allt större andel av finländarna upplever att tillgången till social- och hälsovårdstjänster försvåras av långa köer och höga klientavgifter14.12.2023 09:37:33 EET | Tiedote

Allt fler av de som använder hälso- och sjukvårdstjänster upplever att det finns problem med tillgången till tjänsterna. 57 procent av männen och 63 procent av kvinnorna anser att alltför långa köer har försvårat tillgången till vård. Problemen med tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster har ökat med cirka 10 procentenheter jämfört med 2020. Tillgången till tjänster upplevs ha försvårats ytterligare av höga klientavgifter. Ungefär en tredjedel av dem som använder hälso- och sjukvårdstjänster och nästan hälften av dem som anlitat socialservice är av denna åsikt. Inom hälso- och sjukvårdstjänsterna har ökningen varit 15 procentenheter och inom socialservicen 17 procentenheter jämfört med 2020. Cirka 60 procent av de män och kvinnor som anlitat socialservice upplever problem med att hitta lämplig service och med att få tillgång till service tillräckligt snabbt. Situationen är oförändrad jämfört med 2020. "Det är oroväckande att det upplevs som svårt att hitta lämplig service och att

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye